EU:s grannländer

Efta och EES

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) omfattar medlemmar i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) Norge, Island och Liechtenstein. Eftaländer som ansluter sig till EES kan delta i EU:s inre marknad utan att vara medlemmar i EU. De antar nästan alla relevanta EU-förordningar, inklusive en del av dem som involverar den digitala världen.

Schweiz

Den bilaterala agendan mellan Schweiz och EU är för närvarande inriktad på förhandlingarna om det institutionella ramavtalet för att säkerställa en enhetlig tillämpning av lagstiftningen om den inre marknaden i både EU och Schweiz.

Kandidatländerna

Sju länder deltar för närvarande i EU:s utvidgningsprocess. 

EU:s telekomoperatörer har stor affärsverksamhet i de flesta utvidgningsländerna. Nya nationella strategier för bredbandsutbyggnad har antagits i de flesta utvidgningsländer.

Marknaderna för elektronisk kommunikation är helt avreglerade i alla kandidatländer. Alla länder har anpassat sin nationella lagstiftning för att följa e-handelsdirektivet och har inrättat nationella regleringsmyndigheter för digital kommunikation. Den nationella anpassningen till EU-lagstiftningen varierar dock i spektrumpolitiken och i övergången från analog till digital-tv.

När det gäller den audiovisuella politiken har endast Montenegro och Albanien hittills helt anpassat sig till direktivet om audiovisuella medietjänster. Oron för yttrandefriheten och mediefriheten i utvidgningsländerna kvarstår, och deras status har försämrats i vissa länder under de senaste åren.

Ändringarna av den turkiska internetlagstiftningen är särskilt oroande, eftersom de inför en rad åtgärder som kan störa internetanvändarnas rätt till privatliv, vilket ytterligare inskränker yttrandefriheten.    

Västra Balkan

Europeiska kommissionen antog strategin för västra Balkan den 6 februari 2018. Den tillkännagav också lanseringen av en digital agenda tillsammans med partnerna i regionen.

Som en del av detdigitalasamarbetet diskuterades det femte digitala toppmötet på västra Balkan den 21–22 september 2022 i Pristina, Kosovo och många digitala utvecklingar i regionen. Lanseringen tidigare i år av lagstiftningsdialogen mellan EU och västra Balkan, främst inriktad på grön och digital politik, och dessutom firades västra Balkans framtida deltagande i programmet för ett digitalt Europa.

Artificiell intelligens och cybersäkerhet låg också i framkant i diskussionerna, med inrättandet av en AI-arbetsgrupp för att arbeta med AI och AI-relaterade frågor och säkerställa gemensamma åtgärder med EU-länderna. För att förebygga och bättre upptäcka cybersäkerhetshot enades västra Balkan om att stärka sitt samarbete med Europeiska kommissionen och Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå.  

Västra Balkan kommer nu att delta i den årliga rapporteringen om indexet för den digitala ekonomin och det digitala samhället (Desi) i enlighet med EU:s Desi-metodik.

Deltagarna erkände också västra Balkans framgång med sitt regionala roamingfria system och man enades om ytterligare sänkningar av roamingavgifterna, även för data, mellan EU och västra Balkan.

Det östliga partnerskapet  

EU:s förbindelser i den digitala ekonomin och samhället med EU:s sex östra grannländer (Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina) utvecklas inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken och det östliga partnerskapet.

Georgien, Moldavien och Ukraina har undertecknat associeringsavtal med EU. Avtalen innehåller bestämmelser om ett frihandelsområde som omfattar elektronisk kommunikation, digitalt förtroende och e-handel.

Samarbetet med det östliga partnerskapet syftar till att dela EU:s erfarenheter av den digitala omvandlingen med EU:s östra grannländer. Det syftar också till att underlätta genomförandet av relevanta delar av de tre associeringsavtalen.

Tillsammans med GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar, GD Handel och Europeiska utrikestjänsten har GD Connect utarbetat en flerårig strategi som syftar till att främja den digitala ekonomin och det digitala samhället i det östliga partnerskapet. Strategin är i linje med EU:s lagstiftning och bästa praxis. Höjdpunkterna i denna strategi är bland annat följande:

• den första åtgärden för den digitala ekonomin i det östliga partnerskapet (.pdf) under varumärket EU4Digital
• stöd till utbyggnaden av nationella bredbandsstrategier i det östliga partnerskapet
• det östliga partnerskapet Connect (EaPConnect)
• förbättra cyberresiliensen i det östliga partnerskapet (.pdf)

 Europeiska kommissionen har utarbetat EU:s strategi gentemot det östliga partnerskapet i fullt samarbete med EU:s medlemsstater och länderna i det östliga partnerskapet. De viktigaste milstolparna som uppnåtts under de senaste åren är följande:

• 2015: Vid toppmötet i Riga (.pdf) erkändes den digitala ekonomins och samhällets potential för det östliga partnerskapet. Ministrarna från de sex länderna i det östliga partnerskapet och EU:s medlemsstater sammanträdde i Luxemburg vid det första ministermötet om den digitala ekonomin inom det östliga partnerskapet. I sin gemensamma förklaring (.pdf) bekräftade ministrarna sitt engagemang för att utnyttja möjligheter i samband med den digitala ekonomin och det digitala samhället.
• 2016: I sitt gemensamma uttalande efter ministermötet om den digitala gemenskapen i Bryssel enades deltagarna om att lansera ett antal regionala tematiska nätverk under varumärket EU4Digital. Syftet med dessa nätverk är att utbyta bästa praxis och erfarenheter och främja samarbete.
• 2017: Samarbetet inom den digitala ekonomin och det digitala samhället med och inom det östliga partnerskapet godkändes genom den gemensamma förklaringen från det andra ministermötet inom det östliga partnerskapet om den digitala ekonomin i Tallinn den 5 oktober 2017. Dessa slutsatser återfinns också i förklaringen från toppmötet i det östliga partnerskapet (.pdf).
• 2019: Den 28 februari 2019 sammanträdde berörda ministrar från de sex länderna i det östliga partnerskapet och EU:s medlemsstater i Bukarest för det tredje ministermötet inom det östliga partnerskapet om den digitala ekonomin och antog en gemensam förklaring som innehöll en färdplan för ett regionalt roamingavtal för det östliga partnerskapet före utgången av 2020.

Södra grannar

EU:s förbindelser med EU:s södra grannländer (Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Libyen, Marocko, Palestina och Tunisien) i den digitala ekonomin och det digitala samhället utvecklas inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken och unionen för Medelhavsområdet, som omfattar alla grannländer i södra EU och Mauretanien.

Ministrarna med ansvar för den digitala ekonomin i länderna i unionen för Medelhavsområdet (UfM) antog en förklaring om ett nära samarbete 2014. Förklaringen syftar till att hjälpa länderna att dra nytta av fördelarna med den digitala ekonomin i Europa-Medelhavsområdet.

Förklaringen resulterade i inrättandet av en expertgrupp för den digitala ekonomin och Internetåtkomst för att reflektera över hur man kan gå vidare mot detta mål. Expertgruppen samlar regeringstjänstemän och andra intressenter från den privata sektorn, icke-statliga organisationer, internationella organisationer och utvecklingsbanker.

De förändringar som EU:s strategi för den digitala inre marknaden medförde under Junckers mandat innebar en ny möjlighet för EU:s förbindelser med södra Medelhavsområdet. Detta diskuterades vid högnivåkonferensen Digital4med på hög nivå i Bryssel den 8 april 2019.

Konferensen fokuserade på områden som kan få störst genomslag och där EU har relevant erfarenhet och visat expertis. Konferensen identifierade olika typer av samarbete som syftar till att utlösa politiskt engagemang på ministernivå. Nästa steg kommer att vara att identifiera konkreta åtgärder och söka politiskt stöd.

Förbindelserna mellan EU och Ryssland i den digitala ekonomin och samhället ingår i EU:s övergripande politik gentemot Ryssland.