EU föreslår nya regler för Gigabit-konnektivitet

Det finns en ökande efterfrågan på digital teknik och mer innovativa verktyg, tjänster och lösningar. De kommer att bero på tillgången till snabbare, mer tillförlitliga, dataintensiva anslutningar. De föreslagna reglerna kommer att stödja målet för det digitala årtiondet för 2030 för konnektivitet, som syftar till att säkerställa att alla i hela EU har tillgång till snabb gigabitkonnektivitet och snabba mobila data senast 2030.

Kommissionen granskade 2014 års direktiv om minskade kostnader för bredband och lade fram Gigabit Infrastructure Act i dess ställe. Den nya rättsakten kommer att uppdatera reglerna för att säkerställa snabbare, billigare och enklare utbyggnad av Gigabit-nät och ta itu med de viktigaste utmaningarna i samband med nätutbyggnad: kostsamma och besvärliga förfaranden för nätutbyggnad.

Den föreslagna Gigabit Infrastructure Act syftar till att

• minska och förenkla förfarandena för operatörernas tillträde till befintlig fysisk infrastruktur, så att de kan återanvända infrastruktur för snabbare nätutbyggnad
• minska förseningarna för tillståndsgivning och tvistlösning
• säkerställa ökad samordning av bygg- och anläggningsarbeten mellan operatörer för elektronisk kommunikation och operatörer av andra nät som gas, vatten, el och transport.
• inrätta digitaliserade administrativa förfaranden för operatörer som bygger ut gigabitnät
• ta med fiber i varje ny eller renoverad byggnad

De reviderade reglerna kommer att bygga på direktivet om minskade kostnader för bredband, som fortsätter att gälla fram till dess att medlagstiftarna antar Gigabit Infrastructure Act:

Tillståndsgivning

Att lägga ner fiberkablar kan visa sig tidskrävande och kostsamt. Genom att inrätta en gemensam informationspunkt kan operatörerna få tillgång till all relevant information och alla relevanta förfaranden och lämna in ansökningar om bygg- och anläggningsarbeten i syfte att bygga ut höghastighetskommunikationsnät. Om inte annat uttryckligen föreskrivs i nationell lagstiftning, bör varje beslut om tillstånd fattas inom fyra månader, utom i undantagsfall, från mottagandet av en fullständig ansökan om tillstånd. Varje vägran bör motiveras på grundval av objektiva, öppna, icke-diskriminerande och proportionella kriterier.

Samordning av bygg- och anläggningsarbeten

Reglerna gör det möjligt för nätleverantörer att samordna bygg- och anläggningsarbeten, vilket skapar större möjligheter till gemensamt utnyttjande mellan sektorer och inom sektorn för elektronisk kommunikation.

För att underlätta samordningen bör alla nätoperatörer, på särskild skriftlig begäran, eller via en gemensam informationspunkt eller andra allmänt tillgängliga medel, tillhandahålla följande minimiinformation om sina pågående eller planerade anläggningsarbeten:

• platsen och typen av arbeten
• de berörda nätelementen
• uppskattat startdatum och varaktighet för arbetena, och
• en kontaktpunkt

Ytterligare skyldigheter gäller för nätoperatörer för projekt som helt eller delvis finansieras med offentliga medel: dessa aktörer måste tillmötesgå varje rimlig begäran om samordning av bygg- och anläggningsarbeten, förutsatt att de inte medför några extra kostnader, inte hindrar kontrollen över samordningen av arbetena och begäran lämnas in i god tid.

Tillgång till befintlig fysisk infrastruktur

Tillgång till befintlig fysisk infrastruktur minimerar kostnaderna och påskyndar utbyggnaden av höghastighetsnät. Det kan också gynna företag som tillåter betydande besparingar jämfört med grävning på nytt.

Enligt direktivet ska nätoperatörer (elektronisk kommunikation, energibolag osv.) ge tillträde till sin fysiska infrastruktur (t.ex. ledningar, manhål, skåp, stolpar) för nätleverantörer som bygger ut höghastighetsbredband på rättvisa och rimliga villkor, inklusive pris.

För att göra detta på ett öppet sätt har nätleverantörerna rätt att på begäran få tillgång till minimiinformation om

• läge och rutt
• typ och nuvarande användning av infrastrukturen och
• en kontaktpunkt.

Denna information bör göras tillgänglig av nätoperatörerna på begäran, om den inte redan finns tillgänglig via den gemensamma informationspunkten, och av offentliga myndigheter som innehar denna information. Medlemsstaterna får också kräva att dessa offentliga myndigheter proaktivt gör informationen tillgänglig via den gemensamma informationspunkten. Om åtkomsten av denna information skulle kunna orsaka ett säkerhetsproblem kan medlemsstaterna begränsa åtkomsten.

Infrastruktur inne i byggnader

Reglerna säkerställer höghastighetsklar, tillgänglig fysisk infrastruktur i byggnader i alla nybyggda och renoverade byggnader. Detta minskar kostnaderna och störningarna av att behöva installera denna infrastruktur i ett senare skede.

För att uppnå detta mål måste alla byggnader som utfärdar tillstånd vara utrustade med

• fysisk infrastruktur i uppbyggnad fram till nätanslutningspunkten, t.ex. minidukter som kan hysa höghastighetsnät, och
• för flerbostadshus: en lättillgänglig åtkomstpunkt för leverantörer av allmänna kommunikationsnät som vill avsluta sina nät i abonnentens lokaler.

När en byggnad når dessa standarder är de berättigade att få den frivilliga ”bredbandsklara” etiketten. Undantag kan förekomma för vissa typer av byggnader (militära, monument) eller kostnader.

Varje nätleverantör ska ha rätt att få tillgång till all fysisk infrastruktur i byggnader på rättvisa och icke-diskriminerande villkor, om dubbelarbete är tekniskt omöjligt eller ekonomiskt ineffektivt.

För byggnader som inte är utrustade med höghastighetsfärdig infrastruktur i byggnader kan nätleverantörerna avsluta sitt nät i abonnentens lokaler med förbehåll för abonnentens samtycke och under förutsättning att det minimerar påverkan på tredje parts egendom.