Sedan lanseringen av EU:s strategi för att gå i bräschen för webb 4.0 och virtuella världar, som antogs i juli 2023, har kommissionen lanserat en strukturerad strategi för att övervaka landskapet för virtuella världar inom olika sektorer.
Som en del av åtgärd 10 i denna strategi håller Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum på att utarbeta en studie som syftar till att identifiera områden för tillväxt och innovation och att bättre förstå och ta itu med nya utmaningar. Se det första policydokumentet som utarbetats som en del av studien nedan.
I detta policydokument framhålls EU:s starka sidor inom forskning, dess förmåga att locka till sig såddfinansiering, de fortsatta svårigheterna med att säkra riskkapital i ett sent skede och EU:s växande intresse för utländska företag i virtuella världar.
Det betonas också att strategiska investeringar i möjliggörande teknik, såsom artificiell intelligens och utvidgad verklighet, fortfarande är viktiga för att stärka EU:s ställning på detta föränderliga digitala område.
EU:s starka sidor inom forskning och innovation
EU är världsledande inom forskning om virtuella världar och står för 29 % av den globala vetenskapliga verksamheten på området. Mellan 2009 och 2023 fick mer än 3 500 projektdeltagare inom EU:s ramprogram 3 miljarder euro i finansiering för teknik för utvidgad verklighet. Dessa projekt omfattar sektorer som hälso- och sjukvård, utbildning och tillverkning, och använder teknik som artificiell intelligens, sakernas internet och 5G.
Denna starka forskningsbas ger EU potential att stödja framtida innovation. Att omvandla forskning till marknadsfärdiga tillämpningar är dock fortfarande en utmaning. Under samma period utgjorde europeiska patent för virtuella världar mindre än 4 % av de globala patentansökningarna.
Venture capital och startup landskap
EU har ett dynamiskt ekosystem för uppstartsföretag, men det lockar endast 10 % av det riskkapital som Förenta staterna får för företag i virtuella världar. Investeringar i tidiga skeden är en relativ styrka, med europeiska startups som säkrar fler såddfinansieringsavtal än sina motsvarigheter i Kina eller Japan.
Tyskland, Frankrike och Spanien har det högsta antalet nystartade företag på detta område, medan Estland utmärker sig för sin starttäthet. För att förbli konkurrenskraftigt globalt behöver EU fortsatta investeringar, särskilt under den tidiga tillväxtfasen, och en politik som stöder företag i takt med att de expanderar.
Globala investeringsflöden och beroenden
Europeiska företag äger 11 % av utländska företag i virtuella världar, främst i Förenade kungariket (31 %) och Förenta staterna (26 %). EU är den näst största utländska investeraren på detta område efter USA, vilket återspeglar de europeiska privata investerarnas intresse.
Nästan dubbelt så många europeiska företag är dock utlandsägda, och 43 % ägs av amerikanska investerare. Denna obalans pekar på strategiska sårbarheter i EU:s industrinätverk.
Att uppmuntra fler privata investeringar i europeiska företag och bygga starkare partnerskap med länder som Sydkorea, Schweiz och Japan, som har visat intresse för europeiska företag i virtuella världar, skulle kunna bidra till att minska de geopolitiska riskerna och stärka EU-marknadens motståndskraft.
Eftersom marknaden för virtuella världar beräknas växa från 27 miljarder euro 2022 till över 800 miljarder euro 2030 måste EU agera beslutsamt. Prioritering av AI, XR och digital infrastruktur, samtidigt som strategiska samarbeten främjas, kommer att säkerställa att Europa förblir en konkurrenskraftig aktör.
Policy brief Från bytes till business: EU:s strategiska egenansvar och beroenden i virtuella världar finns också på webbplatsen Nästa generations virtuella världar.