Reform av upphovsrätten: Frågor och svar

Upphovsrättsdirektivet är en ny EU-lagstiftning som uppdaterar upphovsrättsreglerna i Europa med onlinevärlden. Det syftar till att skapa en övergripande ram som kommer att gynna ett brett spektrum av aktörer som verkar i den digitala miljön: Internetanvändare, konstnärer, journalister och press, film- och musikproducenter, onlinetjänster, bibliotek, forskare, museer och universitet med mera.

Det nya upphovsrättsdirektivet:

• Ger rättvisare regler för en bättre fungerande upphovsrättsmarknad. Nämligen införs en ny rätt för pressutgivare att få ersättning för användning av tidningar och tidskrifter av leverantörer av onlinetjänster. Genom direktivet införs också nya regler som stärker ställningen för rättighetshavare, såsom musik- och filmproducenter samt upphovsrättsorganisationer som agerar för deras räkning, att förhandla om och få ersättning för att deras innehåll utnyttjas online av plattformar för användaruppladdat innehåll. Dessutom införs nya regler som säkerställer skälig ersättning till enskilda upphovsmän som författare, journalister, musiker och skådespelare.
• Europaparlamentet säkerställer mer gränsöverskridande och online-tillgång till upphovsrättsskyddat innehåll för medborgarna genom att öka tillgången till audiovisuella verk på plattformar för beställvideo, underlätta digitaliseringen och spridningen av verk som är utgångna och säkerställa att exemplar av konstverk som är offentliga kan visas online fritt och med full rättssäkerhet.
• Erbjuder större möjligheter att använda upphovsrättsskyddat material för utbildning, forskning och bevarande av kulturarvet, modernisera och anpassa upphovsrättsliga undantag så att dessa användningsområden kan anpassas till tekniska förändringar och tillåta digital och gränsöverskridande användning.
• Förbättrar dataekonomin: De nya reglerna om text- och datautvinning kommer att stimulera den europeiska forskningen och främja utvecklingen av dataanalys och artificiell intelligens i Europa.

Upphovsrättsdirektivet begränsar inte friheten online och riktar sig inte heller till användare och deras beteende online, inbegripet möjligheten för dem att ladda upp och dela innehåll. Yttrandefriheten är en av de grundläggande rättigheter som erkänns av Europeiska unionen, liksom skyddet av immateriella rättigheter.

För att ta ett exempel: De nya reglerna för användning av presspublikationer på nätet kommer endast att tillämpas på kommersiella tjänster såsom nyhetsaggregatorer, inte på användare. Detta innebär att internetanvändare även fortsättningsvis kommer att kunna dela sådant innehåll på sociala medier och länka till nättidningar.

De nya bestämmelserna om användaruppladdade plattformar kommer att underlätta ingåendet av licenser mellan kommersiella aktörer och bidra till att förbättra ersättningen till upphovsmän. Dessa regler riktar sig inte till internetanvändare. Användarna kommer att gynnas av ett brett spektrum av gemensamma regler som gäller för dem överallt i EU, vilket kommer att skydda deras yttrandefrihet när de laddar upp upphovsrättsskyddat innehåll på onlineplattformar. De kommer också att dra nytta av en robust mekanism för prövning och klagomål för att bestrida omotiverat avlägsnande av deras innehåll från onlineplattformar.

Nej. Direktivet inför inga uppladdningsfilter och kräver inte heller att användaruppladdade plattformar tillämpar någon särskild teknik för att känna igen olagligt innehåll. Enligt de nya reglerna kommer vissa onlineplattformar att vara skyldiga att ingå licensavtal med rättsinnehavare, såsom musik- eller filmproducenter, för användning av musik, videor eller annat upphovsrättsskyddat innehåll.

Om licenser inte ingås måste dessa plattformar göra sitt bästa för att se till att innehåll som inte godkänts av rättsinnehavarna inte finns tillgängligt på deras webbplats. Skyldigheten att göra "bästa möjliga insats" föreskriver inte några särskilda medel eller någon särskild teknik. Den är endast tillämplig i fall där de onlineplattformar som omfattas av direktivet och rättsinnehavarna inte har ingått licensavtal för användning av upphovsrättsskyddat innehåll, och endast för specifikt innehåll som identifierats av rättsinnehavarna.

Direktivet förbjuder uttryckligen medlemsstaterna att införa en allmän övervakningsskyldighet för användaruppladdat innehåll på onlineplattformar.

Nej. Tvärtom är det uttryckligen tillåtet att ladda upp memes och annat innehåll som genereras av användare för citat, kritik, recension, karikatyr, parodi och pastisch (som GIF eller liknande). Användarna kan fortsätta att ladda upp sådant innehåll online, men de nya reglerna skapar klarhet och gäller i alla EU-länder.

Hittills har upphovsrättsliga undantag som tillåter sådan användning endast varit frivilliga och medlemsstaterna har varit fria att inte genomföra dem. Enligt det nya upphovsrättsdirektivet är detta inte längre fallet: Medlemsstaterna är skyldiga att tillåta sådan användning. Detta är ett särskilt viktigt steg för yttrandefriheten på nätet.

Ett av målen med direktivet är att göra det lättare för upphovsmän och rättsinnehavare att förhandla om villkoren för utnyttjandet av deras verk online och få ersättning för att deras innehåll används online av vissa plattformar på grundval av modellen med användaruppladdat innehåll. Enligt de nya upphovsrättsreglerna måste dessa onlineplattformar få tillstånd från rättsinnehavarna för användning av upphovsrättsskyddat innehåll.

Om inget tillstånd erhålls, till exempel på grund av att rättsinnehavarna inte vill ge det, måste onlineplattformarna göra sitt bästa för att säkerställa att innehåll som inte har auktoriserats av rättsinnehavarna och för vilket de har försett plattformarna med relevant och nödvändig information inte är tillgängligt.

När de får ett meddelande från rättsinnehavarna måste de dessutom ta bort specifikt otillåtet innehåll från sina webbplatser. Slutligen innehåller upphovsrättsdirektivet en särskild ordning för uppstartsföretag och mindre företag för att undvika att lägga en alltför stor börda på små och unga plattformar.

De nya reglerna ger användarna flera skyddsåtgärder när de laddar upp och delar innehåll på användaruppladdade plattformar. De ser till att alla användare, var de än befinner sig i Europeiska unionen, kan förlita sig på undantag från upphovsrätten som är särskilt viktiga för yttrandefriheten.

Enligt direktivet får användarna fritt använda innehåll för citat, kritik, recensioner, karikatyrer, parodier och pastischer. Dessa undantag är för närvarande frivilliga för medlemsstaterna. Enligt de nya reglerna måste medlemsstaterna genomföra dessa undantag i sina nationella rättssystem. Detta säkerställer ett enhetligt skydd av användarnas rättigheter och intressen i hela Europeiska unionen.

Rent konkret står det användarna fritt att ladda upp och dela innehåll online, såsom memes, GIF-filer och recensioner, utan rädsla för att göra intrång i upphovsrätten i någon av medlemsstaterna. Tack vare det nya direktivet kommer användarna automatiskt att omfattas av licenser som ingåtts mellan rättsinnehavare och onlineplattformar. Som en följd av detta kan de dela och använda allt innehåll på nätet som omfattas av dessa licenser, såsom låtar och musikvideor.

Dessutom innehåller det nya upphovsrättsdirektivet en robust mekanism för klagomål och prövning, som gör det möjligt för användare att bestrida omotiverat avlägsnande av deras innehåll från onlineplattformar. Medlemsstaterna är också skyldiga att inrätta system för alternativ tvistlösning, med särskilda skyddsåtgärder för att säkerställa ett snabbt och effektivt förfarande. Detta förfarande påverkar inte användarnas rätt att vända sig till nationella domstolar för att hävda sina rättigheter, vilket uttryckligen fastställs i de nya reglerna.

Slutligen anges i direktivet att medlemsstaterna inte ska införa någon allmän övervakningsskyldighet för plattformar och att de måste genomföra de nya reglerna i full överensstämmelse med EU:s dataskyddslagstiftning. Så de nya upphovsrättsreglerna begränsar inte användarnas rättigheter eller kreativitet. Tvärtom bidrar de till att stimulera mångfaldigt och kreativt innehåll genom att ge användarna större rättssäkerhet och genom att öka ersättningen till upphovsmän och till dem som investerar i kreativt innehåll.

De nya upphovsrättsreglerna för användaruppladdade plattformar omfattar onlinetjänster som lagrar och ger allmänheten tillgång till ett stort antal verk i vinstsyfte. Vissa onlinetjänster är uttryckligen undantagna från direktivets tillämpningsområde, bland annat följande:

• icke-vinstdrivande online-uppslagsverk som Wikipedia;
• Icke vinstdrivande utbildningsdatabaser och vetenskapliga databaser, plattformar för utveckling och delning av programvara med öppen källkod, såsom GitHub.
• leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster såsom WhatsApp,
• e-marknadsplatser som eBay,
• molntjänster mellan företag och molntjänster som gör det möjligt för användare att ladda upp innehåll för eget bruk, till exempel Dropbox.

Enligt det nya upphovsrättsdirektivet omfattas nya mikroplattformar och små plattformar av ett enklare system i fall där det inte finns något tillstånd som beviljats av rättsinnehavarna. Detta gäller onlineplattformar som har funnits i mindre än tre år och som har en omsättning på mindre än 10 miljoner euro.

Om de inte ingår en licens med rättsinnehavarna för användning av upphovsrättsskyddat innehåll behöver dessa små företag endast agera snabbt för att avlägsna de otillåtna verken från sin webbplats, efter att ha underrättats av rättsinnehavarna. Men när dessa små företags publik når 5 miljoner unika tittare varje månad måste de också göra sitt bästa för att se till att verk som rättighetshavarna anmält till dem inte dyker upp igen på deras webbplats i ett senare skede.

Icke-vinstdrivande encyklopedier, såsom Wikipedia, är uttryckligen undantagna från definitionen av leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll och omfattas därför inte av de nya reglerna om plattformar som laddas upp av användare. Så internetanvändare kan fortsätta ladda upp innehåll på Wikipedia och andra liknande plattformar som de gör idag. Andra plattformar, såsom marknadsplatser, plattformar för utveckling och delning av programvara och vissa molntjänster, är uttryckligen undantagna.

Kvalitetsjournalistik är en viktig del av varje demokratiskt samhälle. Pressförlagsbranschen behöver en rättvisare marknadsplats och bästa möjliga miljö för att utveckla innovativa affärsmodeller och fortsätta att erbjuda kvalitetsinnehåll online.

Det nya upphovsrättsdirektivet ger pressutgivare en ny rätt att stärka sin förhandlingsposition och förbättra sin ersättning när de förhandlar om onlineplattformarnas användning av deras innehåll. Det är en liknande rättighet som de som redan åtnjutits av musik- eller filmproducenter.

Denna förbättrade förhandlingsposition gör det möjligt för utgivare att förhandla fram rättvisare licenser för sitt innehåll. I direktivet föreskrivs att journalister bör få en lämplig andel av intäkterna från onlineanvändning av presspublikationer för att säkerställa att de också drar ekonomisk nytta av pressutgivarnas rättigheter. 

Dessa regler gäller endast för användning av presspublikationer av leverantörer av onlinetjänster, vilket uttryckligen utesluter användning av enskilda användare. Det sätt på vilket internetanvändare kan dela presspublikationer ändras därför inte. De nya reglerna påverkar inte heller tillgången till information online.

De nya rättigheter som beviljas pressutgivare i upphovsrättsdirektivet ger dem möjlighet att tillåta eller förbjuda plattformarnas användning av deras presspublikationer online. Det står förlagen fritt att fastställa villkoren för att tillåta användning av deras innehåll: De kan göra detta gratis eller mot ersättning, i enlighet med sina egna affärsmodeller. Varje utgivare, liten eller stor, som ger gratis licenser för användning av deras innehåll kan fortsätta att göra det.

Nej, direktivet skapar ingen hyperlänkskatt. Hyperlänkning är uttryckligen undantagen från det nya direktivets tillämpningsområde, vilket innebär att alla användare kan fortsätta att vara fria att länka till vilken webbplats som helst, även till nättidningar.

Nej. I direktivet utesluts uttryckligen ”enskilda ord och mycket korta utdrag” från presspublikationer – ibland kallade ”utdrag” – från direktivets tillämpningsområde. Detta innebär att de kan användas utan tillstånd och gratis. Dessutom gäller de nya reglerna endast för onlineanvändning av kommersiella tjänster, såsom nyhetsaggregatorer, och enskilda användares användning av presspublikationer är uttryckligen utesluten.

I direktivet erkänns den viktiga roll som kvalitetsjournalistik spelar för demokratiska och pluralistiska samhällen. Journalister kommer att gynnas både av de intäkter som genereras av den nya rättighet som beviljas pressutgivare och av de nya bestämmelserna om skälig ersättning till upphovsmän och utövande konstnärer.

Direktivet säkerställer att alla journalister kommer att åtnjuta ökat skydd i hela EU. Den kommer att göra detta genom att göra det lättare för pressutgivare att förhandla med onlineplattformar och genom att främja synligheten för presspublikationer online. Detta bör säkerställa att nya rättigheter som beviljas pressutgivare har en positiv inverkan på journalister.

De nya reglerna säkerställer också att journalister får en lämplig andel av de intäkter som genereras av de nya pressutgivarnas rättighet. Och journalister omfattas av principen om lämplig och proportionell ersättning och av andra regler som skyddar enskilda upphovsmän. De kommer att få regelbunden information om utnyttjandet av sina pressartiklar och ha rätt till en ytterligare del av fördelarna om deras artiklar har uppnått en oväntad framgång.

Det nya upphovsrättsdirektivet syftar till att stärka ställningen för enskilda upphovsmän, såsom skådespelare, musiker, journalister och författare, när de förhandlar med sina avtalspartner, såsom förläggare och producenter. Detta bör hjälpa dem att få skälig ersättning för utnyttjandet av deras verk och framföranden.

Direktivet innehåller fem olika åtgärder som syftar till att stärka ställningen för upphovsmän och utövande konstnärer som ansöker för första gången i hela EU. Det rör sig bland annat om följande:

1. principen om lämplig och proportionell ersättning till upphovsmän,
2. Ett krav på öppenhet för att hjälpa upphovsmän att få tillgång till mer information om utnyttjandet av deras verk och framföranden.
3. En mekanism för avtalsanpassning som gör det möjligt för upphovsmän att få en skälig andel när den ursprungligen överenskomna ersättningen blir oproportionerligt låg i förhållande till framgången med deras verk eller framförande.
4. En mekanism för återkallande av rättigheter som gör det möjligt för upphovsmän att återta sina rättigheter när deras verk inte utnyttjas.
5. ett tvistlösningsförfarande för upphovsmän och utövande konstnärer.

Med de nya reglerna måste de enheter som upphovsmännen har tilldelat sina rättigheter dela information om användningen av verk med upphovsmännen. Detta bör göras med särskild hänsyn till de intäkter som genereras. Enheter kan till exempel vara film- och musikproducenter eller förläggare. Skapare inkluderar skådespelare, musiker, journalister, författare och mer. 

Upphovsmännen kommer att få bättre information om utnyttjandet av sina verk och kommer att ha bättre möjligheter att bedöma sitt ekonomiska värde och få en rättvisare ersättning för det. Tack vare de nya reglerna kommer en manusförfattare till exempel att få regelbunden information från filmproducenten om utnyttjandet av den film som han eller hon bidrog till, inbegripet om de genererade intäkterna. Om filmen uppnår oväntad framgång och genererar mycket mer intäkter än vad som ursprungligen förväntades kan den information som erhålls på detta sätt ligga till grund för en översyn av ersättningen till manusförfattaren genom en avtalsjusteringsmekanism.

Mekanismen för avtalsjustering, även kallad klausulen om bättre säljare, gör det möjligt för en upphovsman att få en ytterligare andel av sin framgång om den ursprungligen överenskomna ersättningen är klart oproportionerlig i förhållande till de genererade intäkterna. Detta kan vara en författare eller en musiker vars arbete eller prestanda har uppnått en oväntad framgång.

Denna mekanism har funnits i flera medlemsstater under lång tid och utvidgas nu till att omfatta hela Europeiska unionen. Den inkräktar inte på avtalsfriheten, eftersom den syftar till att återställa den ursprungliga avtalsbalansen i upphovsmännens intresse. Den är avsedd att tillämpas i undantagsfall för att säkerställa rättvisa.

Tack vare denna mekanism kommer en manusförfattare också att kunna begära ytterligare ersättning från producenten om den överenskomna ersättningen visar sig vara oproportionerligt låg jämfört med de intäkter som filmen genererar.

Upphovsrättsskyddade verk skapas för att användas och delas med en publik. Allt arbete som inte utnyttjas är en förlust för den europeiska kulturen. Men ibland blir verk låsta i långsiktiga kontrakt och skaparna har inget sätt att omförhandla även om det inte finns något utnyttjande. Återkallandemekanismen gör det möjligt för upphovsmän att ta tillbaka sina rättigheter om deras verk inte utnyttjas alls.

Ett antal förfarandegarantier, som medlemsstaterna kan komplettera på sektorsspecifik basis, kommer att säkerställa att producenternas, utgivarnas och investerarnas legitima intressen beaktas. Till exempel kan återkallelsemekanismen endast användas en rimlig tid efter det att licensavtalet har ingåtts. Upphovsmännen måste också underrätta sina producenter eller utgivare om sin avsikt att återkalla rättigheterna inom rimlig tid. Detta för att säkerställa att producenten eller förläggaren har möjlighet att börja utnyttja verket om de så önskar.

Undantag från eller begränsningar av en ensamrätt gör det möjligt för den som omfattas av undantaget, oavsett om det är en enskild person eller en institution, att använda skyddat innehåll utan föregående tillstånd från rättsinnehavarna. Undantag och begränsningar finns för att underlätta användningen av upphovsrättsskyddat innehåll under vissa omständigheter som är särskilt relevanta för mål av allmänt intresse såsom utbildning, forskning och kultur.

EU:s befintliga upphovsrättsregler, som går tillbaka till början av 2000-talet, gör det möjligt för medlemsstaterna att införa upphovsrättsliga undantag på dessa områden, utan att de är skyldiga att göra det. Genom det nya direktivet uppdateras EU-ramen för undantag med avseende på digital användning på vissa områden som utbildning, forskning och kulturarv. Medlemsstaterna är skyldiga att införa fem obligatoriska undantag.

Dessa är för:

1. text- och datautvinning (TDM) för forskningsändamål,
2. Ett allmänt TDM-undantag som går utöver forskningsområdet.
3. undervisningsändamål,
4. bevarande av kulturarvet,
5. Användning av utgångna verk i särskilda fall där licenser för dessa användningar inte kan ingås på grund av att det inte finns någon kollektiv förvaltningsorganisation som kan utfärda dem.

Dessa nya undantag öppnar de möjligheter som digital teknik erbjuder för forskning, utbildning och bevarande och spridning av kulturarv, även med beaktande av onlineanvändning och gränsöverskridande användning av upphovsrättsskyddat material.

Direktivet innehåller ett nytt undantag för text- och datautvinning för vetenskapliga forskningsändamål och ger forskare större rättssäkerhet.

Text- och datautvinning är en automatiserad process som gör det möjligt att samla in information genom höghastighetsmaskinläsning av stora mängder data och texter. De nya reglerna gör det möjligt för forskare att tillämpa denna teknik på ett stort antal vetenskapliga tidskrifter som deras forskningsorganisationer har abonnerat på, utan att behöva ansöka om tillstånd för text- och datautvinning.

Så det nya direktivet kommer att ge ett uppsving till förstklassig europeisk forskning med potential att underlätta upptäckten av botemedel mot sjukdomar som cancer eller genetiska och sällsynta sjukdomar.

Direktivet innehåller ett andra, mer allmänt undantag för text- och datautvinning, vilket är obligatoriskt för medlemsstaterna att genomföra i sin lagstiftning. Detta undantag går utöver forskning. Den är tillämplig på alla förmånstagare när det gäller innehåll som de har laglig tillgång till, inbegripet innehåll som är allmänt tillgängligt online.

Den nya bestämmelsen omfattar till exempel dataanalys som utförs på innehåll via internet för marknadsundersökningar, maskininlärning och undersökande journalistik. Det kommer att främja utvecklingen av dataanalys och artificiell intelligens i EU.

Det nya undervisningsundantaget omfattar digital användning av upphovsrättsskyddat innehåll i illustrativt syfte i undervisningen. Detta kommer till exempel att säkerställa att utbildningsanstalter kan tillhandahålla undervisningsmaterial eller onlinekurser för distansstudenter i andra medlemsstater via sin säkra elektroniska miljö, såsom ett universitets intranät eller en skolas virtuella inlärningsmiljö.

Ja, å ena sidan kommer de nya reglerna att göra det möjligt för bibliotek och andra kulturarvsinstitutioner, såsom arkiv, bibliotek eller museer, att göra kopior av EU:s kulturarv som skyddas av upphovsrätt och närstående rättigheter för att bevara det, med hjälp av modern digital teknik.

De kommer också att göra det lättare för kulturarvsinstitutioner att ingå licenser med upphovsrättsorganisationer, som omfattar alla utgångna verk i sina samlingar. Detta kommer att avsevärt underlätta användningen av verk som inte längre är kommersiellt tillgängliga och samtidigt säkerställa att rättsinnehavarnas rättigheter skyddas fullt ut. Det kommer att göra det möjligt för kulturarvsinstitutioner att digitalisera och tillgängliggöra sina samlingar av utgångna verk till förmån för den europeiska kulturen och alla medborgare.

Denna mekanism kompletteras av ett undantag som kommer att gälla i särskilda fall när det inte finns någon kollektiv förvaltningsorganisation som kan licensiera användningen av utgångna verk till kulturarvsinstitutioner.

När ett konstverk inte längre är upphovsrättsligt skyddat faller det under vad den juridiska terminologin kallar "public domain". I sådana fall bör vem som helst vara fri att göra, använda och dela kopior av det arbetet, vare sig det är ett foto, en gammal målning eller en staty. Detta är dock inte alltid fallet för närvarande, eftersom vissa medlemsstater tillhandahåller upphovsrättsligt skydd för kopior av dessa konstverk.

Det nya direktivet säkerställer att alla användare på nätet med full rättslig säkerhet kan sprida exemplar av konstverk som är offentliga. Till exempel kommer vem som helst att kunna kopiera, använda och dela onlinebilder av målningar, skulpturer och konstverk i det offentliga rummet som finns tillgängligt på webben och återanvända dem, även för kommersiella ändamål eller ladda upp dem på Wikipedia.

Genom direktivet införs en ny licensieringsmekanism för utgångna verk. Dessa inkluderar böcker, filmer och andra verk som fortfarande skyddas av upphovsrätt men inte kan hittas kommersiellt längre. Detta kommer att göra det mycket lättare för kulturarvsinstitutioner, såsom bibliotek, arkiv och museer, att få de licenser som krävs för att sprida det kulturarv som finns i deras samlingar till allmänheten, särskilt på nätet och över gränserna. Det gör det också lättare för kulturarvsinstitutioner att få licenser som förhandlas fram med de kollektiva förvaltningsorganisationer som företräder de berörda rättighetshavarna.

De nya reglerna föreskriver också ett nytt obligatoriskt undantag från upphovsrätten om det inte finns någon representativ kollektiv förvaltningsorganisation som företräder rättsinnehavarna inom ett visst område, och kulturarvsinstitutioner därför inte har någon motsvarighet att förhandla om en licens med. Detta så kallade reservundantag gör det möjligt för kulturarvsinstitutioner att göra utgångna verk tillgängliga på icke-kommersiella webbplatser.

Den avgörande rollen i det nya systemet spelas av den allmänt tillgängliga europeiska onlineportalen för transparens som drivs av Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO): Portal för out-of-Commerce-arbeten. Det är den viktigaste publicitetsåtgärden i detta nya system.

Relevant information kommer att registreras på portalen för att de utgångna verken ska kunna identifieras på ett enkelt och effektivt sätt och för att göra det lättare för rättsinnehavarna till dessa verk att utöva sina rättigheter.

För mer information, besök Out-Of-Commerce Works Portal.

Den nya bestämmelsen om kollektiv licensiering med utvidgad verkan gör det möjligt för medlemsstaterna att tillåta kollektiva förvaltningsorganisationer att på vissa villkor ingå licenser som omfattar rättigheter för icke-medlemmar. Denna mekanism underlättar klareringen av rättigheter på områden där individuell licensiering annars kan vara alltför betungande för användarna. Bestämmelsen innehåller ett antal skyddsåtgärder som skyddar rättsinnehavarnas intressen.

Trots den ökande populariteten för beställtjänster (som Netflix, Amazon Video, Universcine, Filmin, Maxdome, ChiliTV) finns relativt få audiovisuella verk från EU tillgängliga på beställvideoplattformar. Förhandlingsmekanismen består av en medlare eller ett neutralt organ som kommer att bidra till att nå avtal och lösa problem i samband med licensiering av rättigheter att göra filmer och serier tillgängliga på beställvideoplattformar. Fler licenser innebär att fler europeiska audiovisuella verk kommer att finnas tillgängliga på beställvideoplattformar. Effekterna kommer också att vara positiva när det gäller typen av och mångfalden av verk som görs tillgängliga på beställvideoplattformar.