Dataset med högt värde: Frågor och svar

• Vissa data som produceras av den offentliga sektorn är särskilt intressanta för skapare av mervärdestjänster och mervärdestillämpningar. Återanvändning av dataset såsom mobilitet eller geolokalisering av byggnader kan till exempel öppna affärsmöjligheter för logistik- eller transportsektorerna samt förbättra effektiviteten i tillhandahållandet av offentliga tjänster, till exempel genom att förstå trafikflöden för att göra transporterna effektivare.
• Dataset såsom meteorologiska observationsdata, radardata, luftkvalitets- och markföroreningsdata och bullernivådata kan också stödja forskning och digital innovation samt bättre underbyggt beslutsfattande, särskilt i kampen mot klimatförändringarna och deras effekter. Detta har en positiv inverkan på livskvaliteten.
• Forskning och erfarenheter har visat att offentliga data som standard bör vara tillgängliga i så stor utsträckning som möjligt för att information från den offentliga sektorn ska ha en positiv inverkan på ekonomin. De bestående tekniska, rättsliga och finansiella hindren leder dock till en situation där information från den offentliga sektorn i Europa inte används tillräckligt, trots att EU:s politik och lagstiftning har funnits i nästan 20 år och betydande investeringar har gjorts på nationell nivå. Direktivet om öppna data stärker de befintliga reglerna om format och möjliggör olika återanvändningsscenarier, inbegripet dynamiska data som tillhandahålls i realtid. Direktivet behandlar exklusiva metoder som begränsar tillgången till data från den offentliga sektorn utöver uttryckliga exklusiva avtal. De nya reglerna gör det möjligt att införa strängare avgiftsgränser och tar bort oöverkomliga kostnader som ett hinder för vidareutnyttjande.
• För att undanröja dessa återstående hinder ålades kommissionen genom direktivet om öppna data att anta en genomförandeförordning som specificerar konkreta högspänningsdetektorer. Organisationer inom den offentliga sektorn måste göra dessa högspänningsdetektorer tillgängliga kostnadsfritt, i maskinläsbart format, via gränssnitt för tillämpningsprogram (API) och, i förekommande fall, som en bulknedladdning.
• I direktivet om öppna data definieras högriskdokument som ”handlingar som innehas av en offentlig myndighet och vars vidareutnyttjande är förknippat med betydande fördelar för samhället, miljön och ekonomin”. HVD:er kommer att kunna återanvändas för alla ändamål (vilket är fallet för alla öppna data).

• I direktivet om öppna data fastställs sex kategorier av högkänsliga sjukdomar: geospatial, E arth observation och miljö, m eteorologiska, statistik, c ompanies och företagsägande, och rörlighet.
• Förteckningen över värdefulla dataset avser i princip inte personuppgifter. Om vissa dataset betraktas som personuppgifter i medlemsstaterna eller om medlemsstaterna väljer att utvidga förteckningen till att omfatta personuppgifter måste efterlevnaden av den allmänna dataskyddsförordningen säkerställas.
• Direktivet om öppna data gör det möjligt för kommissionen att vid behov utvidga detta ursprungliga tematiska område genom en delegerad akt för att återspegla den tekniska utvecklingen och marknadsutvecklingen.

• För att välja ut de specifika dataseten inom var och en av de sex kategorierna samrådde kommissionen med ett brett spektrum av berörda parter som företrädde både datainnehavare och användare.
• Intervjuer med berörda parter gjorde det möjligt att utarbeta en preliminär ”önskelista” över dataset som ansågs vara av högt värde (ur ett ekonomiskt, samhälleligt och återanvändningsperspektiv).
• Parallellt med detta kartlades i konsekvensbedömningsstudien all relevant lagstiftning på EU-nivå för att identifiera datafält som redan omfattas av EU:s regler. I studien bedömdes sedan i vilken utsträckning varje dataset faktiskt kunde anses vara av ”högt värde”, i linje med de bedömningskriterier som räknas upp i artikel 14.2 i direktivet om öppna data.

• Högspänningsdetektorer kommer att avsevärt minska inträdeshindren på den europeiska datadrivna marknaden och öka mängden dataset som återanvänds. Detta kommer i sin tur att stimulera skapandet av nya digitala tjänster och förbättringen av befintliga tjänster eller affärsprocesser.
• Bättre tillgång till olika statistiska dataset (arbetsmarknad, demografi, industriproduktion) kommer att göra det lättare att förutse effekterna av eventuella politiska åtgärder. Dessutom kommer öppna företagsdata att öka insynen på marknaden och möjliggöra en bättre fördelning av privata investeringar eller offentligt stöd.
• En bredare tillgång till information om företag har tydliga sociala fördelar för områden som brottsbekämpning (inbegripet ekonomisk brottslighet), ökat offentligt engagemang och insyn i ekonomiska transaktioner.
• Den senaste tidens initiativ för att hejda covid-19-pandemin har också visat hur viktigt det är att geolokalisera sjukhus, evenemang och befolkningar.

• Högspänningsderivat utformades till förmån för små och medelstora företag och nystartade företag, som ofta förblir utestängda från marknaden eftersom de inte har tillräckliga mänskliga och ekonomiska resurser för att förvärva och förbättra kvaliteten på data från den offentliga sektorn.
• Det ökade utbudet av data kommer att främja entreprenörskap och leda till att nya företag skapas. Dessutom kan högriskföretag bli en viktig faktor för att nystartade företag ska kunna validera sina affärsidéer och locka till sig investerare.
• Öppna data kan också stärka små och medelstora företag, för vilka dataprogramvarulösningar som använder data från den offentliga sektorn kan bli deras huvudsakliga produkt eller tjänst.
• Slutligen kommer den fria tillgången till data att bidra till att ombalansera de små och medelstora företagens ställning i förhållande till storteknikföretag, för vilka priset för datainsamling inte utgör ett betydande hinder.

• Offentliga myndigheter kommer endast att behöva tillgängliggöra befintliga uppgifter. Det kommer inte att finnas någon skyldighet för dem att börja ta fram nya uppgifter.
• Den offentliga sektorn kommer att stå för kostnaderna i samband med den nödvändiga tekniska uppgraderingen av offentliggörandet av uppgifter (via API:er) och måste sluta ta ut avgifter för vidareutnyttjande av tunga fordon.
• Denna inverkan bör dämpas av fördelarna med bättre tillgång till och användbarhet hos data inom den offentliga sektorn och av den lägre administrativa bördan i samband med hanteringen av begäranden om vidareutnyttjande, licensförhandlingar och behandlingen av avgifter. Kommissionen stöder också offentliga myndigheter med konkreta åtgärder inom ramen för programmet för ett digitalt Europa.
• Förteckningen över farliga sjukdomar upprättades i samarbete med medlemsstaterna och utarbetades efter en grundlig konsekvensbedömning. Den innehåller därför endast uppgifter vars vidareutnyttjande kommer att generera fördelar som till stor del uppväger kostnaderna för dess kostnadsfria tillhandahållande.

• Vidareutnyttjande av personuppgifter som innehas av en offentlig myndighet är tillåtet på två villkor: Uppgifterna måste vara allmänt tillgängliga [1] för allmänheten och vidareutnyttjandet av dem (dvs. behandling av personuppgifter) måste ske med full respekt för den allmänna dataskyddsförordningen, som har företräde framför bestämmelserna i direktivet om öppna data.
• I genomförandeförordningen om kraftigt modifierade sjukdomar hänvisas till data som omfattas av direktivet om öppna data och som därför omfattas av samma begränsningar. I det utkast till förteckning över kraftigt modifierade sjukdomar som presenteras i konsekvensbedömningen undviks i allmänhet att personuppgifter inkluderas i dess tillämpningsområde. Detta val var avsiktligt, eftersom ett brett införande av sådana uppgifter skulle minska initiativets rättsliga genomförbarhet och samtidigt öka kostnaderna för offentliga myndigheter som måste säkerställa efterlevnad av den allmänna dataskyddsförordningen.

Offentliga myndigheter måste säkerställa att alla dataset från förteckningen över tunga fordon finns tillgängliga från och med den 9 juni 2024 på återanvändningsvänliga villkor: kostnadsfritt, i maskinläsbart format, via gränssnitt för tillämpningsprogram och, i förekommande fall, som massnedladdning.