EU:s cybersolidaritetsakt

EU:s cybersolidaritetsakt trädde i kraft den 4 februari 2025. Syftet är att stärka EU:s kapacitet att upptäcka, förbereda sig inför och reagera på betydande och storskaliga cybersäkerhetshot och cybersäkerhetsattacker. Akten innehåller ett europeiskt system för cybersäkerhetsvarningar, bestående av nationella och gränsöverskridande cybernav som är sammankopplade i hela EU, och en övergripande cyberkrismekanism för att förbättra EU:s cyberresiliens.

Europeiska systemet för cybersäkerhetsvarningar

Cybersolidaritetsakten innehåller ett förslag till ett europeiskt system för cybersäkerhetsvarningar för att förbättra upptäckten, analysen och insatserna mot cyberhot.

Detta system kommer att bestå av nationella och gränsöverskridande cybernav i hela EU, som kommer att använda avancerad teknik såsom artificiell intelligens (AI) och dataanalys för att upptäcka och dela varningar om hot med myndigheter över gränserna.

Under en första fas, som inleddes i november 2022, valdes två konsortier av gränsöverskridande säkerhetscentrum (numera cybernav) ut inom ramen för programmet för ett digitalt Europa.

Krismekanism för cybersäkerhet

Krismekanismen för cybersäkerhet kommer att säkerställa att beredskapen och insatserna vid cybersäkerhetsincidenter förbättras. Den kommer att göra detta genom att agera på tre områden:

1. Stöd till beredskapsåtgärder: Testa entiteter inom viktiga sektorer som finans, energi och hälso- och sjukvård för potentiella svagheter som skulle kunna göra dem sårbara för cyberhot. Vid urvalet av sektorer som ska testas bör hänsyn tas till en gemensam riskbedömning på EU-nivå.
2. Inrättande av en EU-cybersäkerhetsreserv: EU-cybersäkerhetsreserven kommer att bestå av incidenthanteringstjänster från privata tjänsteleverantörer (betrodda leverantörer) som kan sättas in på begäran av medlemsstaterna eller unionens institutioner, organ och byråer eller tredjeländer som är associerade till programmet för ett digitalt Europa, i enlighet med villkoren i cybersolidaritetsakten, för att hjälpa dem att hantera betydande eller storskaliga cybersäkerhetsincidenter.
3. Säkerställande av ömsesidigt bistånd: Mekanismen kommer att stödja en medlemsstat som erbjuder ömsesidigt bistånd till en annan medlemsstat som påverkas av en cybersäkerhetsincident.

Mekanism för granskning av cybersäkerhetsincidenter

Genom cybersolidaritetsakten inrättas också den europeiska mekanismen för granskning av cybersäkerhetsincidenter för att bedöma och se över specifika cybersäkerhetsincidenter. På begäran av kommissionen eller nationella myndigheter (EU-CyCLONe) kommer EU:s cybersäkerhetsbyrå (Enisa) att ansvara för översynen av specifika betydande eller storskaliga cybersäkerhetsincidenter och bör lägga fram en rapport som innehåller tillvaratagna erfarenheter och, när så är lämpligt, rekommendationer för att förbättra unionens cyberinsatser.

Finansiering

Det europeiska systemet med cybersäkerhetsvarningar och krismekanismen för cybersäkerhet i denna förordning kommer att stödjas genom finansiering inom ramen för det särskilda målet ”cybersäkerhet och förtroende” i programmet för ett digitalt Europa (DIGITAL).

I den totala budgeten ingår en ökning på 100 miljoner euro som enligt denna förordning ska omfördelas från andra strategiska mål i programmet för ett digitalt Europa. Därmed kommer det nya totala belopp som finns tillgängligt för cybersäkerhetsåtgärder inom ramen för DIGITALT att uppgå till 842,8 miljoner euro.

En del av de ytterligare 100 miljonerna euro kommer att stärka den budget som förvaltas av ECCC för att genomföra åtgärder för cybernav och beredskap som en del av deras arbetsprogram. Dessutom kommer den ytterligare finansieringen att användas för att stödja inrättandet av EU-cybersäkerhetsreserven.

Det kompletterar den budget som redan planerats för liknande åtgärder i det huvudsakliga DIGITALA arbetsprogrammet och arbetsprogrammet för cybersäkerhet DIGITALT från perioden 2023–2027, vilket skulle kunna leda till totalt 551 miljoner euro för 2023–2027, medan 115 miljoner euro redan avsattes i form av pilotprojekt för 2021–2022. Inklusive medlemsstaternas bidrag skulle den totala budgeten kunna uppgå till 1,109 miljarder euro.