Upphovsrättsreform: Frågor och svar

Upphovsrättsdirektivet är en ny EU-rättsakt som uppdaterar upphovsrättsreglerna i Europa med onlinevärlden. Det syftar till att skapa en övergripande ram som kommer att gynna ett brett spektrum av aktörer som verkar i den digitala miljön: Internetanvändare, konstnärer, journalister och pressen, film- och musikproducenter, onlinetjänster, bibliotek, forskare, museer och universitet med mera.

Det nya upphovsrättsdirektivet:

• Ger rättvisare regler för en bättre fungerande upphovsrättsmarknad. Det införs nämligen en ny rätt för pressutgivare att få ersättning för användningen av tidningar och tidskrifter av leverantörer av onlinetjänster. Det införs också nya regler som stärker ställningen för rättighetshavare, såsom musik- och filmproducenter samt upphovsrättsorganisationer som agerar på deras vägnar, att förhandla om och få ersättning för onlineutnyttjande av deras innehåll av plattformar för användaruppladdat innehåll. Dessutom införs nya regler som säkerställer skälig ersättning till enskilda upphovsmän, t.ex. författare, journalister, musiker och skådespelare.
• Europaparlamentet säkerställer mer gränsöverskridande och onlinetillgång till upphovsrättsskyddat innehåll för medborgarna genom att öka tillgången till audiovisuella verk på plattformar för beställvideo, underlätta digitaliseringen och spridningen av verk som inte längre finns i handeln och säkerställa att exemplar av konstverk som är allmänt tillgängliga kan visas på nätet fritt och med full rättssäkerhet.
• Det ger större möjligheter att använda upphovsrättsskyddat material för utbildning, forskning och bevarande av kulturarvet, modernisera och anpassa undantagen från upphovsrätten så att dessa användningar kan anpassas till tekniska förändringar och tillåta digital och gränsöverskridande användning.
• Förbättrar dataekonomin: De nya reglerna om text- och datautvinning kommer att stimulera den europeiska forskningen och främja utvecklingen av dataanalys och artificiell intelligens i Europa.

Upphovsrättsdirektivet begränsar inte friheten på nätet och riktar sig inte heller till användare och deras beteende på nätet, inbegripet möjligheten för dem att ladda upp och dela innehåll. Yttrandefriheten är en av de grundläggande rättigheter som erkänns av Europeiska unionen, liksom skyddet av immateriella rättigheter.

För att ta ett exempel: De nya reglerna för användning av presspublikationer online kommer endast att gälla kommersiella tjänster såsom nyhetsaggregatorer, inte användare. Detta innebär att internetanvändare även i fortsättningen kommer att kunna dela sådant innehåll på sociala medier och länka till nättidningar.

De nya bestämmelserna om användaruppladdade plattformar kommer att underlätta ingåendet av licenser mellan kommersiella aktörer och bidra till att förbättra ersättningen till upphovsmännen. Dessa regler riktar sig inte till internetanvändare. Användarna kommer att gynnas av en rad gemensamma regler som gäller för dem överallt i EU, vilket kommer att skydda deras yttrandefrihet när de laddar upp upphovsrättsskyddat innehåll på onlineplattformar. De kommer också att dra nytta av en robust mekanism för prövning och klagomål för att bestrida omotiverat avlägsnande av deras innehåll från onlineplattformar.

Nej. Direktivet föreskriver inga uppladdningsfilter och kräver inte heller att användaruppladdade plattformar ska tillämpa någon särskild teknik för att känna igen olagligt innehåll. Enligt de nya reglerna kommer vissa onlineplattformar att vara skyldiga att ingå licensavtal med rättsinnehavare, såsom musik- eller filmproducenter, för användning av musik, videor eller annat upphovsrättsskyddat innehåll.

Om licenserna inte ingås måste dessa plattformar göra sitt yttersta för att se till att innehåll som inte godkänts av rättsinnehavarna inte finns tillgängligt på deras webbplats. Skyldigheten att göra sitt bästa föreskriver inte några särskilda medel eller någon särskild teknik. Det gäller endast i fall där de onlineplattformar som omfattas av direktivet och rättsinnehavarna inte har ingått licensavtal för användning av upphovsrättsskyddat innehåll, och endast för specifikt innehåll som identifierats av rättsinnehavarna.

Direktivet förbjuder uttryckligen medlemsstaterna att införa en allmän övervakningsskyldighet för användaruppladdat innehåll på onlineplattformar.

Nej. Tvärtom är det specifikt tillåtet att ladda upp memes och annat innehåll som genereras av användare för citat, kritik, recension, karikatyr, parodi och pastisch (som GIF eller liknande). Användare kan fortsätta att ladda upp sådant innehåll på nätet, men de nya reglerna skapar klarhet och gäller i alla EU:s medlemsstater.

Hittills har undantag från upphovsrätten som tillåter sådan användning endast varit frivilliga och det stod medlemsstaterna fritt att inte genomföra dem. Enligt det nya upphovsrättsdirektivet är detta inte längre fallet: Medlemsstaterna är skyldiga att tillåta sådan användning. Detta är ett särskilt viktigt steg för yttrandefriheten på nätet.

Ett av målen med direktivet är att göra det lättare för upphovsmän och rättsinnehavare att förhandla om villkoren för utnyttjandet av deras verk på nätet och få ersättning för vissa plattformars användning av deras innehåll på nätet på grundval av modellen med ”användaruppladdat innehåll”. Enligt de nya upphovsrättsreglerna måste dessa onlineplattformar få tillstånd från rättsinnehavarna att använda upphovsrättsskyddat innehåll.

Om inget tillstånd erhålls, till exempel på grund av att rättsinnehavarna inte vill ge det, måste onlineplattformarna göra sitt yttersta för att säkerställa att innehåll som inte är godkänt av rättsinnehavarna och för vilket de har försett plattformarna med relevant och nödvändig information inte är tillgängligt.

Efter att ha mottagit en underrättelse från rättsinnehavarna måste de dessutom ta bort specifikt otillåtet innehåll från sina webbplatser. Slutligen innehåller upphovsrättsdirektivet en särskild ordning för uppstartsföretag och mindre företag för att undvika att lägga en alltför stor börda på små och unga plattformar.

De nya reglerna ger användarna flera skyddsåtgärder när de laddar upp och delar innehåll på användaruppladdade plattformar. De ser till att alla användare, oavsett var i Europeiska unionen de befinner sig, kan förlita sig på undantag från upphovsrätten som är särskilt viktiga för yttrandefriheten.

Enligt direktivet får användarna fritt använda innehållet för citat, kritik, recensioner, karikatyrer, parodier och pastischer. Dessa undantag är för närvarande frivilliga för medlemsstaterna. Enligt de nya reglerna måste medlemsstaterna införliva dessa undantag i sina nationella rättssystem. Detta säkerställer ett enhetligt skydd av användarnas rättigheter och intressen i hela Europeiska unionen.

Rent konkret står det användarna fritt att ladda upp och dela innehåll online, t.ex. memes, GIF-filer och recensioner, utan rädsla för att göra intrång i upphovsrätten i någon av medlemsstaterna. Tack vare det nya direktivet kommer användarna automatiskt att omfattas av licenser som ingåtts mellan rättsinnehavare och onlineplattformar. Som en följd av detta kan de dela och använda allt innehåll på nätet som omfattas av dessa licenser, till exempel låtar och musikvideor.

Dessutom föreskrivs i det nya upphovsrättsdirektivet en robust mekanism för klagomål och prövning, som gör det möjligt för användare att bestrida omotiverat avlägsnande av deras innehåll från onlineplattformar. Medlemsstaterna är också skyldiga att inrätta alternativa tvistlösningssystem, med särskilda skyddsåtgärder för att säkerställa ett snabbt och effektivt förfarande. Detta förfarande påverkar inte användarnas rätt att vända sig till nationella domstolar för att hävda sina rättigheter, vilket uttryckligen fastställs i de nya reglerna.

Slutligen anges det i direktivet att medlemsstaterna inte ska införa någon allmän övervakningsskyldighet för plattformarna och att de måste genomföra de nya reglerna i full överensstämmelse med EU:s dataskyddslagstiftning. Så de nya upphovsrättsreglerna begränsar inte användarnas rättigheter eller kreativitet. Tvärtom bidrar de till att stimulera ett varierat och kreativt innehåll genom att ge användarna större rättssäkerhet och genom att öka ersättningen till upphovsmän och till dem som investerar i kreativt innehåll.

De nya upphovsrättsreglerna för användaruppladdade plattformar omfattar onlinetjänster som lagrar och ger allmänheten tillgång till ett stort antal verk i vinstsyfte. Vissa onlinetjänster är uttryckligen undantagna från direktivets tillämpningsområde, bland annat följande:

• icke-vinstdrivande online-uppslagsverk som Wikipedia;
• Icke-vinstdrivande databaser för utbildning och vetenskap, programvara med öppen källkod som utvecklar och delar plattformar såsom GitHub.
• leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster såsom WhatsApp,
• Internetbaserade marknadsplatser som eBay.
• molntjänster mellan företag och molntjänster som gör det möjligt för användare att ladda upp innehåll för eget bruk, till exempel Dropbox.

Enligt det nya upphovsrättsdirektivet omfattas nya mikroplattformar och små plattformar av ett enklare system i fall där det inte finns något tillstånd från rättsinnehavarna. Detta gäller onlineplattformar som har funnits i mindre än tre år och som har en omsättning på mindre än 10 miljoner euro.

Om de inte ingår en licens med rättsinnehavarna för användning av upphovsrättsskyddat innehåll behöver dessa små företag endast agera snabbt för att avlägsna de otillåtna verken från sin webbplats, efter att ha underrättats av rättsinnehavarna. Men när dessa små företags publik når 5 miljoner unika tittare varje månad måste de också göra sitt bästa för att se till att verk som rättighetshavarna anmält till dem inte dyker upp igen på deras webbplats i ett senare skede.

Icke-vinstdrivande uppslagsverk, såsom Wikipedia, är uttryckligen undantagna från definitionen av leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll och omfattas därför inte av de nya reglerna om användaruppladdade plattformar. Så, internetanvändare kan fortsätta att ladda upp innehåll på Wikipedia och andra liknande plattformar som de gör idag. Andra plattformar, såsom marknadsplatser, plattformar för utveckling och delning av programvara och vissa molntjänster, är uttryckligen undantagna.

Kvalitetsjournalistik är en viktig del av alla demokratiska samhällen. Pressförlagsbranschen behöver en rättvisare marknad och bästa möjliga miljö för att utveckla innovativa affärsmodeller och fortsätta att erbjuda kvalitetsinnehåll online.

Det nya upphovsrättsdirektivet ger pressutgivare en ny rätt att stärka sin förhandlingsposition och förbättra sin ersättning när de förhandlar om onlineplattformars användning av deras innehåll. Det är en liknande rättighet som de som redan åtnjuts av musik- eller filmproducenter.

Denna förbättrade förhandlingsposition gör det möjligt för utgivare att förhandla fram rättvisare licenser för sitt innehåll. I direktivet föreskrivs att journalister bör få en lämplig andel av intäkterna från onlineanvändning av presspublikationer för att säkerställa att de också drar ekonomisk nytta av pressutgivarnas rättigheter. 

Dessa regler gäller endast för onlinetjänsteleverantörers användning av presspublikationer, och utesluter uttryckligen enskilda användares användning. Därför förändras inte det sätt på vilket internetanvändare kan dela presspublikationer. De nya reglerna påverkar inte heller tillgången till information online.

De nya rättigheter som beviljas pressutgivare i upphovsrättsdirektivet ger dem möjlighet att tillåta eller förbjuda plattformars onlineanvändning av deras presspublikationer. Det står förläggarna fritt att fastställa villkoren för att tillåta användningen av deras innehåll: De kan göra det gratis eller mot ersättning, i enlighet med sina egna affärsmodeller. Alla utgivare, små som stora, som ger gratis licenser för användningen av sitt innehåll kan fortsätta att göra det.

Nej, direktivet skapar ingen hyperlänkskatt. Hyperlänkning är uttryckligen utesluten från det nya direktivets tillämpningsområde, vilket innebär att alla användare kan fortsätta att vara fria att länka till vilken webbplats som helst, även till nättidningar.

Nej. Direktivet undantar uttryckligen ”enskilda ord och mycket korta utdrag” av presspublikationer – ibland kallade utdrag – från direktivets tillämpningsområde. Detta innebär att de kan användas utan tillstånd och gratis. Dessutom gäller de nya reglerna endast kommersiella tjänsters onlineanvändning, t.ex. nyhetsaggregatorer, och enskilda användares användning av presspublikationer är uttryckligen utesluten.

I direktivet erkänns den viktiga roll som kvalitetsjournalistik spelar för demokratiska och pluralistiska samhällen. Journalister kommer att gynnas både av intäkterna från den nya rättighet som beviljas pressutgivare och av de nya bestämmelserna om skälig ersättning till upphovsmän och utövande konstnärer.

Direktivet säkerställer att alla journalister kommer att åtnjuta ökat skydd i hela EU. Detta kommer att ske genom att göra det lättare för pressutgivare att förhandla med onlineplattformar och genom att främja synligheten för presspublikationer online. Detta bör säkerställa att nya rättigheter som beviljas pressutgivare har en positiv inverkan på journalister.

De nya reglerna säkerställer också att journalister får en lämplig andel av intäkterna från de nya pressutgivarnas rättigheter. Journalister omfattas av principen om lämplig och proportionell ersättning och av andra regler som skyddar enskilda upphovsmän. De kommer att få regelbunden information om utnyttjandet av sina tidningsartiklar och ha rätt till ytterligare en del av förmånerna om deras artiklar har nått en oväntad framgång.

Det nya upphovsrättsdirektivet syftar till att stärka ställningen för enskilda upphovsmän, såsom skådespelare, musiker, journalister och författare, när de förhandlar med sina avtalspartner, såsom förläggare och producenter. Detta bör hjälpa dem att få skälig ersättning för utnyttjandet av deras verk och framföranden.

Direktivet innehåller fem olika åtgärder för att stärka ställningen för upphovsmän och utövande konstnärer som tillämpas för första gången i hela EU. Det rör sig bland annat om följande:

1. principen om lämplig och proportionell ersättning till upphovsmän,
2. Ett krav på öppenhet för att hjälpa upphovsmän att få tillgång till mer information om utnyttjandet av deras verk och framföranden.
3. En avtalsjusteringsmekanism som gör det möjligt för upphovsmän att få en skälig andel när den ursprungligen överenskomna ersättningen blir oproportionerligt låg i förhållande till framgången för deras verk eller framförande.
4. En mekanism för återkallande av rättigheter som gör det möjligt för upphovsmän att ta tillbaka sina rättigheter när deras verk inte utnyttjas.
5. ett tvistlösningsförfarande för upphovsmän och utövande konstnärer.

Med de nya reglerna måste de enheter som upphovsmännen har överlåtit sina rättigheter dela information om användningen av verk med upphovsmännen. Detta bör göras med särskild hänsyn till de intäkter som genereras. Enheter kan till exempel vara film- och musikproducenter eller förläggare. Skapare inkluderar skådespelare, musiker, journalister, författare och mer. 

Upphovsmännen kommer att få bättre information om utnyttjandet av sina verk och kommer att ha bättre förutsättningar att bedöma deras ekonomiska värde och få en rättvisare ersättning för det. Tack vare de nya reglerna kommer till exempel en manusförfattare att få regelbunden information från filmproducenten om utnyttjandet av den film han eller hon bidragit till, inklusive om de genererade intäkterna. Om filmen uppnår oväntad framgång och genererar mycket mer intäkter än vad som ursprungligen förväntades, kan den information som erhålls på detta sätt ligga till grund för en översyn av ersättningen till manusförfattaren genom en avtalsjusteringsmekanism.

Kontraktsjusteringsmekanismen, även känd som "bättresäljarklausulen", gör det möjligt för en upphovsman att få en ytterligare andel av sin framgång om den ursprungligen överenskomna ersättningen är klart oproportionerlig i förhållande till de genererade intäkterna. Detta kan vara en författare eller en musiker vars arbete eller prestanda har uppnått en oväntad framgång.

Denna mekanism har funnits i flera medlemsstater under lång tid och har nu utvidgats till att omfatta hela Europeiska unionen. Det inkräktar inte på avtalsfriheten, eftersom dess syfte är att återställa den ursprungliga balansen mellan avtal i upphovsmännens intresse. Den är avsedd att tillämpas i exceptionella situationer för att säkerställa rättvisa.

Tack vare denna mekanism kommer en manusförfattare också att kunna begära ytterligare ersättning från producenten om den överenskomna ersättningen visar sig vara oproportionerligt låg jämfört med de intäkter som genereras av filmen.

Upphovsrättsskyddade verk skapas för att användas och delas med en publik. Allt arbete som inte utnyttjas är en förlust för den europeiska kulturen. Men ibland blir verk inlåsta i långtidskontrakt och upphovsmän har inget sätt att omförhandla även om det inte finns något utnyttjande. Återkallelsemekanismen gör det möjligt för upphovsmän att ta tillbaka sina rättigheter om deras verk inte utnyttjas alls.

Ett antal förfarandegarantier, som medlemsstaterna kan komplettera på sektorspecifik basis, kommer att säkerställa att producenters, förläggares och investerares legitima intressen beaktas. Till exempel kan återkallelsemekanismen endast användas inom rimlig tid efter det att licensavtalet har ingåtts. Upphovsmännen måste också underrätta sina producenter eller utgivare om sin avsikt att återkalla rättigheterna inom rimlig tid. Detta för att säkerställa att producenten eller förläggaren har möjlighet att börja utnyttja verket om de så önskar.

Undantag från eller inskränkningar i en ensamrätt gör det möjligt för den som omfattas av undantaget, oavsett om det rör sig om en enskild person eller en institution, att använda skyddat innehåll utan förhandstillstånd från rättsinnehavarna. Det finns undantag och begränsningar för att underlätta användningen av upphovsrättsskyddat innehåll under vissa omständigheter som är särskilt relevanta för mål av allmänt intresse, såsom utbildning, forskning och kultur.

EU:s befintliga upphovsrättsregler, som går tillbaka till början av 2000-talet, gör det möjligt för medlemsstaterna att införa undantag från upphovsrätten på dessa områden, utan att de är skyldiga att göra det. Genom det nya direktivet uppdateras EU:s ram för undantag med digital användning inom vissa områden som utbildning, forskning och kulturarv. Enligt direktivet är medlemsstaterna skyldiga att införa fem obligatoriska undantag.

Dessa är för:

1. Text- och datautvinning (TDM) för forskningsändamål.
2. Ett allmänt TDM-undantag som går utöver forskningsområdet.
3. Undervisningsändamål.
4. bevarande av kulturarvet,
5. Användning av utgångna verk i särskilda fall där licenser för dessa användningar inte kan ingås på grund av att det inte finns någon kollektiv förvaltningsorganisation som kan utfärda dem.

Dessa nya undantag öppnar de möjligheter som digital teknik erbjuder forskning, utbildning och bevarande och spridning av kulturarv, även med beaktande av onlineanvändning och gränsöverskridande användning av upphovsrättsskyddat material.

Direktivet innehåller ett nytt undantag för text- och datautvinning för vetenskapliga forskningsändamål och ger forskare större rättssäkerhet.

Text- och datautvinning är en automatiserad process som gör det möjligt att samla in information genom höghastighets maskinläsning av stora mängder data och texter. De nya reglerna gör det möjligt för forskare att tillämpa denna teknik på ett stort antal vetenskapliga tidskrifter som deras forskningsorganisationer har prenumererat på, utan att behöva begära tillstånd för text- och datautvinning.

Det nya direktivet kommer därför att ge ett uppsving åt den europeiska forskningen i toppklass med potential att underlätta upptäckten av botemedel mot sjukdomar som cancer eller genetiska och sällsynta sjukdomar.

Direktivet innehåller ett andra, mer allmänt undantag för text- och datautvinning, vilket är obligatoriskt för medlemsstaterna att genomföra i sin lagstiftning. Detta undantag går utöver forskning. Den är tillämplig på alla mottagare när det gäller innehåll som de har laglig tillgång till, inbegripet innehåll som är allmänt tillgängligt online.

Den nya bestämmelsen omfattar till exempel dataanalys som utförs på innehåll via internet för marknadsundersökningar, maskininlärning och undersökande journalistik. Det kommer att främja utvecklingen av dataanalys och artificiell intelligens i EU.

Det nya undervisningsundantaget omfattar digital användning av upphovsrättsskyddat innehåll i illustrativt syfte i undervisningen. Detta kommer till exempel att säkerställa att utbildningsanstalter kan tillhandahålla undervisningsmaterial eller onlinekurser för distansstudenter i andra medlemsstater genom sin säkra elektroniska miljö, såsom ett universitets intranät eller en skolas virtuella inlärningsmiljö.

Ja, å ena sidan kommer de nya reglerna att göra det möjligt för bibliotek och andra kulturarvsinstitutioner, såsom arkiv, bibliotek eller museer, att göra kopior av EU:s kulturarv som skyddas av upphovsrätt och närstående rättigheter för att bevara det, med hjälp av modern digital teknik.

De kommer också att göra det lättare för kulturarvsinstitutioner att ingå licenser med upphovsrättsorganisationer, som omfattar alla utgångna verk i deras samlingar. Detta kommer att avsevärt underlätta användningen av verk som inte längre är kommersiellt tillgängliga, samtidigt som det säkerställs att rättsinnehavarnas rättigheter skyddas fullt ut. Det kommer att göra det möjligt för kulturarvsinstitutioner att digitalisera och tillgängliggöra sina samlingar av utgångna verk till förmån för den europeiska kulturen och alla medborgare.

Denna mekanism kompletteras av ett undantag som kommer att gälla i särskilda fall när det inte finns någon kollektiv förvaltningsorganisation som kan licensiera användningen av utgångna verk till kulturarvsinstitutioner.

När ett konstverk inte längre är upphovsrättsligt skyddat faller det under vad den juridiska terminologin kallar "public domain". I sådana fall bör vem som helst vara fri att göra, använda och dela kopior av det arbetet, vare sig det är ett foto, en gammal målning eller en staty. För närvarande är detta dock inte alltid fallet, eftersom vissa medlemsstater tillhandahåller upphovsrättsligt skydd för kopior av dessa konstverk.

Det nya direktivet säkerställer att alla användare med full rättslig säkerhet kan sprida exemplar av konstverk som är allmänt tillgängliga online. Vem som helst kommer till exempel att kunna kopiera, använda och dela onlinefoton av målningar, skulpturer och konstverk som är allmänt tillgängliga på webben och återanvända dem, även för kommersiella ändamål eller ladda upp dem på Wikipedia.

Genom direktivet införs en ny licensieringsmekanism för utgångna verk. Dessa inkluderar böcker, filmer och andra verk som fortfarande är skyddade av upphovsrätt men inte kan hittas kommersiellt längre. Detta kommer att göra det mycket lättare för kulturarvsinstitutioner, såsom bibliotek, arkiv och museer, att få de licenser som krävs för att sprida det kulturarv som finns i deras samlingar till allmänheten, särskilt på nätet och över gränserna. Det gör det också lättare för kulturarvsinstitutioner att få licenser som förhandlats fram med de kollektiva förvaltningsorganisationer som företräder de berörda rättighetshavarna.

De nya reglerna föreskriver också ett nytt obligatoriskt undantag från upphovsrätten om det inte finns någon representativ kollektiv förvaltningsorganisation som företräder rättighetshavarna på ett visst område, och kulturarvsinstitutionerna därför inte har någon motpart att förhandla om en licens med. Detta så kallade reservundantag gör det möjligt för kulturarvsinstitutioner att göra utgångna verk tillgängliga på icke-kommersiella webbplatser.

Den avgörande rollen i det nya systemet spelas av den offentligt tillgängliga europeiska öppenhetsportalen på nätet som drivs av Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO): Portalen för out-of-Commerce Works. Det är den viktigaste publicitetsåtgärden för denna nya regim.

Relevant information kommer att registreras på portalen för enkel och effektiv identifiering av utgångna verk samt för att göra det lättare för rättsinnehavarna till dessa verk att utöva sina rättigheter.

För mer information, besök Out-Of-Commerce Works Portal.

Den nya bestämmelsen om kollektiv licensiering med utvidgad verkan gör det möjligt för medlemsstaterna att tillåta kollektiva förvaltningsorganisationer att på vissa villkor ingå licenser som omfattar rättigheter för icke-medlemmar. Denna mekanism underlättar klarering av rättigheter på områden där individuell licensiering annars kan vara alltför betungande för användarna. Bestämmelsen innehåller ett antal skyddsåtgärder som skyddar rättighetshavarnas intressen.

Trots den ökande populariteten för beställtjänster (som Netflix, Amazon Video, Universcine, Filmin, Maxdome, ChiliTV) finns relativt få audiovisuella verk från EU tillgängliga på beställvideoplattformar. Förhandlingsmekanismen består av en medlare eller ett neutralt organ som kommer att bidra till att ingå avtal och lösa problem i samband med licensiering av rättigheter att göra filmer och serier tillgängliga på beställvideoplattformar. Fler licenser innebär att fler europeiska audiovisuella verk kommer att finnas tillgängliga på beställvideoplattformar. Effekten kommer också att vara positiv för typen och mångfalden av verk som görs tillgängliga på beställvideoplattformar.