Datalagen

Bakgrund och höjdpunkter

Förordningen om harmoniserade regler om rättvis tillgång till och användning av uppgifter – även kallad datalagen – trädde i kraft den 11 januari 2024. Rättsakten är en nyckelpelare i den europeiska datastrategin och kommer att ge ett viktigt bidrag till detdigitala decenniets mål att främja den digitala omvandlingen. För en mer ingående förklaring, sedatalagen somförklaras.

De nya åtgärderna kompletterar dataförvaltningsakten , somvar det första resultatet inom ramen för den europeiska datastrategin och träddei kraft i september 2023. Medan dataförvaltningslagen reglerar processer och strukturer som underlättar frivillig datadelning klargör datalagen vem som kan skapa värde från data och på vilka villkor. Tillsammans kommer dessa två akter att underlätta tillförlitlig och säker tillgång till data och främja dess användning inom viktiga ekonomiska sektorer och områden av allmänt intresse. De kommer också att bidra till upprättandet av en inre marknad för data i EU, vilket i slutändan gynnar både den europeiska ekonomin och samhället i stort.

Datalagen kommer att möjliggöra en rättvis fördelning av värdet av data genom attfastställa tydliga och rättvisa regler för tillgång till och användning av data inom den europeiska dataekonomin, en nödvändighet som ökar genom den ökande förekomstenav sakernas internet(IoT). Tack vare denna förordning måste uppkopplade produkter utformas och tillverkas på ett sätt som gör det möjligt för användare (företag eller konsumenter) att enkelt och säkert få tillgång till, använda och dela de genererade uppgifterna.

Datalagen är en sektorsövergripande lagstiftning (dvs. den innehåller principer och riktlinjer som gäller för alla sektorer). Den ändrar inte befintliga skyldigheter när det gäller tillgång till uppgifter, men kommande lagstiftning bör anpassas till dess principer.

Vilka är de nya åtgärderna?

Datalagen gör mer data tillgängliga till förmån för företag, medborgare och offentliga förvaltningar genom en rad åtgärder såsom:

• Öka rättssäkerheten för företag och konsumenter som är engagerade i datagenerering, särskilt inom ramen för sakernas internet, genom att fastställa tydliga reglerför tillåten användning av data och tillhörande villkor, samtidigtsom datainnehavarna fortsätter att investera i högkvalitativ datagenerering. De nya reglerna syftar till att underlätta en sömlös överföring av värdefulla data mellan datainnehavare och dataanvändare samtidigt som sekretessen upprätthålls. Detta kommer att uppmuntra fler aktörer, oavsett storlek, att delta i dataekonomin. Kommissionen kommer också att utarbeta standardavtalsklausuler för att hjälpa marknadsaktörerna att utarbeta och förhandla om rättvisa avtal om datadelning.
• Minska missbruket av avtalsrelaterade obalanser som hindrar rättvis datadelning. Detta innebär att företagen skyddas från orättvisa avtalsvillkor som åläggs av en part som har en betydligt starkare ställning på marknaden.
• Regler som gör det möjligt för offentliga myndigheter att få tillgång till och använda uppgifter som innehas av den privata sektorn för särskilda ändamål av allmänt intresse. Offentliga myndigheter kommer till exempel att kunna begära uppgifter som är nödvändiga för att hjälpa dem att snabbt och säkert reagera på ett allmänt nödläge, med minimal börda för företagen.
• Nya regler som fastställer en ram för kunderna att effektivt byta mellan olika leverantörer av databehandlingstjänster för att frigöra EU:s molnmarknad. Detta kommer också att bidra till en övergripande ram för effektiv datainteroperabilitet.
• En översyn av vissa aspekter av databasdirektivet , medsärskild inriktning på att klargöra vilken roll sui generis- databasen har. Denna rätt avser att skydda innehållet i specifika databaser och utvidga dess tillämpning till databaser som härrör från data som genereras eller förvärvats via Internet of Things (IoT) enheter. Detta kommer att säkerställa att balansen mellan datainnehavarnas och användarnas intressen ligger i linje med de bredare målen för EU:s datapolicy.

Hur fungerar det i praktiken?

Datalagen är en kraftfull motor för innovation och nya jobb. Det kommer att göra det möjligt för EU att se till att det ligger i framkantav den senaste vågen av datadrivna framsteg. Nedan följer några exempel på hur de nya reglerna påverkar tillgången till och användningen av data som genereras av Internet-of-Things-enheter.

• När du köper en ”traditionell” produkt får du alla dess komponenter och tillbehör. När det gäller anslutna enheter (särskilt inom Internet of Things (IoT))genereras dock nya data under normal användning. Detta lägger till produkten och blir en av dess viktigaste komponenter. Datalagen ger individer och företag rätt att få tillgång till de data som produceras genom deras användning av smarta föremål, maskiner och enheter.
• Användare av anslutna produkter kan välja att dela dessa data med tredje part. Detta kommer att göra det möjligt för leverantörer av eftermarknadstjänster (t.ex. reparationer) att förbättra och förnya sina tjänster och främja rättvis konkurrens med liknande tjänster som tillhandahålls av tillverkare. Följaktligen kommer användare av uppkopplade produkter, inklusive konsumenter, jordbrukare, flygbolag, byggföretag eller fastighetsägare, att ha möjlighet att välja mer kostnadseffektiva reparations- och underhållsleverantörer (eller själva utföra dessa uppgifter), vilket leder till potentiellt lägre priser på marknaden. Detta skulle också kunna förlänga livslängden för uppkopplade produkter och därmed bidra tillmålen i den gröna given.
• Tillgången till data om industriell utrustnings prestanda öppnar möjligheter för ökad effektivitet. Industrier som tillverkning, jordbruk och konstruktion kan optimera driftcykler, produktionslinjer och supply chain management, utnyttja maskininlärningsteknik.
• Inom precisionsjordbrukgör tillämpningen av IoT-analys på data från sammanlänkad utrustning att jordbrukare kan analysera realtidsinformation, inklusive väderförhållanden, temperatur, fuktnivåer, marknadspriser och GPS-signaler. Denna analys ger värdefulla insikter för att optimera och öka skörden. Den förbättrade förståelsen av realtidsdata stöder effektivare jordbruksplanering och hjälper jordbrukarna att fatta välgrundade beslut om resursfördelning.

Inlämnande av ansökan

Datalagen trädde i kraft den 11 januari 2024 och träder i kraft i september 2025.

Öppet samråd

Det öppna offentliga samrådet om datalagen pågick från den 3 juni till den 3 september 2021. I den sammanfattande rapporten utvärderades bidragen och de berörda parternas synpunkter som bidrog till utformningen av förslaget, med fokus på kvantitativa aspekter.

Förslaget till datalag var öppet för återkoppling från berörda parter från den14 mars till den 11 maj 2022. Denna återkoppling lades fram för Europaparlamentet och rådet och bidrog till lagstiftningsdebatten.