Kommissionen har antagit två fleråriga arbetsprogram för programmet för ett digitalt Europa som beskriver de mål och särskilda ämnesområden som kommer att få totalt 1.284 miljarder euro i finansiering, varav 553 miljoner euro finns tillgängliga under 2023. Dessa arbetsprogram omfattar strategiska investeringar som kommer att vara avgörande för att göra detta Europas digitala decennium. Programmet för ett digitalt Europa syftar till att stärka Europas tekniska suveränitet och få ut digitala lösningar på marknaden till gagn för medborgare, offentliga förvaltningar och företag och samtidigt bidra till målen i den europeiska gröna given.
Det huvudsakliga arbetsprogrammet för programmet för ett digitalt Europa
Det huvudsakliga arbetsprogrammet är värt 909.5 miljoner euro för perioden 2023–2024 och syftar till att säkerställa en fortsättning och utveckling av den verksamhet som inleddes inom ramen för budgeten för 2021–2022. Den stärker därmed EU:s kritiska digitala kapacitet genom att fokusera på de viktigaste områdena klimat- och miljöskyddsteknik, data, AI, moln, cybersäkerhet, avancerade digitala färdigheter och spridning för bästa användning av denna teknik (såsom blockkedjeteknik, interoperabla lösningar för digitala offentliga tjänster och referensram för att tillgodose akuta behov av energiförbrukning).
Ett exempel på projekt som ska stödjas är utbyggnaden av gemensamma dataområden på strategiska områden som kulturarv, turism, språk, energi, tillverkning, jordbruk, brottsbekämpning och hälsa som kommer att bidra till gränsöverskridande datadelning för företag, inbegripet små och medelstora företag, nystartade företag och den offentliga sektorn. Detta görs som en del av den europeiska strategin för data, som syftar till att skapa en inre marknad för data som kommer att säkerställa Europas globala konkurrenskraft och datasuveränitet.
Ett annat exempel kommer att vara att underlätta ett snabbare införande av AI-teknik i Europa, särskilt av företag och små och medelstora företag, utveckling av teknik för virtuell verklighet för städer och samhällen och en plattform för avancerade virtuella modeller för mänskliga tvillingar för hälso- och sjukvård.
Det huvudsakliga arbetsprogrammet kommer också att investera i att ta itu med klimat- och miljöskyddsutmaningar genom att stödja nästa fas i utvecklingen av den digitala tvillingen av jorden – Destination Earth, inrätta ett dataområde för den gröna given och förbereda ett digitalt produktpass för att möjliggöra en cirkulär ekonomi.
Andra projekt som får stöd kommer att se till att högre utbildningskurser i avancerad digital teknik inrättas och tillhandahålls och att kompetensen stärks, särskilt inom halvledare och cybersäkerhet. Arbetsprogrammet kommer dessutom att innehålla ansökningsomgångar för inrättande och kontinuerligt underhåll av digitala offentliga tjänster och stöd till gränsöverskridande interoperabilitet och lösningar till stöd för offentliga förvaltningar (t.ex. europeisk digital identitet).
Det huvudsakliga arbetsprogrammet kommer också att finansiera projekt på områdena digitalisering av rättsväsendet och konsumentskydd, göra internet till en säkrare miljö för barn och ungdomar och bekämpa desinformation genom det europeiska observatoriet för digitala medier (Edmo).
Den kommer också att ge stöd till digitala uppstartsföretag och små och medelstora företag genom investeringsplattformen för strategisk digital teknik inom ramen för InvestEU-programmet, med fokus på cybersäkerhet.
Arbetsprogram för cybersäkerhet
Parallellt med detta huvudsakliga arbetsprogram offentliggjorde kommissionen ytterligare ett särskilt arbetsprogram med inriktning på cybersäkerhet, med en budget på 375 miljoner euro för perioden 2023–2024 för att stärka EU:s kollektiva motståndskraft mot cyberhot, som ska genomföras av Europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet till stöd för cybersäkerhetsstrategin och cybersäkerhetsrelaterade bestämmelser.
Detta arbetsprogram för cybersäkerhet kommer till exempel att stödja kapacitetsuppbyggnad vid nationella och gränsöverskridande säkerhetscentrum i syfte att skapa det senaste ekosystemet för upptäckt av hot och analys av cyberincidenter. Det kommer också att möjliggöra kapacitetsuppbyggnad inom cybersäkerhet genom nationella samordningscentrum, som kommer att syfta till att främja gränsöverskridande samarbete och förbereda gemensamma åtgärder enligt definitionen i Europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning och nätverksförordningen.
Den kommer också att finansiera projekt som hjälper industrin, särskilt små och medelstora företag och nystartade företag, att uppfylla de lagstadgade kraven på cybersäkerhet, särskilt genomförandet av NIS2, eller kraven avseende den föreslagna lagen om cyberresiliens.
Nästa steg
De första ansökningsomgångarna för detta arbetsprogram för cybersäkerhet kommer att offentliggöras i vår, och mer kommer att komma efter sommaren. Ansökningsomgångarna är öppna för företag, offentliga förvaltningar och andra enheter från EU:s medlemsstater, Efta/EES-länderna och länder som är associerade till programmet för ett digitalt Europa. Mer information om arbetsprogrammen finns här. Mer information om hur man får finansiering finns här.
Bakgrund till tvisten
Programmet för ett digitalt Europa är EU:s första finansieringsinstrument som är inriktat på att föra ut digital teknik till företag och enskilda personer. Med en planerad total budget på 7.5 miljarder euro under 7 år kommer den att påskynda den ekonomiska återhämtningen och forma den digitala omvandlingen av Europas samhälle och ekonomi, vilket kommer att gynna särskilt små och medelstora företag. Programmet för ett digitalt Europa genomförs genom fleråriga arbetsprogram.
Programmet för ett digitalt Europa kompletterar investeringar inom andra EU-program, såsom Horisont Europa, EU4Health, InvestEU, Fonden för ett sammanlänkat Europasamt investeringar inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens. Förordningen om inrättande av programmet för ett digitalt Europa offentliggjordes i EUT den 11 maj 2021, trädde i kraft samma dag och gäller retroaktivt från och med den 1 januari 2021.