Ett flexibelt digitalt regelverk för EU

Det digitala regelverket, även kallat det digitala regelverket, är den EU-lagstiftning som reglerar ny digital teknik, cybersäkerhet, onlineplattformar och elektronisk kommunikation. Det är en uppsättning regler som stöder innovation, främjar rättvis konkurrens, skyddar konsumenterna, säkerställer dataintegritet och tar itu med utmaningar som uppstår till följd av den digitala omställningen. 

Denna uppsättning regler finns för att skydda våra europeiska värderingar och standarder. Men eftersom det har vuxit för att hålla jämna steg med det tekniska landskapet och innovationslandskapet har det utsatt våra företag för höga efterlevnadskostnader och, i vissa fall, rättsosäkerhet.

I Draghirapporten 2024 förklaras EU:s konkurrenskraftsunderskott delvis med administrativa bördor och inkonsekvenser i lagstiftningen. I rapporten påpekas särskilt att regelverket ställer alltför många krav på innovation, särskilt inom den digitala sektorn, och hindrar europeiska uppstartsföretag som vill expandera.

För mandatet 2024–2029 åtog sig kommissionen att ta itu med de brister som identifierats i Draghi-rapporten och inledde en förenklingsinsats.

Den digitala samlingsförordning som kommissionen antog i november 2025 har formen av två separata förslag till förordningar: 

Digital samlingsförordning som omfattar data-, cybersäkerhets- och integritetsregler

Exempel på föreslagna revideringar av befintliga regler:

• En enda kontaktpunkt för alla rapporter om cybersäkerhetsincidenter och dataöverträdelser
• Sammanslagning av bestämmelserna i dataförvaltningsakten, direktivet om öppna data och förordningen om det fria flödet av andra data än personuppgifter till en enda omstrukturerad dataakt.
• Upphävande av ”P2B-förordningen” (förordningen om förbindelserna mellan plattformar och företag), vars bestämmelser delvis blev överflödiga genom rättsakten om digitala tjänster

Läs alla föreslagna översyner av den digitala samlingsförordningen

Digital omnibus för AI

I den digitala samlingsförordningen om AI föreslås en rad riktade ändringar av AI-akten, bland annat följande:

• Anpassa tidsfristen för tillämpning av högriskskyldigheter till tillgången till relaterade standarder och stödverktyg
• Utvidgning av vissa förenklingar som beviljas små och medelstora företag
• Rationalisera styrningen genom att ge AI-byrån mer tillsyn 

Läs alla föreslagna ändringar av AI-akten

Nya åtgärder för att förenkla efterlevnaden av EU:s cybersäkerhetsregler

Den 20 januari 2026 föreslog kommissionen ett nytt cybersäkerhetspaket för att ytterligare stärka EU:s resiliens och kapacitet när det gäller cybersäkerhet mot bakgrund av dessa växande hot, inbegripet ändringar av NIS 2-direktivet.

Dessa åtgärder syftar till att förenkla efterlevnaden av EU:s cybersäkerhetsregler och riskhanteringskrav för företag som är verksamma i EU. Ändringarna kommer att förenkla behörighetsreglerna, effektivisera insamlingen av uppgifter om angrepp med utpressningsprogram och underlätta tillsynen av gränsöverskridande enheter med Enisas förstärkta samordnande roll. Detta kommer att underlätta efterlevnaden för 28 700 företag, inklusive 6 200 mikroföretag och små företag. 

Den reviderade cybersäkerhetsakten syftar också till att minska riskerna i EU:s IKT-leveranskedja från leverantörer i tredjeländer med cybersäkerhetsproblem. Den fastställer en tillförlitlig säkerhetsram för IKT-leveranskedjan med hjälp av en harmoniserad, proportionell och riskbaserad metod. Den senaste tidens cybersäkerhetsincidenter har belyst de stora riskerna för sårbarheter i IKT-leveranskedjorna, som är avgörande för kritiska tjänster och kritisk infrastruktur.

Kommissionen har aktivt samarbetat med berörda parter inför översynen. 

Kommissionen utfärdade en uppmaning att inkomma med synpunkter online som fick betydande återkoppling. 

Verkställande vice ordförande Virkkunen höll två genomförandedialoger med viktiga intressenter, en om data, en om cybersäkerhet och en ytterligare politisk högnivådialog om AI-politikens framtid. Kommissionsledamot McGrath höll också en genomförandedialog om den allmänna dataskyddsförordningen. Fler dialoger om genomförandet kommer att äga rum under de kommande månaderna.

Dessutom genomförde kommissionens avdelningar flera ”verklighetskontroller” – djupgående fokusgrupper med företrädare för företag och det civila samhället. En särskild panel för små och medelstora företag drevs via Enterprise Europe Network.   

Dessa övningar har gjort det möjligt för kommissionens avdelningar att prioritera de ändringar som har störst inverkan på företagen i denna första samlingsförordning. En redogörelse för detta förberedande arbete finns i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer samlingsdokumentet.

Det digitala samlingsförslaget från november är ett första steg som nu kommer att diskuteras av medlagstiftarna. 

Kommissionen tittar redan på ytterligare förenklingsinsatser och genomför ett ”stresstest” av det digitala regelverket, även kallat kontrollen av den digitala ändamålsenligheten. Kontrollen av ändamålsenligheten kommer att undersöka samspelet mellan de olika reglerna och deras kumulativa inverkan på företagen. 

Berörda parter uppmanas att lämna synpunkter före den 11 mars 2026.