CNECT
Living-in.EU-mötet, som hölls den 6 april, syftade särskilt till att nå ut till företag som vill stödja städer i deras gröna digitala omställning. Städer, företag och nationella myndigheter gav exempel på hur EU:s tekniska specifikationer och styrning har använts i praktiken, inbegripet konkret upphandling.
Mötet gav också en uppdatering av och framtidsutsikter för den tekniska färdplanen för MIM Plus (minimala interoperabilitetsmekanismer).
Eddy Harta, chef för enheten för teknik för smarta samhällen vid Europeiska kommissionen, välkomnade deltagarna. Han utvärderade framgångarna med Living.in-EU, inte bara när det gäller antalet undertecknare (115 signatärer, varav 3 på nationell nivå och 7 på regional nivå), utan även när det gäller kvaliteten på de dokument som tagits fram, som påverkar diskussionen om smarta samhällen och dess inverkan på lokal och internationell nivå, med Living-in.EU som nämndes i en färsk FN-rapport om Habitat. Företag, föreningar och den akademiska världen blir också allt mer intresserade, och Living-in.EU har för närvarande 112 anhängare.
Martin Brynskov, ordförande för Living-in.EU:s tekniska undergrupp och ordförande för Open and Agile Smart Cities (OASC), presenterade dagordningen och betonade vikten av att sammanföra köpare och leverantörer i samma rum.
Lägesrapport: Smarta och hållbara städer och samhällen i Europa
Cristina Martinez, biträdande enhetschef, enheten för teknik för smarta samhällen vid Europeiska kommissionen, redogjorde för den politiska bakgrunden. Lanseringen av det digitala decenniet gav en vision och mål för 2030 samt ett antal politiska instrument. Kommissionen har också tagit fram lagstiftning till stöd för den digitala omvandlingen, såsom AI-akten, dataförvaltnings- och dataakterna eller den europeiska rättsakten om halvledare. De första ansökningsomgångarna för programmet för ett digitalt Europa har offentliggjorts. På så sätt ger kommissionen ekonomiskt stöd till den digitala omställningen. Tre viktiga budskap från presentationen:
- Living-in.EU formas av sina anhängare och undertecknare.
- Det är viktigt att supportrarna bidrar till det arbete som utförs i rörelsen.
- Från vision till upphandling och utbyggnad.
- För att utöka befintliga lösningar krävs en anpassning till principerna och tekniken.
- Teknisk suveränitet är viktigare än någonsin
- Kommissionen vill arbeta med MIM-kompatibla EU-vänliga standarder och lösningar
Rick Schager från OASC redogjorde för statusen för den tekniska färdplanen för minimiinteroperabilitetsmekanismer plus (Minimum Interoperability Mechanisms Plus, MIMs Plus). Schager gav oss en översikt över inrättandet av MIM och deras utveckling och förklarade de olika typerna av marknadsintroduktioner och deras syfte (se presentationen nedan). Han betonade hur det slutliga målet är att ta itu med samhällsutmaningar. På affärssidan handlar det om att ta itu med affärsmodeller och mognads-/teknisk mognadsgrad (TRL). Vad vi får är inte bara data utan också insikter för beslutsfattande, simulering av scenarier och resultat i realtid.
Rundabordskonferensen – Getting Practical with MIMs Plus in procurement. Det hölls en livlig diskussion med deltagarna i rundabordssamtalen: Andreja Lampe (handels- och industrikammaren, Slovenien) Jan-Joost van Kan (Atos), Bart De Lathouwer (Rotterdam), Mikko Sierla (Vastuu Group), Ramón Ferri (Valencia), Mads Ockert Bonne (KMD) och debatterna Anja De CUNTO (Eurocities och stora köpare av klimat och miljö), Beatriz Barateiro (AIOTI) och Omar Dhaher (den europeiska digitala alliansen för små och medelstora företag). Alla parter framhöll den avgörande roll som standardisering, driftskompatibilitet och MIMs Plus spelar och vikten av att undvika inlåsning till en säljare. På bordet fanns också ämnen som datadelning, pilotprojekt och uppskalning, medborgarengagemang och lokala digitala tvillingar.
EU-uppdrag för klimatneutrala smarta städer
NetZeroCities syftar till att hjälpa Europa i dess ambition att uppnå klimatneutralitet genom att stödja EU:s uppdrag ”100 klimatneutrala och smarta städer senast 2030” och kommer att förse städer med expertis och tjänster av världsklass som är anpassade till deras behov.
Cornelia Dinca (OASC) presenterade kunskapsdatabasen – roll för digitala lösningar som möjliggör klimatneutralitet. Plattformen syftar till att organisera och tillgängliggöra tillgängliga resurser, expertis och kapacitet och tillhandahålla beprövade lösningar till alla städer som hjälper dem att uppnå klimatneutralitet. Den bör vara i drift senast i september 2022. Dinca bad Living-in.EU att bidra till plattformen och uttryckte en vilja till samarbete mellan plattformarna.
Nästa steg
Michael Mulquin (OASC) MIMs syfte är att göra det möjligt för städer och samhällen av alla storlekar att dra nytta av en öppen marknad. För närvarande finns det 10 MIM i olika utvecklingsstadier. Efterlevnad och överensstämmelse inom ramen för MIM: medborgare och samhällen som väljer att bygga upp sina ekosystem på ett sätt som överensstämmer med MIM, och företag som ser till att deras produkter och tjänster överensstämmer med MIM. Det måste finnas tillräckligt med vägledning om MIM, så att ekosystemen kan uppfylla dem, och för att möjliggöra certifiering av produkter och tjänster som uppfyller MIM-kraven. OASC ser att MIM inte är redo att bygga ut förrän kraven på överensstämmelse och efterlevnad är tydliga. Kraven bör göra det möjligt för ett företag att kontrollera om deras produkt uppfyller MIM-kraven, och denna testning måste vara snabb, enkel och ekonomiskt överkomlig.
Serge Novaretti (GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik) uttryckte kommissionens avsikt att stödja krav på överensstämmelse och överensstämmelse samt testning, till exempel genom att tillhandahålla testbäddar. Under de kommande månaderna håller man också på att inrätta validerare för MIM-efterlevnad.
Slutsats
Martin Brynskov (OASC) anser att det är mycket positivt att det finns ett tydligt mål när det gäller att utveckla kraven på överensstämmelse och överensstämmelse samt testning och validering av dessa krav. Han betonade betydelsen av förslaget till en europeisk interoperabilitetsram för smarta städer och samhällen (EIF4SCC). I detta dokument anges tydligt vikten av smarta städer och samhällen som är övergripande för alla sektorer, såsom rörlighet och transport, energi, säkerhet och trygghet.
Cristina Martinez (GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik) avslutade med att tacka deltagarna för ett intensivt och lovande samtal. Hon uppmanade fler människor att aktivt delta i Living-in.EU-rörelsen och att städer och företag skulle delta i standardiseringsprocessen.