Landsrapport för det digitala decenniet 2024

Två huvudsakliga styrkor eller framstegsområden 

Grundläggande digitala färdigheter och IKT-specialister

Landet presterar över EU-genomsnittet (55,6 %), och 62,6 % av befolkningen har minst en grundläggande nivå av digitala färdigheter. Landet strävar efter att förbättra detta ytterligare genom utbildningsåtgärder och livslångt lärande för både lärare och människor. IKT-specialister utgör redan en stor andel av arbetskraften i Estland (6,7 % jämfört med EU-genomsnittet på 4,8 %). Landet har också den näst högsta andelen kvinnliga IKT-specialister i EU (26,8 %). 

Digitalisering av offentliga tjänster

Estland ligger i framkant när det gäller att tillhandahålla viktiga offentliga tjänster digitalt, med 98,9 för digitala offentliga tjänster för företag och 95,8 för digitala offentliga tjänster för medborgare. Under 2023 införde regeringen också nya webbapplikationer för att effektivisera de administrativa processerna för medborgare och företag. 

Två huvudsakliga svagheter eller områden att förbättra

Infrastruktur för konnektivitet

Estland har åtagit sig att förbättra digital infrastruktur och teknik, men det krävs fortfarande insatser för att nå EU:s mål för 2030. 76,9 % av hushållen har för närvarande nättäckning med mycket hög kapacitet, vilket är lägre än EU-genomsnittet på 78,8 %, och den senaste tidens årliga tillväxt är mycket begränsad (0,8 %).

Digitalisering av små och medelstora företag

Andelen små och medelstora företag med åtminstone en grundläggande nivå av digital intensitet (55,9 %) ligger under EU-genomsnittet (57,7 %). Användningen av avancerad digital teknik ligger också under EU-genomsnittet, särskilt när det gäller dataanalys (25,6 % av företagen jämfört med ett EU-genomsnitt på 33,2 %) och artificiell intelligens (5,2 % av företagen jämfört med ett EU-genomsnitt på 8 %).

Estlands färdplan visar att landet planerar en begränsad insats för att uppnå målen för det digitala decenniet. Den fastställer mål för 1 av 14 centrala resultatindikatorer, vilket är lägre än EU:s ambitioner för 2030. I färdplanen specificeras inte den beräknade budgeten för att uppnå den digitala omställningen (0 % av BNP).

Digitala rättigheter och principer

Den särskilda Eurobarometerundersökningen om det digitala decenniet 2024 visar att 42 % av esterna anser att EU skyddar deras digitala rättigheter på ett effektivt sätt, men att detta är en minskning med 6 procentenheter jämfört med förra året och ligger under EU-genomsnittet (45 %). Oron har ökat, särskilt med 55 % som oroade sig för barns säkerhet på nätet (+10 % jämfört med 2023) och 46 % som oroade sig för kontrollen över personuppgifter (+11 %). Dessa resultat understryker behovet av att stärka de digitala rättigheterna på nationell nivå. På den positiva sidan uppskattar 66 % nivån på digitala färdigheter och digital utbildning och ytterligare 68 % tillgång till offentliga tjänster på nätet, båda långt över EU-genomsnittet.  

Landsspecifika rekommendationer

Estland måste förbättra sina resultat när det gäller att uppnå målen för det digitala decenniet, främja konkurrenskraft, resiliens och suveränitet samt främja europeiska värden och klimatåtgärder. 

Mer information och en fullständig förteckning över rekommendationer finns i rapporten.