EU:s grannländer

Efta och EES

I Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) ingår Efta-länderna Norge, Island och Liechtenstein. Eftaländer som ansluter sig till EES kan delta i EU:s inre marknad utan att vara EU-medlemmar. De antar nästan alla relevanta EU-förordningar, inklusive några av dem som rör den digitala världen.

Schweiz

Den bilaterala agendan mellan Schweiz och EU är för närvarande inriktad på förhandlingarna om det institutionella ramavtalet för att säkerställa en enhetlig tillämpning av lagstiftningen för den inre marknaden i både EU och Schweiz.

Kandidatländer

Sju länder deltar för närvarande i EU:s utvidgningsprocess. 

EU:s telekomoperatörer har stor affärsverksamhet i de flesta utvidgningsländerna. Nya nationella strategier med mål för bredbandsutbyggnad har antagits i de flesta utvidgningsländerna.

Marknaderna för elektronisk kommunikation är helt avreglerade i alla kandidatländer. Alla länder har anpassat sin nationella lagstiftning för att följa e-handelsdirektivet och har inrättat nationella tillsynsmyndigheter för digital kommunikation. Den nationella anpassningen till EU-lagstiftningen varierar dock när det gäller spektrumpolitiken och övergången från analog till digital-tv.

När det gäller audiovisuell politik har endast Montenegro och Albanien hittills fullt ut anpassat sig till direktivet om audiovisuella medietjänster. Oron över yttrande- och mediefriheten i utvidgningsländerna kvarstår, och deras status har försämrats i vissa länder under de senaste åren.

Ändringarna av den turkiska internetlagstiftningen är särskilt oroande, eftersom de inför en rad åtgärder som potentiellt inkräktar på internetanvändarnas rätt till integritet och ytterligare begränsar yttrandefriheten.    

Västra Balkan

EU-kommissionen antog strategin för västra Balkan den 6 februari 2018. Den tillkännagav också lanseringen av en digital agenda tillsammans med partnerna i regionen.

Som en del av detta digitala samarbete ägdedet femte digitala toppmötet för västra Balkanrum den 21–22 september 2022 i Pristina, Kosovo, och många digitala utvecklingar för regionen diskuterades. Tidigare i år inleddes lagstiftningsdialogen mellan EU och västra Balkan, som främst var inriktad på grön och digital politik, och dessutom firades västra Balkans framtida deltagande i programmet för ett digitalt Europa. 

Artificiell intelligens (AI) och cybersäkerhet stod också i förgrunden för diskussionerna, med inrättandet av en AI-arbetsgrupp för att arbeta med AI och AI-relaterade frågor och säkerställa gemensamma åtgärder med EU-länderna. För att förebygga och bättre upptäcka cybersäkerhetshot enades västra Balkan om att stärka sitt samarbete med Europeiska kommissionen och Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå.  

Västra Balkan kommer nu att delta i den årliga rapporteringen om indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) i enlighet med EU:s Desi-metod.

Deltagarna erkände också västra Balkans framgångar med sitt regionala roamingfria system och man enades om att ytterligare sänka roamingavgifterna, även för data, mellan EU och västra Balkan.

Det östliga partnerskapet  

EU:s förbindelser i den digitala ekonomin och det digitala samhället med EU:s sex grannländer i öst (Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Republiken Moldavien och Ukraina) utvecklas inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken och det östliga partnerskapet.

Georgien, Moldavien och Ukraina har undertecknat associeringsavtal med EU. Avtalen innehåller bestämmelser om ett frihandelsområde som omfattar elektronisk kommunikation, digitalt förtroende och e-handel.

Samarbetet med den östliga partnerskapsregionen syftar till att dela med sig av EU:s erfarenheter av den digitala omvandlingen till EU:s östra grannländer. Det syftar också till att underlätta genomförandet av de relevanta delarna av de tre associeringsavtalen.

Tillsammans med GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar, GD Handel och utrikestjänsten har GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik utarbetat en flerårig strategi som syftar till att främja den digitala ekonomin och det digitala samhället i den östliga partnerskapsregionen. Strategin är i linje med EU:s lagstiftning och bästa praxis. Höjdpunkterna i denna strategi är bland annat följande:

• den första åtgärden för den digitala ekonomin i det östliga partnerskapet (.pdf) under varumärket EU4Digital
• stödja utbyggnaden av nationella bredbandsstrategier i den östliga partnerskapsregionen
• det östliga partnerskapet Connect (EaPConnect)
• stärka cyberresiliensen i den östliga partnerskapsregionen (.pdf)

 Europeiska kommissionen har utarbetat EU:s strategi för den östliga partnerskapsregionen i fullt samarbete med EU:s medlemsstater och länderna i det östliga partnerskapet. De viktigaste milstolparna som uppnåtts under de senaste åren är följande:

• 2015: I förklaringen från toppmötet (.pdf) vid det östliga partnerskapets toppmöte i Riga erkändes den digitala ekonomins och det digitala samhällets potential för den östliga partnerskapsregionen. Ministrarna från de sex länderna i det östliga partnerskapet och EU:s medlemsstater träffades i Luxemburg vid det första ministermötet inom det östliga partnerskapet om den digitala ekonomin. I sin gemensamma förklaring (.pdf) bekräftade ministrarna sitt åtagande att utnyttja möjligheterna i samband med den digitala ekonomin och det digitala samhället.
• 2016: I sitt gemensamma uttalande efter ministermötet om det digitala samhället i Bryssel enades deltagarna om att lansera ett antal regionala tematiska nätverk under varumärket EU4Digital. Syftet med dessa nätverk är att utbyta bästa praxis och erfarenheter och främja samarbete.
• 2017: Samarbetet inom den digitala ekonomin och det digitala samhället med och inom det östliga partnerskapets region godkändes genom den gemensamma förklaringen från det andra ministermötet om den digitala ekonomin inom det östliga partnerskapet, som hölls i Tallinn den 5 oktober 2017. Dessa slutsatser fanns också med i förklaringen från toppmötet inom det östliga partnerskapet (.pdf).
• 2019: Den 28 februari 2019 träffades berörda ministrar från de sex östliga partnerländerna och EU:s medlemsstater i Bukarest för det tredje ministermötet inom det östliga partnerskapet om den digitala ekonomin och antog en gemensam förklaring som innehöll en färdplan för ett regionalt roamingavtal inom det östliga partnerskapet före utgången av 2020.

Grannländer i söder

EU:s förbindelser med EU:s södra grannländer (Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Libyen, Marocko, Palestina och Tunisien) i den digitala ekonomin och det digitala samhället utvecklas inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken och unionen för Medelhavsområdet, som omfattar alla EU:s södra grannländer och Mauretanien.

Ministrarna med ansvar för den digitala ekonomin i länderna som är medlemmar i unionen för Medelhavsområdet antog en förklaring om ett nära samarbete 2014. Förklaringen syftar till att hjälpa länderna att dra nytta av den digitala ekonomin i Europa–Medelhavsområdet.

Förklaringen resulterade i inrättandet av en expertgrupp för den digitala ekonomin och tillgång till internet för att reflektera över hur man kan gå vidare mot detta mål. Expertgruppen samlar regeringstjänstemän och andra intressenter från den privata sektorn, icke-statliga organisationer, internationella organisationer och utvecklingsbanker.

De förändringar som EU:s strategi för den digitala inre marknaden medförde under Junckers mandat innebar en ny möjlighet för EU:s förbindelser med södra Medelhavsområdet. Detta diskuterades vid högnivåkonferensen Digital4med den 8 april 2019 i Bryssel.

Konferensen fokuserade på de områden som kan ha störst inverkan och där EU har relevant erfarenhet och dokumenterad sakkunskap. Vid konferensen identifierades olika typer av samarbete som syftar till att utlösa politiskt engagemang på ministernivå. Nästa steg blir att identifiera konkreta åtgärder och söka politiskt stöd.

Förbindelserna mellan EU och Ryssland i den digitala ekonomin och det digitala samhället ingår i EU:s övergripande politik gentemot Ryssland.