Photo by Miguel Umlauff, eArchiving Initiative
Den årliga konferensen om initiativet eArchiving med titeln Preserving Digital Foundations with eArchiving hölls i Europeiska kommissionens konferenscentrum Albert Borschette i Bryssel den 14 maj 2025. Hybridevenemanget lockade över 200 deltagare, både på plats och online, och fokuserade på bevarandet av databaser och utvecklingen av förordningen om EU:s institutioner, organ och byråer.
Evenemanget öppnades av Rehana Schwinninger-Ladak, chef för enheten för interaktiv teknik, digital kultur och utbildning vid Europeiska kommissionens GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik. I sitt tal betonade hon vikten av e-arkivering för att utveckla europeiska lösningar, vilket framhålls i Draghi-rapporten. I denna rapport identifieras viktiga aspekter som är nödvändiga för att öka konkurrenskraften och positionera EU som en global ledare inom innovation, hållbarhet och digital omställning. Efter inledningen redogjorde Árpád Welker, handläggare vid GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik med ansvar för e-arkivering, för kommissionens prioriteringar för de kommande fem åren.
Inledningsanförandena följdes av huvudanförandet av Kuldar Aas, Data Governance Programme lead at the AI and Data Unit of the Estonian Government’s CIO office, med titeln Time to make space for eArchiving in Data Spaces, där han tog upp de långsiktiga återverkningarna av de europeiska dataområdena och behovet av att öka medvetenheten om livscykelövervägandena, eftersom det kommer att vara kopplat till dataområdenas förtroende och hållbarhet och den långsiktiga tillgången till delade data.
Första mötet
Keynote följdes av den första sessionen centrerad på databasbevarande och inriktad på olika organisationer som delar sina erfarenheter.
I den första delen av sessionen behandlades flera gränsöverskridande strategier för bevarande av databaser.
Anders Bo Nielsen, senior rådgivare i digitalt bevarande vid det danska riksarkivet, presenterade på SIARD-Format – dåtid, nutid och framtid, där han utforskade historien bakom Software Independent Archival of Relational Databases, ett öppet format för bevarande av stora databaser sedan starten 2008 och dess planerade utveckling med den förväntade lanseringen av SIARD 2.3 2026.
Isabel Taylor, chef för enheten Archival Core Functions vid Hamburgs universitet, redogjorde för resultaten från den internationella arbetsgruppen för databasarkivering. I sin presentation tog hon upp de utmaningar och brännande frågor som arbetsgruppen, som samlar experter från åtta länder och EU-institutionerna, fann.
Den andra delen av sessionen fokuserade på de olika praktiska erfarenheterna av databasbevarande av arkivinstitutioner.
Koit Saarevet från Estlands nationella arkiv presenterade metoden för tillgång till en serie ögonblicksbilder av arkiverade databaser där han förklarade den forskning som gjorts för att förenkla tillgången till arkiverade relationsdatabaser med flera bilder.
Den andra presentationen genomfördes av Jan Dalsten från National Archives of Denmark med titeln The Access System for Archived Databases at the DNA och övervägde behovet av ett nytt åtkomstsystem till arkiverade databaser när inga marknadslösningar finns tillgängliga, och den process som DNA följer utvecklar en lösning.
Boris Domajnko från International Database-Archiving Working Group följde med en presentation på Meeting End-User Expectations med dbDIPview som utforskar den senaste utvecklingen av användarupplevelser med dessa åtkomstverktyg.
Den slutliga presentationen av sessionen, Beyond Relational Databases: Utmaningarna med arkivering av NoSQL eller diagram levereradesav Sven Schlarb, från det österrikiska tekniska institutet (AIT), där han tog upp utmaningarna med att bevara icke-relationella databaser – såsom NoSQL och grafbaserade system – och betonade svårigheterna med att upprätthålla databaselement som inte överensstämmer med traditionella relationsdatabevarandescheman.
Sessionen avslutades med ett rundabordssamtal med alla presentatörer med titeln Vilka är lärdomarna och de framtida utmaningarna med databasbevarande. En av de slutsatser som lyftes fram under rundabordssamtalet var vikten av internationellt samarbete med praktiskt och informellt utbyte mellan arkiven samt vikten av samarbete med varandra och med omvärlden för att bryta traditionella silor.
Andra mötet
Den andra sessionen med titeln EUDI Electronic Archiving Trust Service var inriktad på den nyligen antagna EUDI-förordningen om digital identitet och hur den förhåller sig till arkivtjänster.
Den första presentationen kom från Carlota Bustelo, Gabinete UMBUS SL i Spanien, med titeln General presentation on EUDI/eIDAS and electronic archiving service där hon gav en allmän översikt över hur elektronisk arkivering, digitala signaturer och tillhörande betrodda tjänster kommer att påverka digital arkivering.
I den andra presentationen med titeln eIDAS/EUDI Regulation electronic archiving service from the view of a Qualified Trust Service Providersom gavs av Marta Gaia Castellan från Tinexta Infocert i Italien undersöktes hur företag som tillhandahåller andra kvalificerade betrodda tjänster närmar sig digital arkivering.
Den slutliga presentationen av sessionen hölls av István Alföldi från Poliphon i Ungern, med titeln eIDAS/EUDI related views in the eArchiving Reference Architecture: integrera ETSI 119 512-protokoll för bevarande av elektroniska signaturer, där han utforskade de olika scenarierna där referensarkitekturen för e-arkivering kan användas för att bevara bevisen för digitala signaturer.
Ett gemensamt tema för sessionen var arkivgemenskapens betydelse för att dela med sig av sina erfarenheter och sin expertis för att hitta en alleuropeisk gemensam förståelse och bästa praxis efter godkännandet av genomförandeakterna.
Den avslutades av Janet Anderson, samordnare för eArchiving-initiativet, som talade om den betydelse som intressenter och deras återkoppling spelar i eArchiving-initiativet, utan vilket eArchiving-initiativet inte kan fungera.
Den fullständiga inspelningen av evenemanget och presentationsbilderna finns nu tillgängliga.