Skip to main content
Shaping Europe’s digital future

Bredband i Sverige

Sveriges nationella bredbandsplan, som antogs 2016, har visionen om ett helt uppkopplat Sverige och har mål för både mobil täckning och höghastighetsbredbandsanslutningar för hushåll och företag.

    Sveriges flagga

Senast 2020 bör 95 % av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband med en minimikapacitet på 100 Mbps och 2025 bör hela Sverige ha tillgång till höghastighetsbredband. Vikten av 5G-utbyggnad har uppmärksammats av Sverige bland annat inom ramen för Nordiska ministerrådet för digitalisering. Detta ad hoc-råd har fått i uppdrag att ta ledningen i uppföljningen av den förklaring om 5G som de nordiska statsministrarna undertecknade i maj 2018.

Sammanfattning av bredbandsutvecklingen i Sverige

I sin bredbandsstrategi har den svenska regeringen identifierat tre strategiska områden för att uppnå strategins mål: Roller och regler på bredbandsmarknaden, en kostnadseffektiv utbyggnad av bredbandsinfrastrukturen och bredbandstjänsterna för alla. Enligt bredbandsstrategin Ett helt sammanlänkat Sverige 2025måste fokus ligga på människors behov av bredbandstillgång, oavsett om de bor i tätbefolkade områden, glest befolkade områden och landsbygdsområden eller i områden däremellan. Sverige är fast beslutet att ligga i framkant i utvecklingen av 5G. Ett exempel på detta är det nordisk-baltiska samarbetet om 5G, som genomfördes inom ramen för Nordiska ministerrådet. I maj 2018 undertecknade de nordiska statsministrarna en deklaration om 5G med den gemensamma visionen att vara den första och mest integrerade regionen i världen. För att uppnå detta mål har en gemensam handlingsplan för ett tidigt införande av 5G-teknik tagits fram av de nordisk-baltiska digitaliseringsministrarna.

Nationell bredbandsstrategi och nationell bredbandspolitik

Ansvariga myndigheter

  • Klimat- och näringslivsdepartementetansvarar fördigitaliserings- och bredbandspolitiken.
  • Post- och telestyrelsen (PTS) är den myndighet som övervakar och reglerar elektronisk kommunikation och postsektorn. Myndighetens vision är att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och posttjänster.
  • Bredbandsforum utsågs av regeringen 2010 och har till uppgift att underlätta samarbetet mellan berörda aktörer för att främja en effektiv utbyggnad av bredbandsinfrastrukturen. Forumet har också som mål att skapa en arena för myndigheter, företag, myndigheter och andra organisationer för att gemensamt identifiera hinder för utbyggnaden och hitta lösningar som underlättar bredbandstillgången i hela landet.

Huvudmål för bredbandsutveckling

Regeringens vision för ett helt uppkopplat Sverige är att bredbandsinfrastrukturen ska motsvara användarens behov av uppkoppling. I den bredbandsstrategi som antogs i december 2016 identifierade den svenska regeringen behovet av mål inom två områden: tillgång till höghastighetsbredband i hela Sverige och tillgång till tillförlitliga och högkvalitativa mobila tjänster. Målet med strategin är att 95 % av alla hushåll och företag senast 2020 ska ha tillgång till bredband med en kapacitet på minst 100 Mbit/s. Strategin sträcker sig längre än 2020 och säger att hela Sverige senast 2025 ska ha tillgång till höghastighetsbredband. Detta innebär att 98 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband med en kapacitet på minst 1 Gbps. Återstående 1,9 % bör ha tillgång till anslutningar med en kapacitet på minst 100 Mbit/s och 0,1 % med en kapacitet på minst 30 Mbps. Strategin har också ett mål för mobiltäckning: hela Sverige bör ha tillgång till tillförlitliga och högkvalitativa mobila tjänster senast 2023.

De viktigaste åtgärderna för bredbandsutveckling

  • Kartläggning av bredband: I Sverige har en webbtjänst Ledningskollen utvecklats och styrts av den svenska post- och telemyndigheten (NRA) i syfte att utbyta information om infrastrukturägare (dvs. rörledningar och annan infrastruktur). Plattformen har utvecklats och är tillgänglig för allmänheten på frivillig basis för att förhindra skador under schaktning och förbättra samordningen i det civila arbetet. Förutom Ledningskollen har PTS ett nationellt kartläggningsverktyg som kallas Bredbandskartan, somvisartillgången på bredband, nätägare och internetleverantörer nära en viss plats i hela Sverige.
  • Svensk bredbandsutbyggnad är i första hand marknadsdriven, men i områden där det inte finns några kommersiella incitament att investera finns det kompletterande offentlig finansiering tillgänglig. I Sverige spelar kommunerna en viktig roll i nätutbyggnaden genom att kontrollera och fastställa villkor för operatörernas tillträde till kommunal mark.

Nationella och regionala finansieringsinstrument för bredband

  • Statligt stöd för bredbandsutbyggnad i områden där det inte görs några kommersiella investeringar i nästa generations accessnät finns tillgängligt via jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och i norra Sverige via Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf).
  • Regeringen avser att investera 1,4 miljarder kronor 2021, 500 miljoner kronor 2022 och därefter 100 miljoner kronor årligen under 2023–2025 för att utöka bredbandet i hela landet och uppnå de nationella bredbandsmålen. Post- och telestyrelsen (PTS) är förvaltningsmyndighet för denna stödordning. Under den nuvarande programperioden för landsbygdsutvecklingsprogrammet (2014–2020) har regeringen också avsatt cirka 4,45 miljarder kronor i bredbandsstöd för expansion i områden där det inte är kommersiellt lönsamt att expandera.
  • Regeringen har också investerat 1,2 miljarder kronor inom den regionala fonden för utbyggnad av större lokala bredbandsnät i de tre nordiska regionala fondprogrammen.

Data om bredbandsutveckling och teknik i Sverige

För de senaste uppgifterna om bredbandstäckning, abonnemang och penetrationar, täckning av olika bredbandstekniker och kostnader, kontrollera resultattavlans rapporter och landsrapporterna för indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi).

Spektrumtilldelningar för trådlöst bredband

För närmare uppgifter om harmoniserade spektrumtilldelningar, se Europeiska 5G-observatoriet.

Publikationer och pressdokument

Engelska

Svenska

Kontaktuppgifter

BCO Sverige (nationellt bredbandskompetenskontor): Post- och telestyrelsen (Post och telestyrelsen)

Postadress: Fält 5398, 102 49 Stockholm, Sverige
Besöksadress: Valhallavägen 117, 115 31 Stockholm, Sverige Kontakt
via e-post Telefon
: + 46 8 678 56 12 Webbplats

Klimat- och näringsministeriet (Klimat- och näringslivsdepartementet)

Adress: Mäster Samuelsgatan 70, 111 21 Stockholm, Sverige Kontakt
via e-post Webbplats

Bredbandsforum

Adress: Valhallavägen 117, 115 31 Stockholm, Sverige Kontakt
via e-post Telefon
: + 46 8678 55 00 Webbplats

Senaste nytt

EU39 når 70 % FTTH/B-täckning enligt FTTH Council Europe

Enligt Fibre to the Home/Building (FTTTH/B) Market Panorama nådde EU39 (27 EU-medlemsstater, Storbritannien, 4 OSS-länder, Island, Israel, Nordmakedonien, Norge, Serbien, Schweiz, Turkiet) 70 % FTTH/B-täckningsgrad, 244 miljoner bostäder passerade och 121 miljoner FTTH/B-abonnenter i september 2023.

VIDEO |
Eruf finansierar Halles gigabit-bredbandsutvidgning

Staden Halle i östra Tyskland inleder en omvälvande resa för att utöka sin bredbandsinfrastruktur, catering till sin växande befolkning och den digitala ekonomins ambitioner. Genom att öka gigabittillgången främjar detta projekt innovation och socioekonomisk utveckling i regionen och hjälper regionen att uppfylla EU:s mål för det digitala decenniet.

Läs mer

Översikt

Bredband i EU-länderna

Här hittar du aktuell information om bredbandsutvecklingen i varje land samt nationella strategier och strategier för bredbandsutveckling.

Se också

Bredband i Spanien

Digital konnektivitet och utbyggnad av 5G hör till de tio strategiska prioriteringarna i Spaniens digitala 2025-agenda.

Bredband i Slovakien

Slovakien har satt upp det långsiktiga målet att ge alla hushåll tillgång till ultrasnabbt internet senast 2030.

Bredband i Rumänien

Rumäniens bredbandsplan fokuserar på att bygga upp ett nationellt bredbandsnät som ett första steg mot att uppnå EU:s konnektivitetsmål.

Bredband i Portugal

Agendan Portugal Digital syftar till att utveckla en digital infrastruktur som gör det möjligt för medborgarna att dra nytta av de nya möjligheter som tekniken erbjuder.

Bredband i Polen

Polens nationella bredbandsplan 2025 är i linje med EU:s mål för Gigabitsamhället.

Bredband i Nederländerna

Alla hushåll i Nederländerna bör ha möjlighet att få tillgång till bredbandsnät på minst 100 Mbps och en stor majoritet bör utnyttja 1 Gbps senast 2023.

Bredband på Malta

Maltas bredbandspolitik är teknikneutral och främjar en konkurrensutsatt marknadsmiljö.

Bredband i Luxemburg

Utvecklingen av en kommunikationsinfrastruktur med målet gigabit bredbandstillgång i hela landet är en av prioriteringarna i Luxemburgs regeringsprogram.

Bredband i Litauen

Litauen strävar efter att tillhandahålla 100 Mbit/s senast 2027 till landsbygdsområden samt att stödja gigabitsamhällets mål för 2025.

Bredband i Lettland

Lettland stöder målen för gigabitsamhället och siktar på 100 Mbps, som kan uppgraderas till gigabit, för stads- och landsbygdsområden samt 5G-täckning för alla stora stadsområden.

Bredband i Italien

Den italienska strategin för ultrabredband mot Gigabit Society syftar till att ge gigabit-anslutning till alla år 2026.

Bredband i Irland

Enligt den nationella bredbandsplanen för Irland ska alla lokaler i Irland senast 2 026 ha tillgång till höghastighetsbredband.

Bredband i Ungern

Ungerns nationella digitaliseringsstrategi 2021–2030 syftar till att uppnå målet att 95 % av hushållen ska omfattas av gigabitnät senast 2030.

Bredband i Grekland

I den nationella bredbandsplanen 2021–2027 främjas användningen av fasta nät med mycket hög kapacitet och 5G-nät. Den grekiska Digital Transformation Bible 2020–2025 lyfter fram konnektivitet som en av de fem strategiska axlarna och erkänner Gigabit Society 2025-målen.

Bredband i Tyskland

I koalitionsavtalet 2021, den digitala strategin och Gigabitstrategin 2022 från den tyska förbundsregeringen prioriteras det rikstäckande utbudet av FTTH- och 5G-nät.

Bredband i Frankrike

I det nationella bredbandsprogrammet France Très Haut Débit fastställs målet att alla hushåll ska ha tillgång till bredband senast 2022 och fiber för alla senast 2025.

Bredband i Finland

De finska myndigheterna förespråkar en konkurrensdriven, fiberbaserad nätutbyggnad med stöd av offentliga medel för områden med låg täckning och rådgivning till lokala kommuner om hur bredbandsnät ska byggas ut.

Bredband i Estland

Estland har etablerat grundläggande bredbandstäckning i hela landet. I Estlands digitala agenda fastställs ambitiösa mål för 2030.

Bredband i Danmark

Ett antal politiska initiativ som syftar till rikstäckande fast och mobil bredbandstäckning stöder danska bredbandsmål. Regeringen arbetar för att göra Danmark till en digital föregångare genom att skapa en grund för danska företag att utnyttja digital teknik.

Bredband i Tjeckien

I den nationella planen för utveckling av nät med mycket hög kapacitet, som godkändes i mars 2021, fastställs Tjeckiens strategiska strategi för byggandet av VHCN.

Bredband i Cypern

Cyperns bredbandsplan fastställer strategiska mål för 2021–2025 och omfattar lagstiftnings- och regleringsåtgärder samt praktiskt stöd för utveckling av bredbandsinfrastruktur.

Bredband i Kroatien

Kroatiens nationella plan för bredbandsutveckling 2021–2027 motsvarar målen för det europeiska gigabitsamhället 2025 och delvis till de digitala målen för 2030.

Bredband i Bulgarien

Den nationella bredbandsinfrastrukturplanen för nästa generations tillträde ”Connected Bulgaria” och policyn för elektronisk kommunikation uppdaterades och antogs i augusti 2020.

Bredband i Belgien

Belgiens bredbandsstrategi ingår i en bredare politisk strategi Digital Belgium. Syftet med den nationella planen för fast och mobilt bredband är att eliminera de återstående vita områden där höghastighetstjänster inte är tillgängliga. Genom att sänka kostnaderna och minska de...

Bredband i Österrike

Österrikes bredbandsstrategi fokuserar på den rikstäckande leveransen av Gigabit-anslutningar (fasta och mobila) fram till 2030.