Italiens resultat när det gäller att uppnå målen för det digitala decenniet.
Under 2023 gjorde Italien framsteg på området e-förvaltning, särskilt inom e-hälsa och viktiga digitala offentliga tjänster för företag. Trots vissa framsteg kvarstår särskilt stora utmaningar när det gäller digitala färdigheter, medan italienska företag släpar efter i införandet av avancerad teknik såsom AI. Under det senaste året har Italien dock fortsatt att gå vidare med utbyggnaden av gigabitnät.
Två huvudsakliga styrkor eller framstegsområden
e-hälsa
Italien ligger över EU-genomsnittet när det gäller tillgång till e-hälsojournaler (82,7 av 100 jämfört med EU-genomsnittet på 79,1 av 100), som har införts i alla regioner och uppvisade stora framsteg 2023 (+15,9 %). • :
Digital infrastruktur
Trots att täckningen av fiber till lokalerna (FTTP) och fasta nät med mycket hög kapacitet (VHCN) ligger under EU-genomsnittet (59,6 %, jämfört med EU-genomsnittet på 64 % respektive 78,8 %) fortsätter Italien att göra goda framsteg när det gäller dessa indikatorer.
Två huvudsakliga svagheter eller områden att förbättra
Antagande av moln av företag och enhörningar
Endast 5 % av de italienska företagen använder AI, vilket ligger under EU-genomsnittet (8 %) och visar med begränsad dynamik. Dessutom är det fortfarande svårt att expandera företagen i Italien, på grund av ett allmänt svagt ekosystem och begränsade riskkapitalinvesteringar. Under 2023 registrerade Italien endast sju enhörningar (mindre än 3 % av alla enhörningar i EU).
Grundläggande digitala färdigheter
Endast 45,8 % av befolkningen i Italien har åtminstone grundläggande digitala färdigheter, med skillnader mellan alla åldersgrupper. Detta ligger långt under EU-genomsnittet på 55,6 % och har uppvisat en begränsad dynamik under de senaste åren.
Italiens nyckeltal

Italiens strategiska färdplan för det digitala decenniet
Den italienska färdplanen visar att landet planerar en betydande insats för att uppnå målen för det digitala decenniet. Den fastställer mål för alla de 14 centrala resultatindikatorerna och i de flesta fall är målen anpassade till EU:s ambitioner för 2030. För att uppnå sin digitala omställning planerar Italien att anslå en total budget (exklusive privata investeringar) på uppskattningsvis över 32,5 miljarder euro (1,6 % av BNP).
Digitala rättigheter och principer
Den särskilda Eurobarometerundersökningen om det digitala decenniet 2024 visar att 49 % av de italienska uppgiftslämnarna anser att EU skyddar deras digitala rättigheter väl, en minskning med sex procentenheter jämfört med 2023, med ett förtroende för den digitala integriteten på 57 %. 45 % av de svarande uttrycker oro över säkerheten i digitala miljöer för barn och 40 % oroar sig över kontrollen över personuppgifter. Dessa resultat understryker behovet av att stärka de digitala rättigheterna på nationell nivå. Trots dessa farhågor erkänner 83 % av italienarna vikten av digital teknik för att få tillgång till offentliga tjänster och 81 % för att få kontakt med vänner och familj, vilket visar på en stark uppskattning för digitala framsteg.
Landsspecifika rekommendationer
Italien måste förbättra sina resultat när det gäller att uppnå målen för det digitala decenniet, främja konkurrenskraft, resiliens och suveränitet samt främja europeiska värden och klimatåtgärder.
Grundläggande digitala färdigheter
Öka insatserna för att främja digitala färdigheter i alla målgrupper.
Företagens användning av AI
Stärka företagens användning av teknik, med särskild uppmärksamhet på AI och med beaktande av de hinder och drivkrafter som är specifika för Italien.
Enhörningar
Stärka åtgärderna för att upprätthålla ekosystemet av uppstartsföretag och innovativa företag, bland annat genom effektiva finansiella verktyg, initiativ för att stödja företagens expansion och synergier mellan forsknings- och industrisektorerna.
IKT-specialister
Öka IKT-programmen inom den högre utbildningen och anta särskilda åtgärder för att öka kvinnors deltagande i IKT-utbildning och IKT-karriärer.
Mer om rapporten om det digitala decenniet 2024

Se alla medlemsstaters framsteg och utdrag ur de landsspecifika rekommendationerna.