GettyImages
Konsekvensbedömning
- Konsekvensbedömningsrapport (pdf)
- Sammanfattning (pdf)
- Yttrande från nämnden för lagstiftningskontroll (pdf)
Studier till stöd för konsekvensbedömningen
1. Studie till stöd för en konsekvensbedömning om ökad användning av data i Europa
Studien genomfördes i 2 faser.
Uppgift 1 bidrog till den konsekvensbedömning som åtföljde förslaget till förordning om europeisk dataförvaltning (dataförvaltningsakten, som antogs den 25 november 2020). Det fokuserade på faktorer för att stimulera tillgången till data för användning och stärka dataförvaltningsmekanismerna i EU, såsom
- underlätta sekundär användning av känsliga uppgifter som innehas av den offentliga sektorn.
- inrättande av ett certifieringssystem för dataaltruismmekanismer.
- inrättande av en europeisk struktur för styrningsaspekter av datadelning.
- inrättande av en certifieringsram för dataförmedlare.
Uppgift 2 bidrog till den konsekvensbedömning som åtföljde förslaget till datalag. Det fokuserade på frågor som påverkar förbindelserna mellan aktörer i den datasmidiga ekonomin, bland annat följande:
- datadelning mellan företag och myndigheter (B2G) i allmänhetens intresse.
- åtgärder till stöd för medborgarinflytande (”människocentrerad dataekonomi”).
- åtgärder för att förtydliga och eventuellt vidareutveckla rättigheterna till samgenererade data och datadelning mellan företag.
- åtgärder till stöd för företag vid lagkonflikter på internationell nivå.
För varje uppgift undersökte studien läget i Europa och fastställde effekterna av ett antal möjliga politiska alternativ.
• Slutrapport (.pdf)
• Sammanfattning (.pdf)
• Résumé (.pdf)
Datauppsättning
De dataset som innehåller resultaten av kostnads-nyttoanalyserna finns tillgängliga på EU:s portal för öppna data.
2. Studie om standardavtalsvillkor och rättvisekontroll vid datadelning och i molnavtal och om åtkomsträttigheter till data
Studien är inriktad på datadelning mellan företag (B2B) och avtal om molnbaserade datortjänster. När det gäller utbyte av uppgifter från B2B undersöktes i studien fyra möjliga politiska insatser, särskilt följande:
- främjande av frivillig datadelning genom standardavtalsvillkor.
- införande av en rättslig ram för rättvisekontroller i datadelningsavtal.
- införande av en rättslig ram för standardisering av villkoren för tillgång till uppgifter i fall där en rätt till tillgång till uppgifter beviljas enligt tillämplig lagstiftning på EU-nivå.
- införandet av en övergripande (icke-sektorsspecifik) rättslig ram som fastställer åtkomst- och nyttjanderätter för specifika situationer när det gäller vidareutnyttjande.
I studien undersöks också molntjänsters roll och de metoder som omger dem, och hur de påverkar rättvisan gentemot molnanvändare, med särskild uppmärksamhet på små och medelstora företag.
3. Metodologiskt stöd till konsekvensbedömning av användning av privatägda uppgifter i officiell statistik
Fokus för denna studie låg på området privat datadelning för officiell statistik. Detta gav underlag i samband med offentliga myndigheters tillgång till och användning av data som innehas av den privata sektorn som är nödvändiga för särskilda ändamål av allmänt intresse (B2G).
4. Studie till stöd för en konsekvensbedömning för översynen av databasdirektivet
Studien undersöker vissa aspekter av databasdirektivet (96/9/EG) som är relevanta för dataekonomin och fokuserar främst på olika politiska alternativ som skulle kunna skapa större klarhet om statusen för maskingenererade data enligt sui generis-databasrätten. Syftet med de utforskade interventionerna är att underlätta tillgång till och handel med sådana data, så att databasdirektivet stöder dataekonomin och det huvudsakliga syftet med datalagen.
5. Studie som presenterar bedömningar av uppförandekoder för dataportering och molnbyte
I denna studie presenteras tre oberoende rättsliga bedömningsrapporter om SWIPO:s uppförandekoder för dataportering och byte av molntjänster samt SWIPO:s förvaltningsavtal. De enskilda rapporterna utfördes av tre oberoende advokatbyråer, som också utarbetade ett gemensamt inledande avsnitt som pekar på ett antal betydande brister i SWIPO:s uppförandekoder. Studien utgår uteslutande från ett rättsligt perspektiv. Förfarandeaspekter i samband med självregleringsprocessen och spridningen på marknaden av uppförandekoderna omfattas inte.