Den nya studien om den europeiska datamarknaden syftar till att fortsätta att erbjuda en meningsfull och omfattande förståelse för de viktigaste egenskaperna hos EU:s dataekonomi. Dessutom kommer verksamheten att ägnas åt att tillhandahålla rapporter om olika aspekter av den europeiska dataekonomin, inklusive kvantitativa fakta och siffror som ännu inte omfattas av indikatorerna i sig. Slutligen kommer verksamhet som rör utvecklingen av datarelaterade aktörer i hela Europa att stödjas ytterligare med regelbundna uppdateringar av EU:s datalandskap.
Slutrapport om politiska slutsatser
År 2023 inleddes under motstridiga trender som ökar den makroekonomiska osäkerheten: energipriserna stabiliseras, men kriget mellan Ryssland och Ukraina fortsätter, inflationen sjunker, men inte så snabbt som förväntat, den internationella handeln återupptas, men leveranskedjorna omorganiseras och de internationella förbindelserna är mer spända än någonsin. Enligt de flesta observatörer (ECB, OECD, IMF, WB) har dock de utvecklade ekonomierna under 2023 haft en långsam tillväxt.
I denna rapport ges en översikt över de viktigaste indikatorerna för det europeiska verktyget för övervakning av datamarknaden mot bakgrund av det aktuella datapolitiska landskapet och en tolkning av de tre föreslagna scenarierna på grundval av planerade politiska åtgärder och olika makroekonomiska och politiska förhållanden.
Andra rapporten om politiska slutsatser
I denna rapport ges en översikt över nyckelindikatorerna för det europeiska verktyget för övervakning av datamarknaden mot bakgrund av det aktuella datapolitiska landskapet och en tolkning av de tre föreslagna scenarierna (grundscenariot, scenariot med hög tillväxt och scenariot med utmaningar) på grundval av planerade politiska åtgärder och olika makroekonomiska och politiska förhållanden.
De viktigaste händelserna i scenarierna har uppdaterats för att beakta den senaste tidens störande händelser, särskilt de potentiella konsekvenserna av kriget mellan Ryssland och Ukraina och de försämrade makroekonomiska förhållandena.
Första rapporten om politiska slutsatser
Den analys som gjordes i denna rapport följde tre vägar för potentiell utveckling i Europa: Baseline Scenario, High-Growth Scenario och Challenge Scenario. De pågående internationella spänningarna, den skenande inflationen och osäkerheten kring eventuella nya covidvarianter som skulle kunna uppstå och slå tillbaka under hösten 2022 skulle kunna förändra den förväntade tillväxten i enlighet med de tre scenarierna.
Därför har vi reviderat våra prognoser för den europeiska datamarknaden och dataekonomin i EU-27 för 2030 i enlighet med de tre scenarier som presenteras i vår studie. Sammantaget har vi dock inte funnit några större effekter trots en övergripande försämring av tillväxtprognoserna för båda indikatorerna.
Slutrapport om fakta och siffror
I denna rapport presenteras den tredje och sista omgången mätningar 2023 av det europeiska övervakningsverktyget för datamarknaden, som är en uppföljning av den första rapporten om fakta och siffror och den andra rapporten om fakta och siffror som offentliggjordes i februari 2022 respektive februari 2023.
Som en fortsättning på de föregående mätomgångarna fokuserar slutrapporten om fakta och siffror på följande sex indikatorer: 1) antalet dataproffs (inklusive antalet datavetare). 2) antalet dataföretag och dataanvändarföretag (inklusive antalet nystartade företag och små och medelstora företag). 3) de intäkter som genereras av dataföretag (inklusive nystartade företag och små och medelstora företag), 4) storleken på datamarknaden, 5) värdet av dataekonomin, och 6) datakompetensgapet (inklusive dataforskarnas kompetensgap). Indikatorerna presenteras tillsammans med tre möjliga utvecklingsscenarier fram till 2030 baserade på alternativa utvecklingsvägar som modellerats utifrån möjliga olika utvecklingstendenser av en uppsättning viktiga underliggande faktorer (t.ex. makroekonomiska faktorer, politiska och regleringsmässiga villkor, efterfrågedynamiken på marknaden för data och globala megatrender).
Detta betänkande omfattar dataekonomin utanför Europeiska unionen och innehåller ett särskilt avsnitt om fyra icke-europeiska länder, nämligen Förenta staterna, Folkrepubliken Kina, Brasilien och Japan.
Fullständiga siffror som presenteras i rapporten
Andra rapporten om fakta och siffror
I denna andra rapport presenteras de resultat som uppnåtts genom den andra omgången mätningar av det europeiska verktyget för övervakning av datamarknaden. Den omfattar åren 2020–2022 med en baslinje för 2025 och 2030 enligt tre alternativa scenarier.
I linje med föregående mätomgång mäts varje indikator på nivån i hela EU och för varje enskild medlemsstat, när sådan finns tillgänglig och tillämplig. När det är möjligt erbjuds också branschspecifika och företagsstorleksutsikter med indikatorer som tillhandahålls av bransch- och företagsstorleksband. Storbritannien och Schweiz mättes separat, liksom EES-länderna (Norge, Island och Lichtenstein) på ett aggregerat sätt. Denna rapport innehåller ett särskilt avsnitt om fyra icke-europeiska länder, nämligen Förenta staterna, Folkrepubliken Kina, Brasilien och Japan.
Fullständiga siffror som presenteras i rapporten
Första rapporten om fakta och siffror
I denna rapport presenteras de resultat som uppnåtts genom den första omgången mätningar av det europeiska verktyget för övervakning av datamarknaden. När prognoserna för de indikatorer som mäts i denna rapport presenteras i tre olika scenarier innehåller detta dokument resultaten för 2025 och 2020.
Den fokuserar på ett antal indikatorer, t.ex. dataekonomins förekomst av BNP eller kompetensgapet för dataproffs. Varje indikator har mätts för EU-27 totalt och för alla EU-27-medlemsstater när sådana finns tillgängliga och tillämpliga. branschspecifika och företagsstorlekar erbjuds också, med indikatorer som tillhandahålls efter bransch och storleksintervall, när det är möjligt. Förenade kungariket och Schweiz mättes separat, liksom EES (Norge, Island och Lichtenstein), på ett aggregerat sätt. Dessutom har ett urval av indikatorer tagits fram och uppdaterats för fyra icke-europeiska länder, nämligen Brasilien, Japan, Förenta staterna och Kina.
Fullständiga siffror som presenteras i rapporten
Databerättelser
Prediktiv datadriven politik
Data och digital teknik har potential att omvandla rutinuppgifter och förbättra tillhandahållandet av tjänster till medborgare och andra intressenter. Under 2000-talet står regeringarna inför utmaningen att uppfylla medborgarnas ökande förväntningar, hantera det ökade budgettrycket och ta itu med framväxande politiska frågor som i hög grad skulle kunna påverka allmänhetens förtroende, om de inte hanteras på rätt sätt. Prediktivt datadrivet beslutsfattande spelar en avgörande roll för att ge stöd till bättre tillhandahållande av offentliga tjänster och beslutsfattande.
Databerättelsen ger en översikt över offentliga initiativ baserade på ny teknik (t.ex. artificiell intelligens och blockkedjeteknik) och tre djupdykiga fallstudier.
Det europeiska hälsodataområdet – Data för hälso- och sjukvård
Genom kvalitativ och kvantitativ primärforskning, befintlig skrivbordsforskning och en uppsättning intervjuer med viktiga beslutsfattare och opinionsbildare, inklusive chefer från hälso- och sjukvårdsbyråer, forskning och biovetenskapliga organisationer, undersöker denna berättelse den nuvarande rollen för EHDS och dess potential att frigöra värdet av hälso- och sjukvårdsdata och dra nytta av fördelarna med storskalig digital omvandling i Europas hälso- och sjukvårdssystem.
Tack vare ökad standardisering, gemensamma infrastrukturer och styrningsramar kan EHDS bidra till att överbrygga klyftan mellan hälso- och sjukvårdsorganisationers digitala mognadsgrad, vilket innebär betydande fördelar för patienter, nationella hälso- och sjukvårdssystem och den bredare hälso- och sjukvårdsekonomin.
Data för rörlighet
Denna studie fördjupar sig i de dynamiska marknadstrender som formar framtidens mobilitet, med fokus på
tre viktiga aspekter: kundupplevelser, trafik- och transportverksamhet samt
ekosystemsamarbete. För varje attribut ger studien en omfattande analys
som omfattar trender på efterfrågesidan, bidragsgivare på utbudssidan och belysande fallstudier.
Dess insikter och resultat är utformade för att ge beslutsfattare möjlighet att göra strategiska
val när det gäller framtidens kundupplevelser, verksamheter och
ekosystemsamarbete.
Data4Food: Hur dataekonomins trender påverkar livsmedelssystemet
Den här databerättelsen ger en översikt över nystartade företag som är verksamma inom jordbruks- och livsmedelsområdet och ett antal
fallstudier:
- en av presentationerna ger en del insikter om hur dataförmedlare (DjustConnect
data Exchange Platform) kan få jordbruks- och livsmedelssektorn att blomstra med hjälp av data i en rättslig, etisk och rättvis process för datautbyte. - den andra presentationen ger relevant information om hur smarta brickor förbättrar livsmedelskedjan och bidrar till att minska matsvinnet.
- den tredje utställningen (AgriFood Data Space Finland) främjar och initierar datadelning mellan aktörer inom jordbruket och livsmedelssystemen för att konkret hjälpa livsmedelsindustrin i Finland.
- den fjärde utställningen (DIH AGRI-FOOD Data Space, Slovenien), en federalt organiserad plattform för datadelning, gör det möjligt för alla intresserade dataägare, dataleverantörer eller intressenter från jordbruks- och livsmedelssektorn att tillhandahålla/dela data eller använda data via plattformen, med hjälp av redan kända policyer och regler som fastställs i datastyrningsmodellen.
Digital suveränitet i EU: En invecklad resa
Detta dokument föreslår en översikt över begreppet digital suveränitet och försöker analysera dess praktiska dimensioner i Europa som idag utnyttjar både den framväxande akademiska litteraturen om ämnet, liksom resultaten av djupintervjuer med viktiga intressenter som är involverade i utformningen och genomförandet av digital politik. Syftet med forskningen är att förstå begreppet digital suveränitet, dess konsekvenser och konsekvenser för dataekonomin, utifrån de olika perspektiven hos olika intressenter.
Den nuvarande forskningen föreslår antagandet av en empirisk definition som formuleras längs ett tredimensionellt ramverk:
- integritets- och uppgiftsskyddsdimensionen i den digitala suveräniteten är inriktad på europeiska organisationers och medborgares förmåga att kontrollera sina egna data och digitala liv.
- cybersäkerhetsdimensionen i den digitala suveräniteten centrerad på behovet av att främja en enhetlig och effektiv cyberrymd för att motverka Europas digitala struktur överberoende av få och icke-europeiska teknikleverantörer,
- den strategiska/geopolitiska dimensionen av digital suveränitet i syfte att främja ett europeiskt alternativ till EU:s ekonomiska och ideologiska rivaler i det digitala rummet på global nivå.
Data för energi
Energipolitiken har hamnat i centrum på grund av de strategiska målen i den gröna given och händelserna i samband med Rysslands krig mot Ukraina. Energiproduktionen och energiförbrukningen utgör 75 % av utsläppen av växthusgaser i EU, vilket innebär att ökad energieffektivitet och grön energi spelar en viktig roll för att uppnå nettonollutsläppsmålen senast 2050. Data och digitalisering är avgörande för denna övergång, vilket erkänns i den senaste EU-politiken.
Den här databerättelsen ger en översikt över nystartade dataföretag som är aktiva inom energiområdet och tre djupa fallstudier med fokus på:
- minskad energiförbrukning genom användning av smarta mätardata.
- deltagarbaserad nätförvaltning genom storskaligt samarbete mellan alla aktörer i energivärdekedjan.
- nya mått på små och medelstora företags energiförbrukning.
Datadelning inom byggsektorn
Detta resultat av studien utvecklar en fördjupad förståelse för datadelningspraxis inom byggsektorn och de utmaningar som väntar i form av en kvantitativ berättelse.
Huvudsyftet med berättelsen är att ta fram en beskrivande analys av de viktigaste kritiska frågorna för utvecklingen av EU:s dataekonomi och datasamhälle inom byggsektorn, som kompletterar de statistiska indikatorerna för den europeiska datamarknaden med kvalitativa och kvantitativa bevis som bygger på en fallstudie och expertanalys.
Mer specifikt innehåller rapporten information om följande:
- vilka data produceras och kan eventuellt återanvändas
- hur man kan stödja och öka utvecklingen av standarder
- datacertifiering av tredje part för att undvika falska uppgifter
- hur man delar data med kunden och myndigheterna
- hur man delar data i nya affärsmodeller
- så här delar du data i användargrupper/molnplattformar: fördelar, utmaningar och faror
- hur man ska skala upp små och medelstora mikroföretag som utgör en viktig del av byggsektorn.
- politiska rekommendationer.
Data4Green
Detta resultat visar att dataanalyser finns på alla prioriterade områden i den europeiska gröna given med många olika effekter. Det kan bidra till att begränsa utsläppen, till exempel genom att minska koldioxidutsläppen genom precisionsjordbruk. Och det kan hjälpa till med anpassning, till exempel genom att bättre förutsäga översvämningar.
Denna datahistoria består av tre huvuddelar:
- Data4Greens möjligheter med en översikt över det relevanta europeiska politiska sammanhanget, en förklaring av värdecykeln för gröna data, en taxonomi för datadrivna applikationer för den gröna omställningen, en reflektion över de förväntade effekterna av sådana tillämpningar och en titt på flera nystartade företag som är aktiva inom de beskrivna områdena.
- Särskilda fall på fältet för att ge en djupare inblick i de mekanismer genom vilka data kan påverka den gröna omställningen.
- De politiska konsekvenserna av analysen av möjligheterna och utmaningarna i de föregående avsnitten.
Färdigheter för data: Hur man övervinner kompetensbrister och utvecklar kompetenta dataproffs
- Denna berättelse är resultatet av den forskning som gjorts om den stora klyftan mellan den digitala kompetensen och dataarbetskraften i EU.
- Den visar genom fem fallstudier, som var och en ger ett unikt och sektorsövergripande perspektiv från den privata sektorn, exempel på hur man utvecklar datadrivna yrkesverksamma och därmed möjliggör europeiska företags framgång.
Rapporter om EU:s datalandskap
- Rapporterna syftar till att fånga upp det europeiska datafenomenet och samtidigt ge insikter om hur intressenterna i dataekonomin utvecklas år för år.
- Datalandskapet ger en gedigen kartläggning av de viktigaste aktörerna i dataekonomin. Den använder objektiva och väldefinierade kriterier för att välja ut de mest lovande stordataföretagen i Europa, med särskilt fokus på kategorin ”viktiga dataföretag”.
- Kartläggningen är en dynamisk process som nära följer trenderna i dataekonomin (fintech, sakernas internet, artificiell intelligens, sekundär användning av data etc.) och syftar till att anpassa sig till trender och forskningsresultat.
Slutlig EU-datalandskapsrapport:
Andra rapporten om EU:s datalandskap:
EU:s första datalandskapsrapport:
Relaterade dokument:
Inledande rapport: den specificerar den taxonomi och den metod som ska användas under studieavtalets löptid samt detaljerad information om resurser och mål i enlighet med de uppgifter som Europeiska kommissionen lämnat.
Expertseminarium – Gemensamma europeiska dataområden och dataekonomi
Torsdagen den 3
november 202211:00–12:15 CET
Microsoft Teams
Mer information finns här: Gemensamma europeiska dataområden och dataekonomi | Att forma Europas digitala framtid (europa.eu)
Tidigare datamarknadsstudier
Resultaten från tidigare studier finns här: Studie 2017–2020 och studie 2014–2016