@EURegionsWeek
Sessionen om ”Lokala digitala tvillingar – att bygga morgondagens städer” under Europeiska veckan för regioner och städer 2021 ägde rum den 13 oktober och anordnades i samarbete med GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik för smarta samhällen, projekten LEAD och DUET H2020 som arbetar med lokala digitala tvillingar, Turkiets kommunförbund samt ENoLL. Workshoppen syftade till att undersöka i) vilka lokala digitala tvillingar är, II) Hur både små och medelstora och större städer kan dra nytta av dem. III) vilka åtgärder som krävs för planering, utformning och genomförande av digitala tvillingar i städer. hur kapacitetsuppbyggnad kan stärka städerna i denna strävan och v) vilka de viktigaste utmaningarna och möjligheterna är för genomförandet av digitala tvillingar. Vid sessionen välkomnades cirka 85 deltagare.
Europeiska kommissionen presenterade det viktigaste politiska sammanhanget och lyfte fram hur lokala digitala tvillingar kommer att möjliggöra nästa fas av smarta och hållbara städer och samhällen. Lokala digitala tvillingar är en virtuell representation av en stads fysiska tillgångar, processer och system, med hjälp av data, dataanalys och maskininlärning för att hjälpa simuleringsmodeller som kan uppdateras och ändras (i realtid) när deras fysiska motsvarigheter ändras. De varierar i fråga om mognad och kapacitet, men detta kan göra det möjligt för mindre städer att också testa sin potential. När städerna planerar att skapa en lokal digital tvilling måste de ta hänsyn till ett antal viktiga aspekter. de huvudsakliga utmaningar som staden vill ta itu med, omfattningen och omfattningen av den digitala tvillingen, dess styrning och planerade funktioner. Vid utformningen av den digitala tvillingen måste man ta itu med databasen (tillgänglighet, kvalitet och interoperabilitet) och den tekniska grunden (sakernas internet, molntjänster, stordata, AI, 5G). Kommissionen pekade på framtida finansiering av en verktygslåda för lokala digitala tvillingar i EU, bestående av öppna standardlösningar, referensarkitektur och återanvändbara verktyg, genom det kommande DIGITAL-programmet.
Berättelser från marken inleddes med Sergio Fernández Balaguer från EMT Madrid och presenterade LEAD-projektet, som använder digitala tvillingar för logistik med låga utsläpp på sista kilometern i 6 städer (urbana knutpunkter inom TEN-T): Madrid, Haag, Lyon, Porto, Budapest och Oslo. Bly bidrar till att skapa innovativa affärsmodeller, göra lagring och distribution av gods smidigare, uppmuntra användningen av utsläppssnåla leveransfordon och utveckla smarta datadrivna logistiklösningar. Syftet med Madrids användningsfall är att effektivisera leveranserna genom att optimera leveransvägarna, utforska alternativa (och hållbara) affärsmodeller, införa mekanismer för offentlig-privat samarbete och förbättra datahanteringen. De möjliga alternativen (värdefallsscenarier) diskuterades med en praktikgemenskap inom det levande laboratoriet i Madrid. När det gäller utvecklingen av den digitala tvillingen är utmaningarna främst kopplade till data (inbegripet datainsamling, komplext buller att beräkna, brist på standardvärden, anonymisering, datanivå osv.) och produktion av resultat. När det gäller kapacitetsuppbyggnad/utbildning identifierade projektet vikten av verktyg för att modellera och utvärdera nya distributionsmodeller och hur de påverkar kostnader och utsläpp.
Projektet DUET presenterades av Jiri Bouchal från Pilsen. Pilsen har gradvis utvecklat sina digitala tvillingar tack vare ett antal relevanta EU-projekt (Open Transport Net, PoliVisu, S4ALLCITIES osv.). En lokal digital tvilling handlar om att koppla samman äldre system, förbättra beslutsfattandet och experimentera genom att föra innovation till den offentliga förvaltningen och den privata sektorn. Staden har kunnat ta till sig denna teknik tack vare politiskt stöd och en stark underliggande strategi, tekniskt kvalificerad personal, avancerad teknisk infrastruktur som förvaltas av staden samt moderna obemannade luftfartyg (UAV). I DUET-projektet använder de den digitala tvillingen för att tillhandahålla simuleringsmodeller som visar samspelet mellan olika områden (trafik, luftkvalitet och buller), till exempel modellering av hur trafikflödena skulle förändras på grund av en brostängning och hur och var detta skulle påverka luftkvaliteten. Även om resan inte har varit utan svårigheter, inbegripet berörda parters engagemang och engagemang, införandet av ny teknik i det dagliga arbetet inom stadsförvaltningen, kompatibilitet med befintliga verktyg och behovet av ytterligare investeringar, är resultaten lovande. Projektet har gett staden nya verktyg för att stödja beslutsfattandet. När det gäller kapacitetsuppbyggnad är utvecklingen av expertis och kompetens en utmaning på lång sikt.
Deltagarna delades sedan upp i tre olika uppdelningar för att diskutera i) digitala tvillingar för hållbar godstrafik, II) Digitala färdigheter för politiskt beslutsfattande och iii) färdigheter för medborgarnas engagemang. Moderatorerna vid dessa sessioner lyfte fram följande:
- Digitala tvillingar för hållbar godstrafik (under ledning av Carolina Cipres från Zaragoza Logistics Center, LEAD-projektet): Lokala digitala tvillingar för godstransporter kräver samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn. Ett stort hinder är företagens ovilja att dela med sig av uppgifter. Det kan lösas genom anonymisering, avlägsnande av känsliga uppgifter eller aggregering av data. För att få stöd för genomförandet av en digital tvilling måste dessutom privata och offentliga intressenters intressen balanseras (dvs. privata aktörer kan använda dem för optimeringsändamål medan offentliga organ kan ha tillgång till information om utsläpp). Lokala digitala tvillingar står också inför frågan om olika logistikprofiler i varje stad. Helst bör de digitala tvillingarna bestå av ett modellbibliotek, och varje lokal digital tvilling bör använda en kombination av dessa modeller för sin egen logistikprofil. För att lokala digitala tvillingar ska bli framgångsrika krävs slutligen nya färdigheter, inte bara i fråga om teknisk bakgrund utan även mjuka färdigheter (dvs. öppenhet för att se hur denna typ av strategi kan användas för ett smidigt och dynamiskt beslutsfattande).
- Digital kompetens för politiskt beslutsfattande (modererad av Lieven Raes from Digital Flanders, DUET-projektet): Medborgarnas deltagande är viktigt, men detta väcker frågan om hur frågor som rör den allmänna dataskyddsförordningen ska hanteras. DUET-projektet använder data från medborgare (t.ex. genom medborgarundersökningar eller medborgarforskning), medan PoliVisuprojektet använde sensorer som installerats av medborgarna i deras fönster som räknade antalet bilar och fotgängare på en viss gata. I dessa fall användes inbyggt integritetsskydd, dvs. att bilar räknas utan att deras skyltnummer registreras. I regionen Flandern används till exempel anonymiserade och pseudoanonymiserade uppgifter för att veta var personer med funktionsnedsättning bor och planera i enlighet med detta. Det första steget för en stad att utveckla en lokal digital tvilling är att definiera ett politiskt problem och identifiera användningsfall. Vissa digitala tvillingar kan göras i 2D, dvs. trafikmodellering, medan andra kan behöva 3D-modeller. Compair-projektet, som kommer att inledas i november 2021, kommer att visa lokala digitala tvillingdata med VR (som genomförs av Fraunhofer-institutet). Användarna kommer att få en förstärkt verklighetsbild från telefon, vilket kommer att föra medborgarna närmare staden.
- Färdigheter för medborgarnas engagemang (under ledning av Francesca Spagnoli, chef för projekt och program för kapacitetsuppbyggnad vid European Network of Living Labs – ENoLL): Detfinns ett tydligt behov av att inleda strategin för kapacitetsuppbyggnad lokalt, och även individuellt i olika städer och/eller lokala sammanhang. I själva verket har varje stad sina egna behov, demografiska aspekter och problem som påverkar olika målgrupper. Att modellera de olika samhällenas beteende i städer och regioner kan stödja utvecklingen av lokala och individuella strategier (utvecklingsteori). Det är viktigt att fokusera på marginaliserade befolkningsgrupper i städerna, eftersom de har olika färdigheter på inträdesnivå (mer grundläggande) som måste beaktas vid utarbetandet av ett program för kapacitetsuppbyggnad. Det är viktigt att inleda processen genom att samla olika människor i samhället och förstå vilka klyftorna och behoven är när det gäller att öka deras digitala kompetens, med det slutliga målet att involvera dem i processen för att utveckla hållbara samhällen. Partnerskap med stora företag för att koppla samman tekniksektorn är avgörande för att hjälpa städer och regioner att omsätta digitala färdigheter i lokala sammanhang. Det behövs kulturella förändringar i kommunerna för att visa relevansen av digitala färdigheter och omdirigera sina investeringar och finanser till skräddarsydda kapacitetsuppbyggnadsprogram. Kapacitetsuppbyggnadsprogram kan tillhandahålla effektiv kapacitet och resurser för att förbättra stadsplanering, beslutsfattande, konsekvensbedömningar och förändringshantering. Deltagarna uttryckte sitt intresse för att få utbildning om förvaltningsmetoden för levande laboratorier, särskilt inom ramen för de digitala tvillingarna.
Efter dessa gruppdiskussioner uppgav deltagarna att tillgång till uppgifter, digital medvetenhet på politisk nivå samt datakvalitet och dataformat var de största utbildningsbehoven. Många har också tagit upp behovet av att lära sig om förvaltningen av levande laboratorier.
Därefter uppmärksammades kommande program för kapacitetsuppbyggnad som kommer att stödja städer och samhällen i genomförandet av lokala digitala tvillingar. Claudia Ribeiro, projektansvarig vid POLIS-nätverket och ledare för kapacitetsuppbyggnad, presenterade LEAD-projektets kapacitetsuppbyggnadsplaner. Projektet strukturerar deras utbildningsmaterial kring ämnen som i) Införande av godslogistik i städer på begäran den sista kilometern, II) Levande laboratorier för godstransporter i städer och digitala tvillingar. modellering, simulering och data för godsplanering i städer. IV) Digitala tvillingtekniker och v) beslutsfattande. Programmet förväntas vara klart under första halvåret 2022 och bör genomföras genom öppna nätkurser, webbinarier, workshoppar och andra medel. Lieven Raes, rådgivare vid Digital Flanders, redogjorde för DUET-projektets kapacitetsuppbyggnadsplaner. Projektet håller på att utveckla en landningssida som heter https://citytwin.eu, som kommer att göra det möjligt för andra projekt (URBANAGE, CompAir m.fl.) att titta på 3D-modeller, delta i gamifiering och låta människor förstå vad digitala tvillingar kan göra. Duet partner arbetar också med en bok om digitala tvillingar, med titeln ”Open and Interoperable Local Digital Twins for Smarter Decision Making”. Slutligen planeras en MOOC för första kvartalet 2022 (som bygger på PoliVisu MOOC).
Sessionen avslutades med slutsatser från Noirin Ni Earcain från Europeiska kommissionen och Francesca Spagnoli från ENoLL. Diskussionerna har belyst behovet av både digitala (data- och ekosystemförvaltning, dataanalys, modellering, AI/ML, interoperabilitet osv.) och mjuka färdigheter (kulturell förändring, nya arbetssätt osv.). Ytterligare arbete kan fortsätta inom ramen för gemenskapens undergrupp för utbildning och kapacitetsuppbyggnad inom Living-in.eu, som kommer att identifiera och sammanställa befintligt material för inlärningsutveckling, följa upp förslaget till en EIF4SCC- och EIF-kompetensrapport, fortsätta med Cedefops forskningsprojekt om kompetens för smarta och hållbara samhällen och samarbeta med DT4-regionprojektet som kommer att anordna workshoppar och skapa utbildningsmoduler om AI och stordata.