Sammanfattning av bredbandsutvecklingen i Sverige
I sin bredbandsstrategi har den svenska regeringen identifierat tre strategiska områden för att uppfylla målen i strategin: roller och spelregler på bredbandsmarknaden, kostnadseffektiv utbyggnad av bredband och nät och tjänster till alla. Enligt bredbandsstrategin måste fokus läggas på människors behov av bredbandsanslutning, oavsett om de bor i tätbefolkade områden, knappt befolkade och landsbygdsområden eller i områden som ligger mellan dem. Sverige begås för att vara på förgrunden av utvecklingen av 5G. En manifestation av denna är nordisk-baltiska samarbetet på 5G som företa sig inom ramen av det nordiska rådet av ministrar. I Maj 2018, undertecknade de nordiska premiärministrarna en förklaring på 5G, med den gemensamma visionen av att vara den första och främst-integrerade regionen i världen. För att uppnå detta mål har en gemensam handlingsplan för tidig adoption av teknologi 5G varit aktiveringen av nordisk-baltiska ministrarna av digitalsering.
Nationell bredbandsstrategi och -policy
Ansvariga myndigheter och organisationer
- Näringsdepartementet ansvarar bland annat för regeringens digitaliserings och bredbandspolitik.
- Post- och telestyrelsen (PTS) är den myndighet som övervakar och reglerar sektorerna för elektronisk kommunikation och post. Myndighetens vision är att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.
- Bredbandsforum tillsattes av regeringen 2010 och har till uppgift att främja samverkan mellan olika aktörer i samhället för en effektiv utbyggnad av bredbandsinfrastruktur. Forumet har också till uppgift att skapa möjlighet för regeringen, företag, myndigheter och andra organisationer att tillsammans identifiera hinder för utbyggnaden och hitta lösningar som främjar tillgången till bredband i hela landet.
Huvudmål för bredbandsutvecklingen
Regeringens vision för ett helt uppkopplat Sverige är att bredbandsinfrastrukturen ska motsvara användarens behov av uppkoppling. I bredbandsstrategin som antogs i december 2016 bedömer regeringen att det behövs mål på två områden: tillgång till höghastighetsbredband i hela landet och tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet. Målen i strategin är att 95 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband med en minsta kapacitet på 100 Mbit/s senast 2020. Strategin sträcker sig även bortom 2020 och anger att hela Sverige bör ha tillgång till snabbt bredband år 2025. Målet innebär att 98 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband med en minsta kapacitet på 1 Gbit/s. Återstående 1,9 % av hushållen och företagen bör ha tillgång till 100 Mbit/s och 0,1 % bör ha tillgång till 30 Mbit/s.25. Strategin har även ett mobiltäckningsmål som säger att år 2023 bör hela Sverige har tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalietet.
Den svenska digitaliseringsstrategin som antogs 2017 vägleder landets arbete för att nå sina digitala mål. Sverige strävar efter att frigöra potentialen i den digitala transformationen, samtidigt som man skapar en digitalt avancerad offentlig sektor som ger rättssäkerhet, tillgänglighet och bidrar till utvecklingen av effektiva policyer.
Huvudåtgärder för bredbandsutvecklingen
- Bredbandskartläggning: Post- och telestyrelsen (PTS) har utvecklat och väglett en webbtjänst som kallas Ledningskollen med målet att dela informationer om infrastrukturägare (t.ex. pipelines och annan infrastruktur). Plattformen har utvecklats och är offentligt tillgänglig på frivillig basis för att förhindra skador under utgrävning och förbättra samordningen av civilt arbete. Utöver Ledningskollen har PTS ett nationellt kartläggningsverktyg som kallas Bredbandskartan som visar tillgängligheten för bredband, nätverksägare och internetleverantörer nära en specifik plats i hela Sverige.
- I första hand ska den svenska bredbandsutbyggnaden ske på marknadsmässiga grunder, men i områden där kommersiella förutsättningar för utbyggnad saknas behöver den marknadsstyrda utbyggnaden kompletteras med offentliga insatser. Kommunerna har en viktig roll i nätverksutrullningen genom att de kontrollerar tillgången till kommunal mark och beslutar om vilka villkor som ska gälla gentemot bredbandsoperatörerna för den mark man äger.
Nationella och regionala finansiella instrument för bredband
- Det går att ansöka om statligt stöd för utbyggnad av snabbt bredband i områden där kommersiella investeringar i NGA-nätverk intekommer till stånd. Stöden fördelas via Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och i de norra delarna av landet även via Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf).
- 202,8 miljoner kronor ges till landsbygdsutvecklingsprogrammet 2014–2020 för fortsatt bredbandsexpansion på landsbygden.
Finansierat genom Återhämtning och motståndskraftsfonden avser regeringen att investera 1,4 miljarder kronor 2021, 500 miljoner kronor 2022 och därefter 100 miljoner kronor årligen under 2023-2025 för att bygga ut bredbandet i hela landet och nå de nationella bredbandsmålen. Post- och telestyrelsen (PTS) är förvaltningsmyndighet för denna stödordning. Under pågående programperiod för landsbygdsprogrammet (2014–2020) har regeringen även avsatt cirka 4,45 miljarder kronor i bredbandsstöd för utbyggnad i områden där det inte är kommersiellt lönsamt att bygga ut.
Regeringen har även gjort satsningar på 1,2 miljarder kronor inom regionfonden för utbyggnad av större lokala sammanlänkade bredbandsnät i de tre norra regionfondsprogrammen.
Uppgifter om bredbandsutveckling och tekniker i Sverige
För de senaste uppgifterna om bredbandstäckning, abonnemang och marknadstäckning, täckning för olika bredbandstekniker och kostnader kan du läsa resultatrapporterna och landrapporterna i Digitala ekonomi- och samhällsindexet.
Spektrumdilltelning för trådlöst bredband
För information om harmoniserade spektrumuppdrag, se European 5G Observatory.
Publikationer och pressdokument
Engelska
- A Completely Connected Sweden by 2025 – a Broadband Strategy
- Study on National Broadband Plans in the EU
- Guide to High-Speed Broadband Investment
- Broadband Connectivity Reports and Analyses
Svenska
- Sverige helt uppkopplat 2025 – en bredbandsstrategi
- För ett hallbart digitaliserat Sverige - en digitaliseringsstrategi
- Kartläggningssystem för bredbandsinfrastruktur (Ledningskollen)
- Kartläggningsverktyg för bredbandstjänst (Bredbandskartan)
Kontaktuppgifter
BCO Sverige (nationella bredbandskompetensbyrån): Post- och telestyrelsen
Adress: Valhallavägen 117, 115 31 Stockholm, Sverige
Kontakt via e-post
Telefon: 08 678 56 12
Webbplats
Näringsdepartementet
Adress: Mäster Samuelsgatan 70, 111 21 Stockholm, Sverige
Kontakt via e-post
Telefon: 08 405 10 00
Webbplats
Bredbandsforum
Adress: Valhallavägen 117, 115 31 Stockholm, Sverige
Kontakt via e-post
Telefon: 08 678 55 00
Webbplats
Aktuellt
Povezane vsebine
Širša slika
Här hittar du aktuell information om bredbandsutvecklingen i varje land samt nationella strategier och strategier för bredbandsutveckling.
Glej tudi
Digital konnektivitet och utbyggnad av 5G hör till de tio strategiska prioriteringarna i Spaniens digitala 2025-agenda.
Slovakien har satt upp det långsiktiga målet att ge alla hushåll tillgång till ultrasnabbt internet senast 2030.
Rumäniens bredbandsplan fokuserar på att bygga upp ett nationellt bredbandsnät som ett första steg mot att uppnå EU:s konnektivitetsmål.
Agendan Portugal Digital syftar till att utveckla en digital infrastruktur som gör det möjligt för medborgarna att dra nytta av de nya möjligheter som tekniken erbjuder.
Alla hushåll i Nederländerna bör ha möjlighet att få tillgång till bredbandsnät på minst 100 Mbps och en stor majoritet bör utnyttja 1 Gbps senast 2023.
Maltas bredbandspolitik är teknikneutral och gynnar en konkurrensutsatt marknadsmiljö.
Utvecklingen av en kommunikationsinfrastruktur med målet gigabit bredband i hela landet är en av prioriteringarna i Luxemburgs regeringsprogram.
Litauen strävar efter att senast 2027 tillhandahålla 100 Mbit/s till landsbygden och stödja Gigabit-samhällets mål 2025.
Den italienska strategin för ultrabredband mot Gigabit Society syftar till att ge gigabit-anslutning till alla år 2026.
Enligt den nationella bredbandsplanen för Irland kommer alla lokaler i Irland att ha tillgång till höghastighetsbredband senast 2026.
Ungerns utkast till nationell digitaliseringsstrategi 2021–2030 syftar till att uppnå målet att 95 % av hushållen ska omfattas av gigabitnät senast 2030.
Den grekiska Digital Transformation Bible 2020–2025 lyfter fram konnektivitet som en av de fem strategiska axlarna och erkänner Gigabit Society 2025-målen.
I koalitionsavtalet 2021, den digitala strategin och Gigabitstrategin 2022 från den tyska förbundsregeringen prioriteras det rikstäckande utbudet av FTTH- och 5G-nät.
I det nationella bredbandsprogrammet France Très Haut Débit fastställs målet att alla hushåll ska ha tillgång till bredband senast 2022 och fiber för alla senast 2025.
De finska myndigheterna förespråkar en konkurrensdriven, fiberbaserad nätutbyggnad med hjälp av offentliga medel för understödda områden och rådgivning till lokala kommuner om utbyggnaden av bredbandsnät.
Estland har etablerat grundläggande bredbandstäckning i hela landet. I den estniska digitala agendan fastställs ambitiösa mål för 2030.
Ett antal politiska initiativ som syftar till landsomfattande fast och mobil bredbandstäckning stöder danska bredbandsmål. Regeringen arbetar för att göra Danmark till en digital föregångare genom att skapa en grund för danska företag att utnyttja digital teknik.
I den nationella planen för utveckling av nät med mycket hög kapacitet, som godkändes i mars 2021, fastställs Tjeckiens strategiska strategi för byggandet av VHCN.
Cyperns bredbandsplan fastställer strategiska mål för 2021–2025 och omfattar lagstiftnings- och regleringsåtgärder samt praktiskt stöd för utveckling av bredbandsinfrastruktur.
Kroatiens nationella plan för bredbandsutveckling 2021–2027 motsvarar målen för det europeiska gigabitsamhället 2025 och delvis till de digitala målen för 2030.
Den nationella bredbandsinfrastrukturplanen för nästa generations tillträde ”Connected Bulgaria” och policyn för elektronisk kommunikation uppdaterades och antogs i augusti 2020.
Belgiens bredbandsstrategi införlivas i en bredare politisk strategi Digital Belgium. Syftet med den nationella planen för fast och mobilt bredband är att eliminera de återstående vita områden där höghastighetstjänster inte är tillgängliga. Genom att sänka kostnaderna och minska...
Österrikes bredbandsstrategi fokuserar på den rikstäckande tillgången på Gigabit-anslutningar (fasta och mobila) senast 2030.