Skip to main content
Shaping Europe’s digital future

Bredband: Grundläggande affärsmodeller

Valet av rätt affärsmodell beror på marknadsaktörernas roll i bredbandsvärdekedjan.

”NöGIG 2” ger höghastighetsanslutning på landsbygden i Niederösterreich

fix-empty

Beroende på vilka roller (fysisk infrastrukturleverantör (PIP), nätleverantör (NP), tjänsteleverantör (SP)) marknadsaktörerna tar, uppstår olika affärsmodeller.

Vertikalt integrerad modell

Om en marknadsaktör tar alla tre roller, sägs den vara vertikalt integrerad och den resulterande affärsmodellen kallas en vertikalt integrerad modell (t.ex. stora telekomoperatörer).

Etablerade telekomoperatörer äger vanligtvis passiv och aktiv infrastruktur och erbjuder tjänster till slutanvändare. Det finns varianter där operatören erbjuder tillträde till konkurrerande tjänsteleverantörer på grossistnivå. Det har förekommit många fall där offentliga myndigheter har byggt bredbandsnät enligt vertikalt integrerade modeller. Detta var verkligen inte ovanligt under de banbrytande åren av kommunala nätverk.

I vissa fall, särskilt om den vertikalt integrerade aktören anses ha ett betydande marknadsinflytande, föreskriver regleringen att nättillträde ska öppnas för konkurrenter, antingen på det passiva eller det aktiva skiktet. I så fall utformar nätägaren nätet för att tillhandahålla sina egna tjänster och ger tillträde till sina konkurrenter i former som är förenliga med nätutformningen. Även om etablerade operatörer ibland hänvisar till denna modell som ”öppet tillträde”, är detta i själva verket en vertikalt integrerad modell med åtskillnad (antingen på fysiskt lager, kallad accessnätsuppkoppling (LLU), eller på det aktiva lagret, kallat bitströmstillträde).

Nätmodell endast för grossistledet

Om rollerna är åtskilda talar vi om en nätverksmodell enbart i grossistledet. I ett nät endast i grossistledet är infrastrukturen tillgänglig för alla marknadsaktörer på lika villkor. Detta kan ta olika former, beroende på om nätägaren arbetar på PIP-nivå ensam, eller också på NP-nivå. Om nätägaren endast är involverad på PIP-nivå beslutar nätägaren antingen att lämna de högre skikten till marknadsaktörerna (konkurrens på marknaden) eller att överlåta rollen som NP till en marknadsaktör under en viss tidsperiod (konkurrens om marknaden), med uppgiften att tillhandahålla slutanvändaren konnektivitet till konkurrerande tjänsteleverantörer.

Följaktligen kan tre variationer av affärsmodellerna endast i grossistledet identifieras:

  • Endast passiv lager grossist (även känd som Passive-Layer Open Model (PLOM))
  • Endast aktiv lager (även känd som Active-Layer Open Model (ALOM))
  • Endast mediated grossist (även känd som Three-Layer Open Model (3LOM))

Modell för passivt lager i grossistledet

I denna modell bygger en enhet (t.ex. den offentliga myndigheten, ett lokalt kooperativ eller en privat investerare, beroende på vilken investeringsmodell som valts) och driver passiv infrastruktur som ska göras tillgänglig för alla marknadsaktörer på rättvisa och icke-diskriminerande villkor. Denna enhet använder den passiva infrastrukturen antingen direkt eller genom standardupphandling på marknaden som består av anläggnings- och nätutbyggnadsföretag men inte telekomoperatörer. PIP behåller ägandet av den passiva infrastrukturen och driver drift och underhåll.

I en sådan modell är bredbandsnätet öppet i det passiva skiktet och konkurrerande operatörer som integrerade nät- och tjänsteleverantörer eller leverantörer av öppna nät som säljer konnektivitet till tjänsteleverantörer får tillgång till slutanvändarna direkt via fysiska anslutningar.

Modell för enbart aktivt lager i grossistledet

I denna modell distribuerar och driver en enhet det passiva och aktiva skiktet (därav som en integrerad fysisk infrastruktur och nätverksleverantör). Denna enhet placerar aktiv utrustning i alla accessnoder och bygger ett öppet operatörsneutralt nätverk över vilket alla tjänsteleverantörer kan leverera sina tjänster till alla slutanvändare.

Den största skillnaden i denna modell, jämfört med endast passiv lager, är att en enhet övervakar att installera aktiv utrustning i alla accessnoder. Detta minskar å ena sidan operatörernas frihet att utforma sitt eget accessnät, men å andra sidan gör det enklare och billigare att leverera tjänster till alla slutanvändare i nätverket.

Medierad modell för enbart grossistledet

I den så kallade medierade modellen för enbart grossistledet (eller öppen treskiktsmodell, 3PLOM) är rollerna för PIP, NP och SP uttryckligen åtskilda. I detta fall har den offentliga myndigheten samma roll som i passivlagsmodellen, men i det aktiva skiktet tilldelas NP-rollen genom upphandling till en extern enhet. Denna tredje parts NP fungerar därför som medlare (därav namnet på modellen) genom att placera aktiv utrustning i alla accessnoder, och den bygger ett grossistneutralt nät. Oberoende tjänsteleverantörer får tillgång till aktiva lager, vanligtvis genom att placera sin utrustning på en central plats för att leverera sina tjänster till alla slutanvändare. Tjänsteleverantörerna uppfattar å andra sidan den förmedlade modellen som mycket lik den aktiva skiktmodellen. Ur nätverksägares perspektiv (PIP) kräver den förmedlade modellen ett liknande engagemang och teknisk kompetens som passivlagsmodellen. Den medlade modellen för enbart grossistledet kan därför vara ett bra alternativ för mindre nät i glesbefolkade områden.

Att välja affärsmodell

Beroende på graden av delaktighet kommer en offentlig myndighet att ha mer eller mindre inflytande i definitionen av affärsmodellen. Demografiska, kommersiella och kulturella förhållanden spelar också en roll vid valet av modell. I allmänhet kommer en affärsmodell som möjliggör en win-win situation för alla intressenter att öka ett projekts chans att lyckas. Några av de frågor som bör besvaras i processen är:

  • Hur fördelas befolkningen? Utanför stadsområden rekommenderas vanligtvis inte passivlagergrossist.
  • Är planen att subventionera en operatör med betydande infrastruktur som redan är verksam som tjänsteleverantör? Vertikal integration kan vara det enda realistiska alternativet. Tillträdesskyldigheter som är knutna till reglerna för statligt stöd måste genomföras.
  • Finns det tillräckligt med teknisk kompetens inom den offentliga myndigheten för att tillträda rollen som NP? Finns det tillräckliga stordriftsfördelar? En modell med enbart aktivt lager kan vara optimal.
  • Finns det marknadsaktörer som är intresserade av att ta över rollen som NP? Överväga en medlad version av modellen endast grossist.

Mer information finns i investeringsguiden för bredband.

 

Senaste nytt

PRESS RELEASE |
Kommissionen lägger fram nya initiativ för morgondagens digitala infrastruktur

Kommissionen har lagt fram en rad möjliga åtgärder för att främja innovation, säkerhet och motståndskraft i digitala infrastrukturer. Den europeiska ekonomins framtida konkurrenskraft är beroende av dessa avancerade digitala nätinfrastrukturer och nättjänster, eftersom snabb, säker och utbredd konnektivitet är avgörande för spridningen av den teknik som kommer att föra in oss i morgondagens värld: telemedicin, automatiserad körning, prediktivt underhåll av byggnader eller precisionsjordbruk.

PRESS RELEASE |
Kommissionen välkomnar nya åtgärder för att främja utbyggnaden av gigabitnät

Kommissionen välkomnar den politiska överenskommelse som nåtts mellan Europaparlamentet och rådet om rättsakten om gigabitinfrastruktur, som kommissionen föreslog den 23 februari 2023. Avtalet ingås samtidigt med antagandet av rekommendationen om regleringsfrämjande av gigabitkonnektivitet (gigabitrekommendationen).

Läs mer

Översikt

Projektplanering för bredband

Avsnittet Bredbandsplanering hjälper kommuner och andra enheter att planera framgångsrika bredbandsprojekt.

Se också

Bredband: Bärarmodeller

Kommuner, kommunala företag, samriskföretag och privata företag kan vara involverade i ett, två eller alla tre stadier av bredbandsutveckling.

Bredband: Aktörer i värdekedjan

De grundläggande rollerna för fysisk infrastrukturleverantör (PIP), nätverksleverantör (NP) och tjänsteleverantör (SP) kan tas av olika aktörer.

Bredband: Plandefinition

Nyckeln till en framgångsrik regional bredbandsutveckling är en politiskt understödd plan på lokal, regional eller nationell nivå som kombinerar mål med specifika behov och intressenter.

Bredband: Handlingsplan

I handlingsplanen redogörs för kostnaderna, intressenterna, verksamheten, samordningen och övervakningen i samband med genomförandet av bredbandsstrategin.

Bredband: Tekniköversikt

En översikt över olika trådbundna, trådlösa och kommande bredbandstekniker och en beskrivning av deras fördelar, nackdelar och hållbarhet.

Bredband: Investeringsmodeller

Investeringsmodeller ger intressanta möjligheter till engagemang för en myndighet som är engagerad i regional bredbandsutveckling.

Bredband: Statligt stöd

Statligt stöd till bredband kan vara nödvändigt på vissa platser där marknaden inte tillhandahåller de nödvändiga infrastrukturinvesteringarna.

Bredband: Nätverk och topologi

Ett bredbandsnät består av geografiska delar. Topologin i ett nätverk beskriver hur de olika delarna av ett nätverk är anslutna. De mest relevanta topologierna för ryggraden och området nätverk är träd topologier, ring topologier och meshade topologier. För den första milen, två...

Bredband: nätverkslager och affärsroller

För att förstå de roller som offentliga förvaltningar kan ta är det bra att se de olika skikten som utgör ett bredbandsnät samt de viktigaste affärsrollerna.

Bredband: Val av infrastruktur

Bredbandsnät kräver olika typer av infrastruktur baserat på olika logistiska, ekonomiska eller demografiska förhållanden. Använd frågorna för att hjälpa till att välja.

Bredband: Teknikjämförelse

En jämförelse av bredbandsteknik presenterar funktioner i varje lösning och hjälper till att fatta beslut om den bästa lösningen för olika regioner.