Sammanfattning av bredbandsutvecklingen i Estland
Estlands digitala agenda 2030 är inriktad på att utveckla digitala offentliga tjänster, cybersäkerhet och förbättra konnektiviteten i hela landet.
Nationell bredbandsstrategi och nationell bredbandspolitik
Ansvariga myndigheter
- Processen för bredbandsutbyggnad sköts av ekonomi- och kommunikationsministeriet (MKM, Majandus -ja Kommunikatsiooniministeerium). Ministeriet ansvarar för bredbandsstrategin och lagstiftningen.
- Konsument- och tekniktillsynsmyndigheten (TTJA, Tarbijakaitse ja Tehnilise Järelevalve Amet) är en statlig organisation som verkar inom ekonomi- och kommunikationsministeriets förvaltningsområde. Den övervakar och reglerar tekniska standarder och samlar in marknadsdata. Syftet med övervakningsmyndigheten är att bidra till genomförandet av den nationella ekonomiska politiken genom att förbättra säkerheten, organisera en snabb användning av begränsade resurser och öka tillförlitligheten hos produkterna inom tillverkningsmiljöer, industriutrustning, järnväg och elektronisk kommunikation.
- Estlands bredbandsutvecklingsstiftelse (ELASA, Eesti Lairiba Arenduse Sihtasutuse) ansvarar för EstWin-projektet, installation av fiberoptiska kablar och uppförande av anslutningspunkter.
- Den estniska föreningen för informationsteknik och telekommunikation (ITL, Eesti Infotehnoloogia ja Telekommunikatsiooni Liit)förenar estniska IKT-företag, främjar deras samarbete, presenterar sina gemensamma ståndpunkter när det gäller bredbandsutveckling och fungerar som ett kompetenscentrum.
- Myndigheten för informationssystem (RIA, Riigi Infosüsteemi Amet) är en genomförandeenhet för EU:s strukturstöd, som förvaltar stödet från Europeiska regionala utvecklingsfonden för att bygga upp bredbandsnätet.
Huvudmål för bredbandsutveckling
Estlands digitala agenda 2030 antogs den 7 oktober 2021. Strategin är i linje med Gigabit Societys konnektivitetsmål. Strategins övergripande mål är att uppnå snabba, tillförlitliga och överkomliga elektroniska kommunikationsförbindelser i landet senast 2030, oavsett var de befinner sig. För att genomföra visionen har tre specifika mål fastställts:
- digital förvaltning, dvs. användningen av digitala lösningar inom den offentliga sektorn,
- elektronisk kommunikation, dvs. konnektivitet, och
- nationell cybersäkerhet.
Senast 2030 bör ultrasnabba, tillförlitliga och överkomliga telekommunikationsförbindelser finnas tillgängliga i Estland oavsett var de befinner sig, vilket gör det möjligt att skapa och använda innovativa tjänster. Alla bör ha tillgång till anslutningar på minst 100 Mbps som kan ökas upp till 1 Gbps. Regeringen kommer att stödja utvecklingen av nät med mycket hög kapacitet i landsbygdsområden där telekommunikationsföretag inte investerar på konkurrensvillkor.
Stödet kommer också att beviljas a) upprätta kärninfrastruktur i de viktigaste transportkorridorerna i Estland, vilket möjliggör oavbruten 5G-täckning, b) säker täckning av utvalda bostads- och affärsområden med 5G och c) nödvändiga förberedelser för antagandet av 6G när den relevanta tekniken kommer ut på marknaden.
Med sin färdplan för 5G vill Estland uppnå 5G-konnektivitet i större städer senast 2023 och längs transportkorridorerna senast 2025. En särskild arbetsgrupp för 5G har inrättats på ministernivå. Arbetet pågår för att bedöma företagsanvändningen och hitta finansieringsmodellen för 5G-utbyggnaden. Myndigheterna har också åtagit sig att samarbeta om 5G-korridorer med Lettland och Litauen inom ramen för Via Baltica-projektet. De baltiska staterna vill kartlägga infrastrukturen för elektronisk kommunikation vid sidan av korridoren och identifiera brister i infrastrukturen.
Huvudåtgärder och finansieringsinstrument för bredbandsutveckling
Ett centralt kartläggningsverktyg (Communications Coverage Application) om tillgången till bredbandstjänster har utvecklats av Estlands konsumentskydds- och tekniska tillsynsmyndighet (TTJA). Det är en interaktiv portal där användarna kan få information om tillgången till bredbandstjänster i Estland.
I den estniska återhämtnings- och resiliensplanen avsätts 208 miljoner euro (24 %) till den digitala omvandlingen. Hela beloppet förväntas användas för att uppnå målen för det digitala decenniet. Betydande digitala investeringar omfattar 93 miljoner euro för att uppgradera digitala offentliga tjänster med hjälp av den senaste tekniken, 58 miljoner euro för att stödja 230 små och medelstora företag i deras digitala omställning och 24 miljoner euro för utbyggnad av nät med mycket hög kapacitet i landsbygdsområden.
För att stödja byggandet av VHNC-nät i landsbygdsområden har dessutom 45 miljoner euro från Eruf anslagits för att bygga VHCN i landsbygdsområden mellan 2023 och 2027.
EstWin-projektet
År 2009 grundade ekonomi- och kommunikationsministeriet och Estlands sammanslutning för informationsteknik och telekommunikation (ITL) Estlands bredbandsutvecklingsstiftelse (ELASA) för att genomföra EstWin- projektet och ge alla bostadshus, företag och myndigheter möjlighet att ansluta sig till nästa generations bredbandsnät med en överföringshastighet på upp till 100 Mbps. Dessa investeringar är avsedda att stimulera kommersiella telekomoperatörers kompletterande utbyggnad av sista mil-förbindelser. Projektet byggde ut cirka 7 000 km fiberbackhaulnät i landsbygdsområden och bosättningar med mindre än 10,000 invånare, där optiska nät inte fanns tidigare och där operatörerna inte hade några tidigare planer på att installera dem. EstWin finansieras bland annat genom de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna). De genomförda och planerade delarna av nätverket visualiseras på onlinekartan. EstWin-projektet håller på att slutföras, backhaul-nätverket är nästan slutfört och endast en liten del av sydöstra Estland återstår att täcka.
Uppgifter om bredbandsutveckling och teknik i Estland
För de senaste uppgifterna om bredbandstäckning, abonnemang och penetrationar, täckning av olika bredbandstekniker och kostnader, kontrollera resultattavlans rapporter och landsrapporterna för indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi).
Spektrumtilldelningar för trådlöst bredband
För närmare uppgifter om harmoniserade spektrumtilldelningar, se Europeiska 5G-observatoriet.
Publikationer och pressdokument på nationell nivå och EU-nivå
Engelska
- Estlands digitala agenda 2030
- Studie om nationella bredbandsplaner
- Guide till höghastighetsbredbandsinvesteringar
- Rapporter och analyser av bredbandsanslutning
- Mobila och fasta bredbandspriser i Europa
- Undersökning om bredbandstäckning i Europa
- Estland – landsrapporter om digitaliseringens resultat: konnektivitet, digitala färdigheter, digitala offentliga tjänster och mer
Estniska
Kontaktuppgifter
BCO Estland (nationellt bredbandskompetenskontor): Estlands ekonomi- och kommunikationsministerium (MKM, Majandus-ja Kommunikatsiooniministeerium)
Adress: Suur-Ameerika 1, 10129 Tallinn, Estland
Kontakt via e-post
Telefon: + 372 639 76 81 Webbplats
Konsumentskydd och teknisk tillsynsmyndighet (Tarbijakaitse ja Tehnilise Järelevalve Amet)
Adress: Sõle 23 A, Tallinn 10614, Estland
Kontakt via e-post
Telefon: + 372 667 2000 Webbplats
Estniska bredbandsutvecklingsstiftelsen (Eesti Lairiba Arenduse Sihtasutuse)
Adress: Harju 6, 10130 Tallinn, Estland
Kontakt via e-post
Telefon: + 372 6310555 Webbplats
Estniska föreningen för informationsteknik och telekommunikation (Eesti Infotehnoloogia ja Telekommunikatsiooni Liit)
Adress: Lõõtsa 6, 11415 Tallinn, Estland
Kontakt via e-post
Telefon: + 372 6177 145 Webbplats
Senaste nytt
Läs mer
Översikt
Här hittar du aktuell information om bredbandsutvecklingen i varje land samt nationella strategier och strategier för bredbandsutveckling.
Se också
Sveriges nationella bredbandsplan, som antogs 2016, har visionen om ett helt uppkopplat Sverige och har mål för både mobil täckning och höghastighetsbredbandsanslutningar för hushåll och företag.
Digital konnektivitet och utbyggnad av 5G hör till de tio strategiska prioriteringarna i Spaniens digitala 2025-agenda.
Slovakien har satt upp det långsiktiga målet att ge alla hushåll tillgång till ultrasnabbt internet senast 2030.
Rumäniens bredbandsplan fokuserar på att bygga upp ett nationellt bredbandsnät som ett första steg mot att uppnå EU:s konnektivitetsmål.
Agendan Portugal Digital syftar till att utveckla en digital infrastruktur som gör det möjligt för medborgarna att dra nytta av de nya möjligheter som tekniken erbjuder.
Alla hushåll i Nederländerna bör ha möjlighet att få tillgång till bredbandsnät på minst 100 Mbps och en stor majoritet bör utnyttja 1 Gbps senast 2023.
Maltas bredbandspolitik är teknikneutral och främjar en konkurrensutsatt marknadsmiljö.
Utvecklingen av en kommunikationsinfrastruktur med målet gigabit bredbandstillgång i hela landet är en av prioriteringarna i Luxemburgs regeringsprogram.
Litauen strävar efter att tillhandahålla 100 Mbit/s senast 2027 till landsbygdsområden samt att stödja gigabitsamhällets mål för 2025.
Lettland stöder målen för gigabitsamhället och siktar på 100 Mbps, som kan uppgraderas till gigabit, för stads- och landsbygdsområden samt 5G-täckning för alla stora stadsområden.
Den italienska strategin för ultrabredband mot Gigabit Society syftar till att ge gigabit-anslutning till alla år 2026.
Enligt den nationella bredbandsplanen för Irland ska alla lokaler i Irland senast 2 026 ha tillgång till höghastighetsbredband.
Ungerns nationella digitaliseringsstrategi 2021–2030 syftar till att uppnå målet att 95 % av hushållen ska omfattas av gigabitnät senast 2030.
I den nationella bredbandsplanen 2021–2027 främjas användningen av fasta nät med mycket hög kapacitet och 5G-nät. Den grekiska Digital Transformation Bible 2020–2025 lyfter fram konnektivitet som en av de fem strategiska axlarna och erkänner Gigabit Society 2025-målen.
I koalitionsavtalet 2021, den digitala strategin och Gigabitstrategin 2022 från den tyska förbundsregeringen prioriteras det rikstäckande utbudet av FTTH- och 5G-nät.
I det nationella bredbandsprogrammet France Très Haut Débit fastställs målet att alla hushåll ska ha tillgång till bredband senast 2022 och fiber för alla senast 2025.
De finska myndigheterna förespråkar en konkurrensdriven, fiberbaserad nätutbyggnad med stöd av offentliga medel för områden med låg täckning och rådgivning till lokala kommuner om hur bredbandsnät ska byggas ut.
Ett antal politiska initiativ som syftar till rikstäckande fast och mobil bredbandstäckning stöder danska bredbandsmål. Regeringen arbetar för att göra Danmark till en digital föregångare genom att skapa en grund för danska företag att utnyttja digital teknik.
I den nationella planen för utveckling av nät med mycket hög kapacitet, som godkändes i mars 2021, fastställs Tjeckiens strategiska strategi för byggandet av VHCN.
Cyperns bredbandsplan fastställer strategiska mål för 2021–2025 och omfattar lagstiftnings- och regleringsåtgärder samt praktiskt stöd för utveckling av bredbandsinfrastruktur.
Kroatiens nationella plan för bredbandsutveckling 2021–2027 motsvarar målen för det europeiska gigabitsamhället 2025 och delvis till de digitala målen för 2030.
Den nationella bredbandsinfrastrukturplanen för nästa generations tillträde ”Connected Bulgaria” och policyn för elektronisk kommunikation uppdaterades och antogs i augusti 2020.
Belgiens bredbandsstrategi ingår i en bredare politisk strategi Digital Belgium. Syftet med den nationella planen för fast och mobilt bredband är att eliminera de återstående vita områden där höghastighetstjänster inte är tillgängliga. Genom att sänka kostnaderna och minska de...
Österrikes bredbandsstrategi fokuserar på den rikstäckande leveransen av Gigabit-anslutningar (fasta och mobila) fram till 2030.