Digitaliseringen av hälsa har potential att förändra vårdlandskapet och gynna människor på olika sätt. Digitala lösningar för vård och omsorg kan öka välbefinnandet för miljontals medborgare, om de utformas målmedvetet och genomförs på ett kostnadseffektivt sätt. Den digitala omvandlingen kan stödja kontinuiteten i vården över gränserna, en viktig aspekt för dem som tillbringar tid utomlands i affärs- eller fritidssyfte.
Användningen av ny teknik kan också bidra till att främja hälsa och förebygga sjukdomar, även på arbetsplatsen. Den kan stödja reformen av hälso- och sjukvårdssystemen och deras övergång till nya vårdmodeller, med fokus på människors behov och möjliggöra en övergång från sjukhuscentrerade system till mer samhällsbaserade och integrerade vårdstrukturer.
Digitala verktyg kan omsätta vetenskaplig kunskap i att hjälpa medborgarna att förbli vid god hälsa. De har också potential att möjliggöra en bättre användning av hälsodata inom forskning och innovation för att stödja individanpassad hälso- och sjukvård, bättre hälsoinsatser och effektivare hälso- och sjukvårdssystem och sociala vårdsystem.
Förslag till dagordning
Moderering: Lavinia Bianchi och Elin Chivot
10:00–10:15 Inledning om policyprogrammet för det digitala decenniet (DDPP) & resultaten av den första rapporten om det digitala decenniet (den del som är relevant för e-hälsa)
- Eric Peters, enhetschef (tillförordnad), enhet B.2, samordning av det digitala decenniet, GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik
10:15–10:40 – Tillgång till hälsodata: Möjligheter & utmaningar
Hälsouppgifter: Möjligheter & utmaningar i det strategiska sammanhanget
- Saila RINNE, enhetschef (tillförordnad), enhet H.3, e-hälsa, välbefinnande och åldrande, GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik, indikatorer för e-hälsa: Insatsens logik och viktiga funktioners betydelse för användarna.
Indikatorer före-hälsa: Insatsens logik och viktiga funktioners betydelse för användarna.
- Renata Palen, handläggare – EU-politik, enhet H.3, e-hälsa, välbefinnande och åldrande, GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik
10.40–10.55 – Införandet av förordningen om det europeiska hälsodataområdet: Användning och vidareutnyttjande av hälsodata
Introduktion och primär användning
- Konstantin Hyppönen, handläggare – EU-politik, enhet H.3, e-hälsa, välbefinnande och åldrande, GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik
Sekundär användning och tidsplan för genomförande
- Owe LANGFELDT, handläggare – om det europeiska hälsodataområdet, enhet C.1, digital hälsa, GD Hälsa och livsmedelssäkerhet
10.55–11.20 – Elektronisk identifiering (eID) och den digitala plånboken
Betydelsen av användningen av e-legitimation i hälso- och sjukvårdssammanhang
- Maya Madrid, handläggare, enhet H.4, e-förvaltning och förtroende, GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik
11.20–11.45 – Infrastrukturer för hälsodata, det framtida europeiska konsortiet för digital infrastruktur
Att göra data från bilddiagnostik och genomik av cancer tillgängliga för forskning, hälso- och sjukvård och folkhälsa
- Aleksandra Wesolowska, handläggare – EU-politik, enhet H.3, e-hälsa, välbefinnande och åldrande, GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik
- Szymon Bielekki, gruppledare – EU-politik, enhet H.3, e-hälsa, välbefinnande och åldrande, GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik