Skip to main content
Shaping Europe’s digital future

Bredband i Kroatien

Kroatiens nationella plan för bredbandsutveckling 2021–2027 motsvarar målen för det europeiska gigabitsamhället 2025 och delvis till de digitala målen för 2030.

    Kroatiens flagga

Sammanfattning av bredbandsutvecklingen i Kroatien

Den nationella planen för bredbandsutveckling 2021–2027 syftar till att tillhandahålla nedladdningshastigheter på minst 100 Mbit/s till alla hushåll med möjlighet att uppgradera till 1 Gbps och 1 Gbps för statliga kontor och offentliga byggnader såsom skolor och hälso- och sjukvårdsanläggningar. 5G-näten ska täcka alla större städer och städer och större motorvägar.

Nationell bredbandsstrategi och bredbandspolitik

Ansvariga myndigheter

  • Ministeriet för hav, transport och infrastruktur (Minstarstvomora, prometa i infrastrukture) är det centrala statliga förvaltningsorganet med sakkunskap och ansvar för administrativa uppgifter inom området elektronisk kommunikation, inklusive bredbandspolitik och bredbandsstrategi. Genom direktoratet för flygtrafik, elektronisk kommunikation och posttjänster ansvarar kommissionen för att utarbeta förslag till strategier, studier, riktlinjer, program och genomförandeplaner. Där fastställs de allmänna principerna och målen för politiken för utveckling av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, inbegripet bredbandsinfrastruktur.
  • Ministeriet för regional utveckling och EU-fonder(ministarstvo regionalnoga razvoja i fondova Europske unije) förvaltar två nationella EU-finansierade NGN-system, det nationella ramprogrammet för utveckling av bredbandsinfrastruktur och det nationella programmet för utveckling av Backhaul bredbandsinfrastruktur.
  • Den kroatiska tillsynsmyndigheten för nätverksindustri HAKOM (Hrvatska regulatorna agencija za mrežne djelatnosti) säkerställer marknadskonkurrens, stabil tillväxt och miljö för innovationer på marknaden för elektronisk kommunikation och posttjänster.

Huvudsyften för bredbandsutveckling

Republiken Kroatiens regering antog den nationella planen för bredbandsutveckling 2021–2027 i mars 2021. Planen motsvarar målen för det europeiska gigabitsamhället 2025, delvis de digitala målen för 2030 och handlingsplanen för 5G för Europa. Den kroatiska planen syftar till att tillhandahålla uppkoppling med nedladdningshastigheter på minst 100 Mbit/s till alla hushåll, samtidigt som statliga kontor och offentliga byggnader som skolor och hälso- och sjukvårdsanläggningar har symmetriska anslutningar på minst 1 Gbit/s. Det söker också 5G-nät i alla större städer och städer och längs stora motorvägar.

De viktigaste åtgärderna för bredbandsutveckling

Kartläggning av bredband: HAKOM har utvecklat och uppdaterat ett centralt kartverktyg, Interactive GIS-portalen, som ger information om tillgången till bredbandsåtkomst, en konsoliderad plan för mobil kommunikationsinfrastruktur samt publikationer av avsikter för utbyggnad och bandbreddshastigheter.

Nationella finansieringsinstrument för bredband

Det nationella ramprogrammet för utveckling av bredbandsinfrastruktur i områden som saknar tillräckligt kommersiellt intresse för investeringar (ONP) är en nationell (paraply) statlig stödordning för bredband. Förutom allmänna regler för statligt stöd innehåller ONP också riktlinjer för lokala kommuner för genomförande av enskilda projekt inom ONP. Den totala beräknade (högsta) finansieringen på nationell nivå för ramprogrammet uppgår till 257,9 miljoner euro, varav 123,1 miljoner euro ska finansieras från Eruf och resterande 134,8 miljoner euro ska täckas av EIB:s lån. Båda finansieringskällorna (Eruf-lån och EIB-lån) utgör bidrag till offentliga myndigheter på lokal och regional nivå (städer, kommuner och län). Det förväntas att bidraget från privata medel för samfinansiering av NGA-bredbandsnät under genomförandet av programmet kommer att uppgå till 120 miljoner euro. Programmets genomsnittliga årliga budget för 2016–2023 uppgår till 31,5 miljoner euro. Den kroatiska tillsynsmyndigheten för nätverksindustrier (HaKOM) har fastställts som innehavare av ONP.

Det nationella programmet för bredbandsinfrastruktur (NP-BBI) omfattar statliga stödåtgärder för backhaul-delen av NGN-nätet i vita områden och syftar till att utveckla det nationella NGN-bredbandsnätet, som ett nätsegment som kopplar samman NGA-nät och nationella stomnät. Programmet godkändes av Europeiska kommissionen och kommer att genomföras med hjälp av en modell för offentliga investeringar. Den passiva fiberinfrastrukturen kommer att utformas och byggas och behållas i permanent offentligt ägande. Efter det att infrastrukturen har byggts kommer den att erbjudas operatörer på marknaden på lika villkor. På grundval av resultaten av offentliga samråd syftar programmet till att omfatta minst 540 bosättningar, som inledningsvis prioriteras och fastställs som målinriktade bosättningar (minst 25 % av befolkningen), belägna i förorts- och landsbygdsområden i Kroatien. Åtgärdens totala beräknade (högsta) budget uppgår till 101,4 miljoner euro, varav 86,2 miljoner euro (85 %) kommer att finansieras av Eruf och resterande 15,2 miljoner euro (15 %) med nationella medel. Stödordningens årliga budget uppgår till 14,5 miljoner euro för perioden 2017–2023.

Inom ramen för det nya partnerskapsavtalet och det nya operativa programmet ”Konkurrenskraft och sammanhållning” föreslås två verksamheter för perioden 2021–2027:

  • Nästa generations system för bredbandsinfrastruktur: Byggandet av nästa generations bredbandsinfrastruktur, tillsammans med anslutningar till slutanvändare, kommer att stödja åtkomsthastigheter på 100 megabit per sekund (Mbps). Systemet omfattar 540 prioriterade bosättningar som var och en har mer än 1 000 invånare, plus cirka 5 800 mindre bosättningar. Alla platser som investeringen omfattar är demografiskt, socialt och ekonomiskt under det nationella genomsnittet. Cirka 5,650 km fiber kommer att installeras. Om möjligt kommer befintliga kanaler att användas, även om det uppskattas att det kommer att krävas nya kanaler för cirka 45 % (cirka 2 450 km) av den utplacerade fibern. Systemet är uppdelat i två enheter: det ena omfattar byggandet av nästa generations nätinfrastruktur. den andra omfattar anslutning av offentliga förvaltningar till fiberinfrastrukturen. Den totala investeringen för stödordningen uppgår till 129,1 miljoner euro, och EU:s Europeiska regionala utvecklingsfond bidrar med 86,2 miljoner euro genom det operativa programmet ”Konkurrenskraft och sammanhållning” för programperioden 2014–2020. Investeringen faller under prioriteringen ”Användning av informations- och kommunikationsteknik”. Kroatien bidrar med 42,5 miljoner euro.
  • Investeringar i utbyggnad av nät med mycket hög kapacitet i NGA-vita och grå NGA-områden till slutanvändare i enlighet med programmet för stöd till den digitala konnektiviteten, med Kroatiens bidrag på 57,5 miljoner euro.

Den kroatiska återhämtnings- och resiliensplanen innehåller konnektivitetsåtgärder för att stärka konnektiviteten som en hörnsten i samhällets och ekonomins digitala omställning. Till ett värde av cirka 106 miljoner euro syftar de till att tillhandahålla VHCN-konnektivitetstjänster i linje med EU:s Gigabitsamhälles mål 2025:

  • 100 Mbit/s tjänster till 100 000 kroatiska hushåll (700.000 invånare) i 20 projekt i lika många lokala förvaltningsenheter för att i synnerhet övervinna konnektivitetshinder för distansarbete och distansundervisning, särskilt i landsbygdsområden och bland utsatta grupper såsom studenter från missgynnade familjer eller personer med funktionsnedsättning.
  • 1 Gbit-tjänster till alla stora socioekonomiska drivkrafter som skolor, universitet, forskningscentrum, transportknutpunkter, sjukhus, offentliga förvaltningsmyndigheter och företag.

Andra investeringar i faciliteten för återhämtning och resiliens på cirka 20 miljoner euro kommer att inriktas på följande: bygga passiv infrastruktur för elektronisk kommunikation för att ge tillträde till VHCN- och 5G-tjänster i landsbygdsområden och glest befolkade områden där det inte finns några marknadsvillkor för att locka till sig privata investeringar.” och ii) 5G-täckning i stadsområden och de viktigaste landtransportvägarna (5G-korridorer). Omkring 55 % av de hushåll som omfattas av dessa åtgärder finns i landsbygdsområden, 26 % i förortsområden och endast 19 % i stadsområden. Omkring 400 000 EUR kommer att investeras i reformåtgärder för att minska hinder och riktlinjer för bygg- och tillståndsgivning samt harmoniseringsförfaranden.

I sin färdplan för att genomföra verktygslådan för konnektivitet tillkännagav Kroatien planer på att ta itu med de största hindren för en effektiv utbyggnad av VHCN, såsom planeringsbegränsningar, snabbare förfaranden för ledningsrätt och behovet av att inrätta ett samordningsorgan för tillståndshantering och utarbeta riktlinjer för tillämpningen av avgifter.

Uppgifter om bredbandsutveckling och teknik i Kroatien

För de senaste uppgifterna om bredbandstäckning, abonnemang och penetration, täckning av olika bredbandstekniker och kostnader, se resultattavlans rapporter och landsrapporterna från indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (DESI).

Spektrumtilldelningar för trådlöst bredband

Mer information om harmoniserade spektrumtilldelningar finns i Europeiska 5G-observatoriet.

Nationella publikationer och pressdokument

Svenska

Kroatiska

Kontaktuppgifter

BCO Kroatien (nationellt bredbandskompetenskontor): Kroatiska tillsynsmyndigheten för nätverksindustri, avdelningen för utvecklingsprogram (HAKOM, Hrvatska regulatorna agencija za mrežne djelatnosti)

Adress: Roberta Frangeša Mihanovića 9, 10110 Zagreb, Kroatien
Kontakt via e-post
Telefon: + 385 1 700 7399 Webbplats

Ministeriet för hav, transport och infrastruktur (Ministarstvo mora, prometa i infrastrukture)

Adress: Prisavlje 14, 10000 Zagreb, Kroatien
Kontakt via e -post1 eller email2
Telefon: + 385 1 6169–060/–110 Webbplats

Senaste nytt

EU39 når 70 % FTTH/B-täckning enligt FTTH Council Europe

Enligt Fibre to the Home/Building (FTTTH/B) Market Panorama nådde EU39 (27 EU-medlemsstater, Storbritannien, 4 OSS-länder, Island, Israel, Nordmakedonien, Norge, Serbien, Schweiz, Turkiet) 70 % FTTH/B-täckningsgrad, 244 miljoner bostäder passerade och 121 miljoner FTTH/B-abonnenter i september 2023.

Läs mer

Översikt

Bredband i EU-länderna

Här hittar du aktuell information om bredbandsutvecklingen i varje land samt nationella strategier och strategier för bredbandsutveckling.

Se också

Bredband i Sverige

Sveriges nationella bredbandsplan, som antogs 2016, har visionen om ett helt uppkopplat Sverige och har mål för både mobil täckning och höghastighetsbredbandsanslutningar för hushåll och företag.

Bredband i Spanien

Digital konnektivitet och utbyggnad av 5G hör till de tio strategiska prioriteringarna i Spaniens digitala 2025-agenda.

Bredband i Slovakien

Slovakien har satt upp det långsiktiga målet att ge alla hushåll tillgång till ultrasnabbt internet senast 2030.

Bredband i Rumänien

Rumäniens bredbandsplan fokuserar på att bygga upp ett nationellt bredbandsnät som ett första steg mot att uppnå EU:s konnektivitetsmål.

Bredband i Portugal

Agendan Portugal Digital syftar till att utveckla en digital infrastruktur som gör det möjligt för medborgarna att dra nytta av de nya möjligheter som tekniken erbjuder.

Bredband i Polen

Polens nationella bredbandsplan 2025 är i linje med EU:s mål för Gigabitsamhället.

Bredband i Nederländerna

Alla hushåll i Nederländerna bör ha möjlighet att få tillgång till bredbandsnät på minst 100 Mbps och en stor majoritet bör utnyttja 1 Gbps senast 2023.

Bredband på Malta

Maltas bredbandspolitik är teknikneutral och främjar en konkurrensutsatt marknadsmiljö.

Bredband i Luxemburg

Utvecklingen av en kommunikationsinfrastruktur med målet gigabit bredbandstillgång i hela landet är en av prioriteringarna i Luxemburgs regeringsprogram.

Bredband i Litauen

Litauen strävar efter att tillhandahålla 100 Mbit/s senast 2027 till landsbygdsområden samt att stödja gigabitsamhällets mål för 2025.

Bredband i Lettland

Lettland stöder målen för gigabitsamhället och siktar på 100 Mbps, som kan uppgraderas till gigabit, för stads- och landsbygdsområden samt 5G-täckning för alla stora stadsområden.

Bredband i Italien

Den italienska strategin för ultrabredband mot Gigabit Society syftar till att ge gigabit-anslutning till alla år 2026.

Bredband i Irland

Enligt den nationella bredbandsplanen för Irland ska alla lokaler i Irland senast 2 026 ha tillgång till höghastighetsbredband.

Bredband i Ungern

Ungerns nationella digitaliseringsstrategi 2021–2030 syftar till att uppnå målet att 95 % av hushållen ska omfattas av gigabitnät senast 2030.

Bredband i Grekland

I den nationella bredbandsplanen 2021–2027 främjas användningen av fasta nät med mycket hög kapacitet och 5G-nät. Den grekiska Digital Transformation Bible 2020–2025 lyfter fram konnektivitet som en av de fem strategiska axlarna och erkänner Gigabit Society 2025-målen.

Bredband i Tyskland

I koalitionsavtalet 2021, den digitala strategin och Gigabitstrategin 2022 från den tyska förbundsregeringen prioriteras det rikstäckande utbudet av FTTH- och 5G-nät.

Bredband i Frankrike

I det nationella bredbandsprogrammet France Très Haut Débit fastställs målet att alla hushåll ska ha tillgång till bredband senast 2022 och fiber för alla senast 2025.

Bredband i Finland

De finska myndigheterna förespråkar en konkurrensdriven, fiberbaserad nätutbyggnad med stöd av offentliga medel för områden med låg täckning och rådgivning till lokala kommuner om hur bredbandsnät ska byggas ut.

Bredband i Estland

Estland har etablerat grundläggande bredbandstäckning i hela landet. I Estlands digitala agenda fastställs ambitiösa mål för 2030.

Bredband i Danmark

Ett antal politiska initiativ som syftar till rikstäckande fast och mobil bredbandstäckning stöder danska bredbandsmål. Regeringen arbetar för att göra Danmark till en digital föregångare genom att skapa en grund för danska företag att utnyttja digital teknik.

Bredband i Tjeckien

I den nationella planen för utveckling av nät med mycket hög kapacitet, som godkändes i mars 2021, fastställs Tjeckiens strategiska strategi för byggandet av VHCN.

Bredband i Cypern

Cyperns bredbandsplan fastställer strategiska mål för 2021–2025 och omfattar lagstiftnings- och regleringsåtgärder samt praktiskt stöd för utveckling av bredbandsinfrastruktur.

Bredband i Bulgarien

Den nationella bredbandsinfrastrukturplanen för nästa generations tillträde ”Connected Bulgaria” och policyn för elektronisk kommunikation uppdaterades och antogs i augusti 2020.

Bredband i Belgien

Belgiens bredbandsstrategi ingår i en bredare politisk strategi Digital Belgium. Syftet med den nationella planen för fast och mobilt bredband är att eliminera de återstående vita områden där höghastighetstjänster inte är tillgängliga. Genom att sänka kostnaderna och minska de...

Bredband i Österrike

Österrikes bredbandsstrategi fokuserar på den rikstäckande leveransen av Gigabit-anslutningar (fasta och mobila) fram till 2030.