Living-in.EU
Det 6:e mötet mellan undertecknarna av Living-in.eu ägde rum den 9 juli och anordnades i samarbete med det slovenska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd, med fokus på gränsöverskridande digitalt samarbete. Det följde på konferensen ”Europeiska unionen som en folkgemenskap” under det slovenska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd den 8 juli och gick vidare med några av de teman som utforskades där.
Mötet tolkades till FR, DE, EN och ES och hade nästan 60 deltagare, med undertecknare från hela EU.
Eddy Harta, chef för Teknikerna för smarta samhällen, välkomnade deltagarna och meddelade att Sloveniens minister Bostjan Koritnik hade undertecknat Join, Boost, en förklaring i EU som en gemenskap för folkkonferensen föregående dag, vilket gör Slovenien till det tredje land som ansluter sig till Living-in.eu på nationell nivå. Issy-les-Moulineaux och Pilsen är de två senaste städerna som ingår i rörelsen, vilket innebär att antalet undertecknare ligger nära 100.
Evenemangtalarnaredogjorde för sina erfarenheter av gränsöverskridande digitalt samarbete.
Einari Kisel, chef för partnerskap och strategi i finaste tjugo – Smart City Centre of Excellence, presenterade de bästa tvillingarna, ett samarbetsprojekt mellan finska och estniska städer under ledning av Forum Virium Helsingfors och Taltech. Deras mål är att förbättra stadsmiljön genom att testa ny teknik i minst två städer i två olika medlemsstater och kontinuerligt växa till ett forsknings- och utvecklingscentrum på global nivå. Du kan se en video om projektet här.
Fördelarna med detta samarbete är att skapa en grund för liknande och reproducerbara digitala stadstjänster (transport, stadsplanering, minskning av koldioxidavtrycket, energicertifiering, öppen plattform för städer osv.). Ytterligare fördelar med de två finaste två är kunskapsdelning (två digitala masterklasser), kostnadsbesparingar för städer och utvecklare, en gemensam förståelse av frågorna och möjligheten att diskutera med jämbördiga grupper.
Presentationen följdes av ett exempel på samarbete på nationell nivå. Marieke van Putten, Nederländernas inrikesministerium, presenterade Willings koalition (ett samarbete på ministernivå mellan 8 medlemsstater för att främja digitaliseringsmålen). Willings koalition är ett initiativ som leds av Nederländerna och sammanför ett antal digitalt avancerade Srates som är villiga att samarbeta närmare med hjälp av digitala lösningar för att lösa samhällsutmaningar. De arbetar på ett tillämpat och praktiskt sätt i ämnen som offentlig användning av AI, människocentrerade digitala tjänster, digital identitet och plattformar med öppen källkod för gränsöverskridande datadelning. Deras strategi bygger på att man använder varje lands starka sidor för att uppnå resultat i Europas digitala omställning tillsammans.
Efter exemplet med samarbete på nationell nivå lyssnade vi till tre exempel på samarbete mellan städer och regioner.
Marcos Nogueira, samordnare H2020-AURORAL-projekt och chef för EU:s kontor i Alentejo, fokuserade på AURORAL-projektet för digitalbaserade tjänster i landsbygdsområden. AURORAL-projektet har partner i Portugal, Österrike, Sverige, Norge, Italien och Spanien och strävar efter att på landsbygden införa en uppsättning digital teknik och strategier för att uppnå interoperabilitetsom har banats fram i städerna.
Aleksandr Nogueira framhöll också det senaste partnerskapet mellan Alentejo och den spanska regionen Extremadura, det svinnande Bauhaus är förkortningen för sydvästra Iberiska Bauhaus. Denna öppna, gränsöverskridande rörlighet syftar till att skapa vackra, inkluderande och hållbara projekt i linje med Bauhausinitiativets mål.
Loic Delhuvenne, direktör för GECT Eurometropole Lille/Kortrijk/Tournai. Denna presentation inriktades på det strukturerade samarbetet mellan städerna Lille (FR) och Kortrijk och Tourani (BE) på grundval av en europeisk grupp för territoriellt samarbete (EGTS), ett instrument inom ramen för sammanhållningspolitiken som omfattar mer än 2.1 miljoner invånare, 152 städer och städer och omfattar 3 550 km2. Det digitala samarbetet har varit avgörande för att ta itu med gemensamma utmaningar, nämligen att hantera luftföroreningar och förvalta vattenförsörjningen.
Peter Geršič, expert på utveckling och smarta samhällen från Novo Mesto, Slovenien, hans stads engagemang i Horisont 2020-projektet VARCITIES. Syftet med VARCITIES är att utveckla och testa en universell, skalbar övervaknings-, utvärderings- och replikeringsram för olika skalor av naturbaserade lösningar för framtidsstäder. Utmaningar i samband med utarbetandet av gemensamma nyckelutförandeindikatorer för att mäta hälsa och välbefinnande. Mekanismen för minimiinteroperabilitet (MIM Plus) har visat sig vara mycket användbar för att skapa en plattform där städerna kan utbyta data med varandra.
Paneldiskussion under ledning av Prune Gautier, Luxemburgs institut för vetenskap och teknik.
Talarna deltog i en livlig paneldiskussion under ledning av Prune Gautier från Luxemburgs institut för vetenskap och teknik. Prune och kollegor har börjat arbeta med en nationell digital tvilling i Luxemburg och delat panelmedlemmarnas starka intresse av att undanröja hinder för gränsöverskridande digitalt samarbete.
Panelmedlemmarna diskuterade bland annat gemensamma utmaningar för gränsöverskridande digitalt samarbete och lösningar på EU-nivå för att tillgodose städernas, regionernas och medlemsstaternas behov. Living-in.EU:s roll när det gäller att utöka dessa goda samarbetsexempel diskuterades också.
Bland de frågor som togs upp under debatten fanns följande:
Utöver tekniska utmaningar kan frågor som rör rättsliga och kulturella skillnader utgöra ett hinder för samarbete.
När det gäller kultur eller organisatoriska frågor finns det någon gång en ovilja att dela med sig av information om misslyckanden. Detta kan vara viktigt till exempel när det gäller it-säkerhet, där utbyte av information om förekomsten av en it-attack kan leda till förbättrad it-säkerhet.
Kulturellt, organisatoriskt kan det vara svårt att bryta ut silor. Det är svårt att uppmuntra it-människor att utbyta åsikter med beslutsfattare.
När det gäller fördelarna med samarbete leder gemensamma utmaningar till gemensamma lösningar.
Kompetensbrist kommer alltid att vara en utmaning på grund av den digitala omställningens karaktär. Tekniken utvecklas ständigt.
Det är viktigt att fundera över de praktiska fördelarna. Ett exempel är de många människor som pendlar över gränserna varje dag för att arbeta. Varför kan de inte köpa en integrerad biljett som täcker olika transportsätt i olika medlemsstater? Tallinn och Helsingfors arbetar tillsammans för att lösa denna typ av mobilitetsproblem.
Skillnader i lagstiftningen kan utgöra en enorm utmaning, olika nyckelutförandeindikatorer för luftkvalitet, olika standarder för byggnader osv. Det är nödvändigt att ytterligare standardisera dessa lösningar.
Integration av äldre system kan inte undvikas, på lokal och nationell nivå, och är en realitet för smarta samhällen och inte något som ska skingras.
Värdet av gränsöverskridande digitalt samarbete är enormt för företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet och underlättar deras liv. Inte bara till nytta för de offentliga myndigheterna.
Ett förslag om datadelning i EU är en digital plattform som geografiskt illustrerar olika EU-finansierade projekt och ger närmare uppgifter om effekterna. Detta skulle bidra till att visualisera imapcts, maximera synergieffekterna och undvika motstridiga initiativ.
Det behövs en gemensam vision för att driva på det gränsöverskridande digitala samarbetet. Exemplet från borgmästaravtalet om klimat och energi är mycket positivt.
Finansieringsmöjligheter
Lieve Bos, från enheten för digital innovation vid kommissionens GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik, presenterade Horisont Europa och andra EU-finansieringsmöjligheter för medlemsstaternas, regionernas och städernas innovationsupphandling av tekniska lösningar. Offentliga investeringar genom upphandling har en enorm kapacitet att driva på innovation, men för närvarande är de långt ifrån att nå sin fulla potential. EU-kommissionen anordnar en rad seminarier där offentliga upphandlare kan delta för att lära sig mer om innovationsupphandling. Det finns också många finansieringsmöjligheter för städer att samarbeta för att upphandla innovativa lösningar för att ta itu med gemensamma utmaningar.
Slutsats
Eddy Harta avslutade evenemanget genom att meddela att kommissionen Breton kommer att delta i nästa Living-in.eu-möte den 30 september 2021. Den kommer att hållas i anslutning till utmaningen ”Intelligent städer”, och flera borgmästare från båda organisationerna kommer att bjudas in att delta aktivt i evenemanget, som kommer att vara en meningsfull dialog mellan EU och lokal nivå om gemensamma utmaningar och hur de ska hanteras. Närmare uppgifter kommer att lämnas nedan.