Användning av radiospektrum

Trådlöst bredband

Trådlös bredbandskommunikation säkerställer bred täckning och konnektivitet för samhällets och industrins behov. Markbundna mobilnät i olika generationer (från GSM till 5G) kompletterade med Wi-Fi-radionät ger tillgång till Internet för alla medborgare oavsett var de bor, arbetar och reser. Dessutom möjliggör trådlöst bredband sammankoppling av alla typer av maskiner och föremål (Internet of Things). Tillgång till mobilkommunikation används också ombord på flygplan och fartyg.

Avancerad 5G-konnektivitet är en viktig faktor för digitalisering och affärsomvandling inom olika industrisektorer (”vertikala”) såsom väg- och järnvägstransporter, smart tillverkning (industri 4.0) hälso- och sjukvård eller jordbruk. Radiospektrum har gjorts tillgängligt för att stödja automatiserade bilar och tåg – det EU-harmoniserade frekvensbandet 5,9 GHz (5 875–5 935 MHz) möjliggör konnektivitet mellan fordon på vägar samt driften av radiostyrda stadsjärnvägstransporter. Frekvensbanden 874,4–880,0 MHz parat med 919,4–925,0 MHz, samt 1 900–1 910 MHz, harmoniseras också i EU för mobilradio (RMR), som är avsedd att säkerställa allomfattande kontroll och förvaltning av järnvägsverksamheten.

Mobil kommunikation

Mobil kommunikation har blivit en integrerad del av våra liv, vilket möjliggör uppkoppling var som helst och när som helst. Medborgare, företag och organisationer runt om i världen förlitar sig i allt högre grad på mobil kommunikation för att kunna kommunicera, arbeta och samarbeta.

Förvaltningen av radiospektrum för mobil kommunikation måste vara smart och effektiv för att förhindra störningar mellan olika användare, maximera användarnas fördelar när det gäller konnektivitet och hållbarhet samt främja innovation och tjänster på den inre marknaden. För att uppnå dessa mål i hela unionen, och med beaktande av dagens socioekonomiska utmaningar, har kommissionen i samarbete med medlemsstaterna utarbetat spektrumpolitik på EU-nivå och samordnat tilldelningen av radiospektrum på harmoniserade tekniska villkor samt planering och genomförande av nationella förfaranden för spektrumtilldelning.

I linje med radiospektrumbeslutet och den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation utarbetar kommissionen tekniska genomförandebeslut för att säkerställa harmoniserade villkor för tillgång till och effektiv användning av radiospektrum i hela unionen. Redan har mer än 4 GHz radiospektrum identifierats och harmoniserats på EU-nivå för markbundna system som kan tillhandahålla trådlösa bredbandstjänster (inklusive mobilkommunikation), som spänner över låg-, mellan- och högfrekvensband i enlighet med principerna om teknik- och tjänsteneutralitet.

Kommissionen har också övervakat och analyserat nationella förfaranden för tilldelning av spektrum i medlemsstaterna för att säkerställa snabb tillgång till tillräckligt radiospektrum under gynnsamma investeringsvillkor inom de EU-harmoniserade frekvensbanden för utbyggnad av utbredda trådlösa (inklusive mobila) nät.

Nätverk av små celler för 5G

Smartare trådlösa nätverk inklusive små celler och distribuerade antenner är en förutsättning för en fullfjädrad 5G-utrullning. I detta sammanhang fastställs i kommissionens genomförandeförordning de fysiska och tekniska egenskaperna hos små celler som är undantagna från varje enskilt tillstånd för stadsplanering eller andra individuella förhandstillstånd. Definitionen av en liten cell i genomförandeförordningen fastställer strikta gränser i fråga om storlek och utsläpp av kraft för dessa små cellanläggningar.

Denna förordning säkerställer också skydd för folkhälsan mot exponering för elektromagnetiska fält samt visuell integrering av små celler. I detta syfte föreskrivs överensstämmelse med gränsvärdena för elektromagnetiska fält (EMF) för utbyggnaden av allmänna mobilnät, som har rekommenderats på EU-nivå. Dessa EMF-gränser garanterar en marginal på 50 gånger under de nivåer som enligt internationella vetenskapliga rön kan påverka människors hälsa. Förordningen tar också upp små cellers visuella utseende för att undvika visuell röran. I förordningen fastställs specifikationerna för en sammanhängande och integrerad installation, samtidigt som de nationella myndigheterna ges möjlighet att övervaka den samlade utbyggnaden av små celler.

Industriella användningsfall

Införandet av tillförlitlig och motståndskraftig trådlös konnektivitet blir alltmer en nödvändighet för affärskritiska industriella processer, t.ex. sådana som rör automatiserad tillverkning i smarta fabriker (industri 4.0). 5G-anslutning kan användas för att ansluta sensorer till olika maskiner, vilket gör det möjligt för fabriker, flygbolag, biltillverkare och andra industriella operatörer att övervaka och hantera utrustning och produkter för underhåll och reparation. Data som samlas in från sensorer kan till exempel överföras via 5G-nätverket till processorer med maskininlärningsalgoritmer för att förutsäga utrustningens framtida beteende innan allvarliga skador uppstår. Dessutom är industriell tillverkning beroende av hög precision, fjärrstyrd maskinkontroll samt autonoma robotar och inomhusfordon, som är sammankopplade i ett affärskritiskt 5G-nätverk.

I detta syfte har kommissionen gett Europeiska post- och telekonferensen (CEPT) i uppdrag att undersöka den potentiella utbyggnaden av markbundna trådlösa bredbandssystem som tillhandahåller lokalnätkonnektivitet för vertikaler inom frekvensbandet 3,8–4,2 GHz i unionen. Detta initiativ syftar till att främja utvecklingen av det industriella 5G-ekosystemet, en effektiv spektrumanvändning och införandet av innovativa delningsvillkor inom detta band mellan vertikala 5G-tillämpningar och befintliga användare (t.ex. satellitförbindelser mellan rymden och jord).

Mobilkommunikation ombord på flygplan och fartyg

Multimediaupplevelser kan redan tillhandahållas via mobil teknik (inklusive 4G) till passagerare som reser ombord på flygplan och fartyg. Att lägga till 5G-konnektivitet i flygplan och fartyg kommer att förbättra de kommunikationstjänster som är tillgängliga för medborgarna under resan, samtidigt som man utnyttjar den senaste tillgängliga mobiltekniken och säkerställer en effektiv spektrumanvändning. Mobilkommunikation ombord på flygplan/fartyg (MCA/MCV) är system som gör det möjligt för passagerare att använda sina mobila enheter (t.ex. smarta telefoner) ombord. För närvarande är MCA- och MCV-tjänsterna i ett begränsat antal flygplan och fartyg och intresset för att utöka dessa tjänster både när det gäller räckvidd och täckning ökar.

Mobilkommunikation ombord på flygplan

År 2008 införde kommissionen harmoniserade tekniska regler för lanseringen av GSM (2G) i frekvensbandet 1 800 MHz för alleuropeiska mobila kommunikationstjänster ombord på luftfartyg. Dessa tekniska regler uppdaterades därefter av kommissionen 2013 för att inkludera UMTS-teknik (3G) i det parade 2 GHz-frekvensbandet och LTE-tekniken (4G) i frekvensbandet 1 800 MHz, utöver GSM (2G). Detta innebär att passagerarna sedan kunde använda sina mobila terminaler för bredbandstjänster, såsom internetanslutning på ett MCA-utrustat flygplan. Kommissionen ändrade 2016 besluten för att förenkla mobilkommunikationen ombord på luftfartyg.

Mobilkommunikation ombord på fartyg

År 2010 införde kommissionen, i likhet med MCA, harmoniserade tekniska regler för lanseringen av GSM (2G) i frekvensbandet 1 800 MHz för alleuropeiska mobila kommunikationstjänster ombord på fartyg. Dessa tekniska regler uppdaterades även av kommissionen 2017 för att inkludera UMTS (3G) i frekvensbandet 2 GHz och LTE-teknik (4G) i frekvensbandet 1 800 MHz, utöver GSM (2G). Detta innebär att passagerarna sedan kunde använda sina mobila terminaler för bredbandstjänster, t.ex. internetanslutning på ett MCV-utrustat fartyg.

Audiovisuella tjänster

Spektrum är en viktig komponent för trådlös distribution av audiovisuellt innehåll. Markbundna sändningar är en viktig del av den europeiska audiovisuella modellen och uppfyller viktiga offentliga politiska mål, såsom kulturell mångfald och mediepluralism.

Europaparlamentets och rådets UHF-beslut garanterar att frekvensbandet 470–694 MHz (UHF-bandet), som används för markbundna sändningar, kommer att reserveras för digital markbunden television (DTT) och programskapande och särskilda evenemang (PMSE) åtminstone fram till 2030. På detta sätt har leverantörer av digital markbunden television och PMSE en långsiktig förutsägbarhet för investeringar och innovation. En medlemsstat kan besluta att använda den för andra tjänster, men sådan användning ska vara förenlig med nationella sändningsbehov och får inte inverka negativt på sändningar i grannländerna. UHF-beslutet föreslogs på grundval av Lamy-rapporten från augusti 2014 och yttrandet från gruppen för radiospektrumpolitik från februari 2015.

En studie som gjordes i oktober 2021 syftar till att underlätta en rapport från Europeiska kommissionen om utvecklingen av användningen av UHF-bandet. Studien kommer att bedöma tekniska, sociala, ekonomiska, kulturella och internationella aspekter relaterade till användningen av UHF-bandet.

Satellitkommunikation för avlägsna områden

Satellitkommunikation och data som samlas in av satelliter har blivit oumbärliga för ett brett spektrum av tillämpningar. Satelliter tillhandahåller säkerhet för livstjänster och andra tjänster till områden som är utom räckhåll för markbundna nät, t.ex. till sjöss, i luften och i bergsområden. De bidrar till att överbrygga den digitala klyftan genom att möjliggöra tillgång till trådlöst bredband på landsbygden och i avlägsna områden. De kan underlätta sändning av TV-signaler över hela kontinenter. Satellitnavigeringstjänster bidrar till att förbättra rörligheten och minska antalet olyckor. Data som samlas in av jordprospektering eller meteorologiska satelliter samt andra vetenskapliga satelliter underlättar väderprognoser och hjälper till att övervaka klimatförändringarna.

Frekvenser som används av satelliter samordnas i enlighet med Internationella teleunionens (ITU) förfaranden, vilket säkerställer att skadlig gränsöverskridande störning förhindras eller minimeras. ITU upprätthåller också ett register över tilldelade frekvenser och satellitbanor. ITU:s förfaranden omfattar inte urval och tillstånd för satellittjänster, som förvaltas på nationell nivå.

Eftersom satelliter stöder ett antal viktiga EU-politikområden, t.ex. den gröna given och program som Galileo och Copernicus, bör medlemsstaterna och kommissionen, i enlighet med mandatet iprogrammet för radiospektrumpolitik, göra tillräckligt med spektrum tillgängligt för sådana satellittjänster och skydda det på ett tillfredsställande sätt.

Kommissionen hade redan 2007 harmoniserat villkoren för användning av 2 GHz-bandet för system som tillhandahåller mobila satellittjänster i EU. Dessa är tjänster som tillhandahålls av ett satellitsystem, som kommunicerar med bärbara terminaler på marken, som kan transporteras av en person eller monteras på ett fartyg eller en bil. Dessutom inrättades ett särskilt förfarande på EU-nivå för att välja ut operatörer av mobila satellittjänster i enlighet med ett separat beslut av Europaparlamentet och rådet. På grundval av detta antog kommissionen 2009 ett beslut om att välja ut två operatörer av mobila satellittjänster. Därefter beviljade medlemsstaterna dessa operatörer nyttjanderätter till spektrum för 18 år.

Tillståndsbefriat spektrum

Rätt att använda spektrum i tillståndsbefriade frekvensband beviljas utrustning som uppfyller vissa tekniska villkor för att dela spektrumet. Enskilda användare av licensbefriade enheter är dock inte skyddade mot störningar, och de är inte försedda med någon garanti för tjänstens kvalitet.

Det finns två huvudkategorier av harmoniserad licensfri spektrumanvändning: Kortdistansutrustning (SRD) och trådlösa accesssystem, inbegripet radiolokala nätverk (WAS/RLAN), som styrs av kommissionens genomförandebeslut om spektrumharmonisering enligt radiospektrumbeslutet samt av direktivet om radioutrustning.

Kortdistansenheter

Kortdistansutrustning (SRD) är vanligtvis bärbara massmarknadsprodukter, som lätt kan tas och användas över gränserna. Skillnader i villkoren för tillträde till spektrum i medlemsstaterna kan därför hindra deras fria rörlighet, öka deras produktionskostnader och skapa risker för skadlig störning av andra radiotillämpningar och radiotjänster på grund av obehörig användning. För att undvika eller minimera dessa problem säkerställer kommissionens genomförandebeslut, från 2006 och ändrade 2019, samt ett beslut om harmoniserat spektrum för kortdistansutrustning från och med 2018 harmoniserade tekniska villkor för spektrumanvändning för en rad kortdistansutrustningar.

Harmoniseringen av de tekniska villkoren för spektrumanvändning av SRD (som tillhandahålls genom två kommissionsbeslut) stöder olika andra EU-politikområden (t.ex. sakernas internet, medicintekniska produkter, transport och trafiktelematik). På grund av SRD:s växande ekonomiska betydelse samt snabba förändringar i teknik och samhällskrav som leder till nya tillämpningar är det nödvändigt att regelbundet ändra båda besluten.

Trådlösa åtkomstsystem inklusive Radio Local Area Networks (WAS/RLANs)

Wireless Access Systems inklusive Radio Local Area Networks (WAS/RLANs) är bredbandsradiosystem som tillåter trådlös åtkomst för offentliga och privata applikationer oavsett den underliggande nätverkstopologin. I kommissionens rekommendation från 2003 uppmanades medlemsstaterna att tillåta tillhandahållande av allmänt RLAN-tillträde till allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster som högst omfattas av allmänna auktorisationer. RLAN styrs dessutom av den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation, som definierar dem som trådlösa accesssystem med låg effekt och som fungerar inom ett litet område, med låg risk för störningar i andra sådana system som används i närheten av andra användare, med användning av, på icke-exklusiv grund, harmoniserat radiospektrum.

Trådlösa åtkomstsystem kan distribueras antingen i eller utanför byggnader eller andra lokaler, vanligtvis i geografiskt begränsade områden. Bredbands RLANs som en delmängd av WAS är en viktig typ av utrustning som används idag, främst används inuti byggnader. Typiska WAS/RLANs inkluderar offentliga och privata applikationer som erbjuds i hem, skolor, sjukhus, hotell, konferenscenter, järnvägsstationer, flygplatser, köpcentrum etc. Dessa typer av trådlösa applikationer kan vara antingen nomadiska eller mobila. De är vanligtvis avsedda för anslutningar mellan traditionella affärsprodukter som datorer, bärbara datorer, arbetsstationer, servrar, skrivare och annan nätverksutrustning samt digital konsumentelektronik i hemmet eller affärsmiljön.

Var/RLAN bidrar i hög grad till målet att täcka alla hushåll genom ett Gigabit-nät – enligt kommissionens strategi för det europeiska gigabitsamhället bör alla de viktigaste socioekonomiska drivkrafterna (inklusive skolor, transportnav och huvudleverantörer av offentliga tjänster) samt digitalt intensiva företag ha tillgång till internetanslutningar med nedladdnings- eller uppladdningshastigheter på 1 gigabit data per sekund (Gbit/s) senast 2025. Alla hushåll i unionen bör ha internetuppkopplingar med en nedladdningshastighet på minst 100 Mbit/s som kan uppgraderas till 1 Gbit/s.

Harmoniserade spektrumresurser i unionen för tillhandahållande av trådlöst bredband via WAS/RLAN finns tillgängliga i 2,4 GHz (2 400–2 483,5 MHz), 5 GHz (5 150–5 350 MHz och 5 470–5 725 MHz), som harmoniserades genom ett kommissionsbeslut 2005 och ändrades 2007 och de lägre frekvensbanden 6 GHz ( 5945–6 425 MHz), harmoniserade 2021. Harmoniserat spektrum för WAS/RLAN bör uppfylla kraven på ett växande antal och mångfald av enheter samt ökande anslutningshastigheter och datatrafikvolymer. Den bör stödja de breda kanaler som krävs av många applikationer (inklusive videokonferenser, nedladdning av media, telemedicin, onlineinlärning och onlinespel, förstärkt verklighet och virtuell verklighet), som behöver en stor bandbredd för att uppnå gigabithastigheter.