Sammanfattning av bredbandsutvecklingen i Ungern
Den nationella digitaliseringsstrategin 2021–2030 godkändes 2021. Syftet är att ge 95 % av hushållen gigabitnät, öka befolkningens digitala kompetens, stödja digitaliseringen av affärsprocesser samt öka användningen av e-förvaltningstjänster.
Nationell bredbandsstrategi och nationell bredbandspolitik
Ansvariga myndigheter
- Teknik- och industriministeriet (Technológiaiés Ipari Minisztérium) ansvarar för strategier för användning av informations- och kommunikationsteknik, inklusive bredbandspolitik.
- Den statliga myndigheten för informationsteknologiutveckling (KIFÜ) är under tillsyn av ministeriet för teknik och industri. Myndigheten förvaltar IT-projekt som rör central offentlig förvaltning och styrs av regeringen, t.ex. Superfast Internet Program och fungerar som nationellt bredbandskompetenskontor (BCO).
- Den nationella myndigheten för medieinformation (Nemzeti Média- és Hírközlési Hatóság, NMHH) reglerar fast och trådlös elektronisk kommunikation och ansvarar också för strategin för trådlöst bredband.
- Inrikesministeriet (Belügyminisztérium)ansvararför e-förvaltningsfrågor och deltog i utarbetandet av den nationella digitaliseringsstrategin 2021–2030.
Huvudsyften och åtgärder för bredbandsutveckling
Ungerns nationella digitaliseringsstrategi 2021–2030 godkändes hösten 2021. Strategin bygger på fyra pelare: digital infrastruktur, digitala färdigheter, digital ekonomi och digitalt tillstånd. I direktivet fastställs följande mål som ska uppnås senast 2030:
- 95 % av hushållen som omfattas av gigabitnät,
- mindre än 2 % av personer utan digital kompetens i åldersgruppen 16–71 år,
- mer än 30 % av företagens processer digitaliseras.
- 90 % av invånarna använder e-förvaltningstjänster.
I strategin beskrivs infrastrukturella, utbildningsrelaterade och ekonomiska stödåtgärder. För att säkerställa tillgången till trådbunden och trådlös digital infrastruktur med tillräcklig servicekapacitet och kvalitet förutses i strategin utvecklingen av gigabitnät, digital infrastruktur för utbildnings- och högskolor, vidareutveckling av det nationella stamnätet för telekommunikationer, trådlös kommunikation för yrkesorganisationer, ökad superdatorkapacitet samt främjande av utveckling av 5G-nät.
Utvecklingen av nät med gigabitkapacitet kommer att omfatta omfattande genomförandeåtgärder:
- planering och genomförande av ett landsomfattande nätutvecklingsprogram ”Gigabit Hungary 2030”, som är anslutet till 5G, i syfte att ha internetanslutningar med hastigheter på minst 1 Gbit/s tillgängliga i slutet av 2030.
- förtydligande av infrastruktur och nätdelning enligt konkurrenslagstiftningen och reglering av tillträde till optiska nät och radionät, särskilt delning av passiva (och delvis aktiva) infrastrukturelement.
- införliva den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation i nationell lagstiftning,
- se över och vid behov ändra reglerna för uppförande av telekommunikationsnät,
- minska rapporteringen och de administrativa bördorna för tjänsteleverantörerna,
- översyn av kvalitets- och konsumentskyddsbestämmelserna för kommunikationstjänster, översyn av standarder, utformning av minimikrav.
- översyn av kommunikationsförordningen för att bättre stödja politiska mål i samband med digitalisering, konkurrenskraft på mikro- och makronivå,
- uppdatering av nationella standarder för elektroniska kommunikationsnät.
- att positionera digitala nät som en kritisk infrastruktur för allmänheten.
För att främja utvecklingen av 5G-nät kommer det att krävas ytterligare flera åtgärder:
- stärka och utvidga 5G-koalitionens verksamhet,
- inleda strategiska avtal mellan tjänsteleverantörer och regeringen för att påskynda den senaste utvecklingen av fast och mobil teknik och konvergerad teknik.
- utveckling av stödsystem för forskning, utveckling och innovation i linje med utvecklingen av digital infrastruktur, särskilt 5G.
- utveckling av Széchenyi István University 5G Center of Excellence,
- bidrag till byggandet av EU:s 5G-korridorer,
- preliminär analys av 6G-teknik.
Nationella och regionala finansieringsinstrument för bredband
- Lån: För perioden 2014–2020 stöder ekonomiska resurser från det operativa programmet för ekonomisk utveckling och innovation (EDIOP/GINOP) utbyggnaden av offentliga bredbandsnät och utbyggnaden av höghastighetsanslutningar. Nationella medel bidrar till utbyggnaden av bredbandsnäten i den icke-konvergerande mellanungerska regionen.
- ESI-fonderna: I programmen för 2014–2020 beräknas investeringarna i NGA-nät med höghastighetsbredband, med en hastighet på 30 Mbit/s eller högre, uppgå till 253 miljoner euro. En del av bredbandsbudgeten kommer att användas via finansieringsinstrument.
- Programmet Superfast Internet (SZIP): De flesta projekt distribuerade FTTH (fiber till hemmet), vilket möjliggör Gigabit hastigheter. SZIP, som finansieras genom EU:s strukturfonder, är avsett att täcka nästan 410,000 hushåll, med nät som tillhandahåller bredbandsinternettjänster på minst 30 Mbit/s senast 2023. För områden som inte är kommersiellt bärkraftiga har en stödordning på 250 miljoner euro inrättats för att säkerställa bredbandsutbyggnaden. I slutet av 2020 omfattades nästan en fjärdedel av miljoner hushåll av bredband på minst 30 Mbit/s genom SZIP.
- Ungerns återhämtnings- och resiliensplan avsätter 30 % av sitt anslag till digitala åtgärder (1,7 miljarder euro). Planen innehåller ett omfattande paket för att främja den digitala omvandlingen av ekonomin och samhället. De flesta komponenter innehåller åtgärder för den digitala omställningen. Betydande åtgärder planeras för att förbättra den digitala utrustningen och den digitala kompetensen inom grund-, yrkesutbildning och högre utbildning. Planen innehåller åtgärder som rör digitaliseringen av den offentliga förvaltningen och hälso-, transport- och energisektorerna.
Uppgifter om bredbandsutveckling och teknik i Ungern
För de senaste uppgifterna om bredbandstäckning, abonnemang och penetrationar, täckning av olika bredbandstekniker och bredbandskostnader, kontrollera resultattavlans rapporter och landsrapporterna för indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (DESI).
Spektrumtilldelningar för trådlöst bredband
För närmare uppgifter om harmoniserade spektrumtilldelningar, se Europeiska 5G-observatoriet.
Publikationer och pressdokument
Engelska
- Studie om nationella bredbandsplaner
- Guide till höghastighetsbredbandsinvesteringar
- Rapporter och analyser av bredbandsanslutning
- Mobila och fasta bredbandspriser i Europa
- Undersökning om bredbandstäckning i Europa
Ungerska
- Portal szelessav.net samlar in och sammanställer kvalitetsdata om bredband
- Szupergyors Internet Program (SZIP)
- Nemzeti Digitalizációs Stratégia (NDS) 2021–2030
Kontaktuppgifter
BCO Ungern (nationellt bredbandskompetenskontor): Ministeriet för teknik och industri, statssekretariatet för informationskommunikation
Adress: Iskola u. 13, Budapest, 1011 Ungern
Kontakt via e-post
Telefon: + 36 30 977 4707 Webbplats
Nationell myndighet för medier och informationskommunikation (Nemzeti Média- és Hírközlési Hatóság)
Adress: Ostrom u. 23–25, 1015 Budapest, Ungern
Kontakt via e-post
Telefon: + 36 1 4577100 Webbplats
Senaste nytt
Läs mer
Översikt
Här hittar du aktuell information om bredbandsutvecklingen i varje land samt nationella strategier och strategier för bredbandsutveckling.
Se också
Sveriges nationella bredbandsplan, som antogs 2016, har visionen om ett helt uppkopplat Sverige och har mål för både mobil täckning och höghastighetsbredbandsanslutningar för hushåll och företag.
Digital konnektivitet och 5G-utbyggnad är en av de tio strategiska prioriteringarna i Spaniens digitala 2025-agenda.
Slovenien väljer teknikneutralitet och marknadsdynamik när det gäller att utveckla bredbandsnät, särskilt infrastruktur- och tjänstebaserad konkurrens.
Slovakien har satt upp det långsiktiga målet att ge alla hushåll tillgång till ultrasnabbt internet senast 2030.
Rumänien fokuserar på att bygga upp ett nationellt bredbandsnät som ett steg mot att uppnå EU:s konnektivitetsmål.
Agenda Portugal Digital och den nationella strategin för konnektivitet i nät för elektronisk kommunikation med mycket hög kapacitet för 2023–2030 formar utvecklingen av en digital infrastruktur i Portugal.
Alla hushåll i Nederländerna bör ha möjlighet att få tillgång till bredbandsnät på minst 100 Mbps och en stor majoritet bör utnyttja 1 Gbps senast 2023.
Maltas bredbandspolitik är teknikneutral och främjar en konkurrensutsatt marknadsmiljö.
Utvecklingen av en kommunikationsinfrastruktur med målet gigabit bredbandstillgång i hela landet är en av prioriteringarna i Luxemburgs regeringsprogram.
Litauen strävar efter att tillhandahålla 100 Mbit/s senast 2027 till landsbygdsområden samt att stödja gigabitsamhällets mål för 2025.
Lettland stöder målen för gigabitsamhället och siktar på 100 Mbps, som kan uppgraderas till gigabit, för stads- och landsbygdsområden samt 5G-täckning för alla stora stadsområden.
Den italienska strategin för ultrabredband mot Gigabit Society syftar till att ge gigabit-anslutning till alla år 2026.
Enligt den nationella bredbandsplanen för Irland ska alla lokaler i Irland senast 2 026 ha tillgång till höghastighetsbredband.
I den nationella bredbandsplanen 2021–2027 främjas användningen av fasta nät med mycket hög kapacitet och 5G-nät. Den grekiska Digital Transformation Bible 2020–2025 lyfter fram konnektivitet som en av de fem strategiska axlarna och erkänner Gigabit Society 2025-målen.
I koalitionsavtalet 2021, den digitala strategin och Gigabitstrategin 2022 från den tyska förbundsregeringen prioriteras det rikstäckande utbudet av FTTH- och 5G-nät.
I det nationella bredbandsprogrammet France Très Haut Débit fastställs målet att alla hushåll ska ha tillgång till bredband senast 2022 och fiber för alla senast 2025.
De finska myndigheterna förespråkar en konkurrensdriven, fiberbaserad nätutbyggnad med stöd av offentliga medel för områden med låg täckning och rådgivning till lokala kommuner om hur bredbandsnät ska byggas ut.
Estland har etablerat grundläggande bredbandstäckning i hela landet. I Estlands digitala agenda fastställs ambitiösa mål för 2030.
Ett antal politiska initiativ som syftar till rikstäckande fast och mobil bredbandstäckning stöder danska bredbandsmål. Regeringen arbetar för att göra Danmark till en digital föregångare genom att skapa en grund för danska företag att utnyttja digital teknik.
I den nationella planen för utveckling av nät med mycket hög kapacitet, som godkändes i mars 2021, fastställs Tjeckiens strategiska strategi för byggandet av VHCN.
Cyperns bredbandsplan fastställer strategiska mål för 2021–2025 och omfattar lagstiftnings- och regleringsåtgärder samt praktiskt stöd för utveckling av bredbandsinfrastruktur.
Kroatiens nationella plan för bredbandsutveckling 2021–2027 motsvarar målen för det europeiska gigabitsamhället 2025 och delvis till de digitala målen för 2030.
Den nationella bredbandsinfrastrukturplanen för nästa generations tillträde ”Connected Bulgaria” och policyn för elektronisk kommunikation uppdaterades och antogs i augusti 2020.
Belgiens bredbandsstrategi ingår i en bredare politisk strategi Digital Belgium. Syftet med den nationella planen för fast och mobilt bredband är att eliminera de återstående vita områden där höghastighetstjänster inte är tillgängliga. Genom att sänka kostnaderna och minska de...
Österrikes bredbandsstrategi fokuserar på den rikstäckande leveransen av Gigabit-anslutningar (fasta och mobila) fram till 2030.