Q&En digital identitet

Referenser är information som innehåller påståenden om en person, i digitalt format, som gör det möjligt att snabbt, säkert och tillförlitligt kontrollera en persons identitet, egenskaper och färdigheter, så att kontrollören kan lita på att påståendet är sanningsenligt. Utfärdare av referenser är tredje parter (främst organisationer) som kontrollören litar på. Således kan referenser hjälpa föremålet för anspråket att delta fullt ut i samhället och ekonomin. 

Referenser inkluderar en mängd olika uppgifter, såsom förnamn, efternamn, födelsedatum, utbildningskvalifikationer, yrkeskvalifikationer, arbetslivserfarenhet och så vidare. Till skillnad från traditionella referenser presenteras digitala referenser i ett digitalt format, med hjälp av teknik som kryptografi, för att säkerställa informationens säkerhet, giltighet och autenticitet. 

Som en del av förordningen om europeisk digital identitet införs digitala referenser på ett sätt som gör det möjligt för människor att bevisa uttalanden om sig själva och sina relationer med anonymitet (dvs. utan att avslöja identifierande uppgifter). På grund av deras förmåga att tillhandahålla verifierad information på ett säkert och privat sätt blir kontrollerbara referenser alltmer populära som ett pålitligt och säkert digitalt autentiseringsverktyg.

Digitala plånböcker är applikationer som lagrar digitala föremål på samma sätt som fysiska plånböcker gör. Många av oss använder redan digitala plånböcker på våra smartphones för att lagra våra boardingkort eller för att behålla våra virtuella bankkort. 

Genom förordningen om europeisk digital identitet införs begreppen EU:s e-identitetsplånböcker. De är personliga digitala plånböcker som gör det möjligt för medborgarna att digitalt identifiera sig, lagra och hantera identitetsuppgifter och officiella handlingar i elektroniskt format.  Dessa handlingar kan omfatta körkort, recept eller utbildningsbevis. Tack vare plånboken kommer alla medborgare vid behov att kunna bevisa sin identitet för att få tillgång till tjänster online, dela digitala dokument eller helt enkelt bevisa ett specifikt personligt attribut, såsom ålder, utan att avslöja sin identitet eller andra personuppgifter. Medborgarna kommer alltid att ha full kontroll över de uppgifter de delar. 

EU:s e-identitetsplånböcker som utfärdas av medlemsstaterna i enlighet med förordningen om europeisk digital identitet kommer att spela en nyckelroll när det gäller att göra det möjligt för oss att ta vår digitala identitet och tillhörande digitala referenser från en plats till en annan i den digitala världen. 

Du kommer att kunna använda den för att få tillgång till både offentliga och privata onlinetjänster i EU, särskilt sådana som kräver stark användarautentisering. Exempel på dessa kan vara att få tillgång till ett bankkonto eller ansöka om ett lån, lämna in skattedeklarationer, anmäla sig till ett universitet i ditt hemland eller utomlands och många andra saker som du gör med ditt befintliga, fysiska identifieringsmedel. 

EU:s e-identitetsplånböcker kan användas på många sätt, t.ex. för att bevisa din ålder, dela referenser, hyra eller banktjänster, resa, söka jobb och många fler digitala tjänster. Några exempel är: 

• Mottagande, lagring och delning av referenser: Peter har installerat en personlig digital plånbok på sin mobiltelefon. Det har tillhandahållits av hans hemland, vilket säkerställer att plånboken har utfärdats till honom personligen. Peters digitala plånbok gör det möjligt för honom att ladda ner, lagra och använda sina grundläggande personuppgifter, ett körkort, ett diplom och ett bankkort som han brukade bära med sig som fysiska kort i sin fysiska plånbok. 

• Hyra lägenhet: Yavor förbereder sig för att flytta till en annan medlemsstat för att tillträda en ny tjänst. Han eller hon kan använda sin e-identitetsplånbok för att visa sin hyreshistorik, anställningsinformation och kreditpoäng när han eller hon ansöker om hyresavtal för en lägenhet (och avslöja sin identitet först när avtalet har undertecknats). 

• Undertecknande av avtal: Kjerstin använder sin e-identitetsplånbok när hon undertecknar avtal online, eftersom den ger en säker digital signatur, vilket eliminerar behovet av pappersdokument och fysiska signaturer. 

• Inledande av betalningar: Danika har företagsbankkonton hos finansinstitut i flera medlemsstater. Tidigare var hon tvungen att använda olika metoder för att godkänna transaktioner vid elektronisk banköverföring (t.ex. ett fingeravtryck, en engångslösenkod eller bekräftelse på transaktionsgodkännandefrågor som skickades till hennes personliga enhet). Nu använder alla banker sin EU-e-identitetsplånbok för detta ändamål. 

EU:s e-identitetsplånböcker kommer att bygga på tillförlitliga digitala identiteter som tillhandahålls av medlemsstaterna, förbättra deras effektivitet, utvidga deras fördelar till den privata sektorn och erbjuda personliga digitala plånböcker som är säkra, kostnadsfria, bekväma att använda och skyddar personuppgifter. 

Detta kommer att stödja målet för det digitala decenniet 2030 om att se till att EU-medborgarna har tillgång online till viktiga offentliga tjänster i EU och att ingen uppmanas att tillhandahålla mer data än vad som är nödvändigt när de har tillgång till och använder offentliga tjänster. 100 % av EU-medborgarna senast 2030 bör erbjudas möjligheten att använda en tillgänglig, frivillig, säker och tillförlitlig digital identitet. 

För detta initiativ bygger kommissionen på den befintliga gränsöverskridande rättsliga ramen för betrodda digitala identiteter, det europeiska initiativet för elektronisk identifiering och betrodda tjänster (eIDA-förordningen). 

Den antogs 2014 och utgör grunden för gränsöverskridande elektronisk identifiering, autentisering och certifiering av webbplatser inom EU. Den innehåller dock ingen skyldighet för medlemsstaterna att förse sina medborgare och företag med ett digitalt identifieringssystem som möjliggör säker tillgång till offentliga tjänster eller att säkerställa att de används över EU:s gränser. Den innehåller inte heller några bestämmelser om användning av sådan identifiering för privata tjänster eller med mobila enheter. Detta leder till skillnader mellan länderna. 

Vissa länder erbjuder sina medborgare identifieringssystem, medan andra inte gör det och när de gör det kan inte alla dessa system användas över gränserna (se vår översikt över förhandsanmälda och anmälda e-id-system inom ramen för eIDA för närmare uppgifter). 

Förslaget ger en hög säkerhetsnivå. Kommissionen kommer att föreslå och komma överens med medlemsstaterna om standarder, tekniska specifikationer och operativa aspekter för att säkerställa att medlemsstaternas e-identitetsplånböcker har de högsta säkerhetsnivåerna. Medlemsstaterna kommer att certifiera sina plånböcker för att säkerställa att de uppfyller dessa krav. Alla personuppgifter kommer endast att delas online om medborgaren väljer att dela den informationen. 

Plånboken för digital identitet innebär olika utmaningar som måste hanteras för att säkerställa att den antas och används på ett framgångsrikt sätt av medborgarna. En av de viktigaste utmaningarna är att tillhandahålla en enkel och intuitiv användarupplevelse som är utformad med användarens behov i åtanke och tar särskild hänsyn till tillgänglighetsaspekter. Medborgarna måste enkelt kunna navigera i systemet och få tillgång till de tjänster de behöver utan att stöta på hinder eller svårigheter som kan avskräcka dem från att använda det. 

En annan kritisk utmaning är att säkerställa en hög nivå av säkerhet och tillförlitlighet hos den tekniska komponenten. Den digitala identitetsplånboken måste vara utformad med robusta säkerhetsfunktioner som förhindrar obehörig åtkomst och skyddar användarens personuppgifter. Dessutom måste den kunna ge alla nödvändiga garantier för att säkerställa medborgarnas integritet samtidigt som den tillhandahåller ett intuitivt system för att spåra och kontrollera den information som kommer att delas med tredje part. 

En tredje utmaning är hur man hanterar behörigheter för tillgång till personlig information som användare beviljar betrodda tredje parter, såsom banker, myndigheter eller vårdgivare. Plånboken måste kunna hantera dessa tillstånd på ett säkert och öppet sätt, vilket ger användarna full kontroll över vem som kan få tillgång till deras information och för vilka ändamål. 

Slutligen måste den digitala identitetsplånboken tillhandahålla ett tillförlitligt system som kan hantera informationen till underåriga och familjemedlemmar för vilka det finns en delegation. Detta innebär att tillhandahålla robusta mekanismer för identitetskontroll som förhindrar obehörig åtkomst och säkerställer att åtkomst endast beviljas behöriga personer. 

Att ta itu med dessa utmaningar kommer att vara avgörande för ett framgångsrikt genomförande och antagande av digitala identitetsplånböcker. Genom att tillhandahålla ett användarvänligt och säkert system som uppfyller medborgarnas behov och förväntningar har den digitala identitetsplånboken potential att revolutionera vårt sätt att interagera med offentliga tjänster, finansinstitut och andra organisationer som kräver identitetsverifiering. 

Kommissionen har offentliggjort arkitektur- och referensramen påGitHub. Detta är ett levande dokument som kommer att uppdateras allteftersom arbetet fortskrider.  Denfungerar som den tekniska ryggraden i alla EU:s framtida e-identitetsplånböcker och säkerställer deras säkerhet, interoperabilitet och användarvänlighet. Storskaliga pilotprojekt testar de tekniska specifikationerna för EU:s e-identitetsplånböcker och testar användningen av plånböckerna kring en rad prioriteringar. Kommissionen kommer att tillhandahålla en prototyp för genomförandet av EU:s e-identitetsplånböcker, inklusive programvarubibliotek och modulära komponenter. 

Läs mer om pilotprojekten för EU:s e-identitetsplånbok.