Högsta termineringstaxor för fasta och mobila nät: Frågor och svar

Den gemensamma högsta EU-omfattande taxan kommer att minska fragmenteringen och säkerställa en mer konkurrenskraftig och gränsöverskridande miljö, vilket i slutändan kommer att gynna de europeiska konsumenterna genom lägre priser och mer varierade erbjudanden för fasta och mobila samtal.

Den mobila termineringstaxan täcker de trafikrelaterade kostnaderna från den anslutningshamn i stomnätet som tillhör den terminerande operatören (inklusive) fram till IMT-antennen på den plats i radioaccessnätet (inklusive) till vilken samtalsmottagaren är ansluten. Dessa kostnader omfattar följande: Nätverkets kapitalutgifter: Kostnader för inköp av nätelement och andra kostnader som krävs för att ha utrustningen på plats (t.ex. underleverantörer, installation, utformning) samt därmed sammanhängande kapitalkostnader. Nätverkets driftsutgifter: Kostnader för underhåll och drift av nätelementen. -grossistkostnader: särskilda kostnader som krävs för att tillhandahålla tjänster som involverar tredjepartsoperatörer (t.ex. faktureringsrelaterade kostnader, kostnader för avtalsförvaltning, regleringskostnader).

Den fasta termineringstaxan täcker de trafikrelaterade kostnaderna för nätet från sammanlänkningshamnen i den centrala utrustning som tillhör den terminerande operatören (inklusive) fram till standardavgränsningspunkten mellan trafikrelaterade och icke-trafikrelaterade kostnader, vilket vanligtvis är där den första punkten för trafikkoncentration inträffar (t.ex. DSLAM, MSAN, OLT). Dessa kostnader omfattar följande: Nätverkets kapitalutgifter: Kostnader för inköp av nätelement och andra kostnader som krävs för att ha utrustningen på plats (t.ex. underleverantörer, installation, utformning) samt därmed sammanhängande kapitalkostnader. Nätverkets driftsutgifter: Kostnader för underhåll och drift av nätelementen. -grossistkostnader: Särskilda kostnader som krävs för att tillhandahålla tjänster som involverar tredjepartsoperatörer (t.ex. faktureringsrelaterade kostnader, kostnader för avtalsförvaltning, regleringskostnader). -Icke trafikrelaterade kostnader täcks redan av hyreskostnaden för tillträde (i ett grossistsystem skulle detta t.ex. täckas av ULL-avgiften), som täcker uppkopplingen upp till användarens anläggning.

Sammanlänkningshamnar är en del av termineringstjänsten och deras kostnader täcks därför av termineringstaxorna. De viktigaste kostnadselementen som omfattas är byggande, modifiering och avveckling av en hamn. Det bör noteras att vissa kostnader i samband med sammanlänkningshamnar inte nödvändigtvis täcks. Samlokalisering är till exempel nödvändigt för att hysa sammanlänkningshamnar, men kostnaden för samlokalisering täcks inte av termineringstaxorna. Vid multiplexering beror frågan om huruvida den omfattas av termineringstaxorna eller inte på hur den genomförs. Om multiplexering är belägen efter sammanlänkningspunkten, i den terminerande operatörens nät, täcks dess kostnad av termineringstaxan, annars är den inte det.

Intern överföring inträffar när den terminerande operatören äger både ett fast nät och ett mobilnät och ett samtal överlämnas till exempel till dess fasta nät men avslutas i dess mobilnät. I detta fall måste den terminerande operatören överföra samtalet från sitt fasta till sitt mobilnät. En sådan intern transitering skiljer sig i huvudsak inte från en extern transitering (se nedan). Det är en annan tjänst än terminering, vilket innebär att operatörerna kan ta ut en avgift för den utöver termineringstaxan. I praktiken uppstår denna situation när den ursprungliga operatören inte har någon direkt samtrafik med den terminerande operatörens relevanta fasta/mobila nät.

Nej, termineringstaxorna omfattar inte transitering, dvs. leverans av ett samtal från det ursprungliga nätet (eller ett annat transitnät) till det terminerande nätet (eller ett annat transitnät).

Ja, leverans av ett samtal från nätets ingångspunkt (sammankopplingspunkt) till den uppringda parten i samma nät (nationell överföring) omfattas av termineringstaxan (se arbetsdokumentet, s. 3–4).

Icke-geografiska nummer som används för fasta nomadiska tjänster och för att få tillgång till larmtjänster omfattas. I tveksamma fall är det den nationella tillsynsmyndigheten som ska bedöma och besluta om ett antal faller inom någon av de två kategorierna.

Ja, om samtalet avslutas via en satellittelefon med ett mobilnummer eller fast nummer från den nationella nummerplanen. Om satellittelefonnumret kommer från en annan nummerplan (varken mobil eller fast) gäller inte termineringstaxorna i den delegerade förordningen.

Nej, termineringstaxorna gäller inte samtal till nummer som används för mervärdestjänster (premiumtaxa eller avgiftsfria tjänster).

För närvarande omfattar den delegerade förordningen samtal som avslutas i EU. Samtal från Norge, Liechtenstein och Island behandlas därför på samma sätt som samtal från andra tredjeländer. När den delegerade förordningen införlivas i EES-avtalet kommer samtal från Norge, Liechtenstein och Island att behandlas som samtal från en EU-medlemsstat.

Kommissionen kommer att bedöma varje begäran om att införas i bilagan individuellt. Om kommissionen kommer fram till att termineringstaxorna i ett begärande land ”regleras i enlighet med principer som är likvärdiga med dem som anges i artikel 75 i direktiv (EU) 2018/1972 och bilaga III till det direktivet”, kommer den att ändra den delegerade förordningen. Ändringen kommer att följa samma förfarandesteg som det ursprungliga antagandet, dvs. samråd med Berec, den informella expertgruppen med nationella experter, och kommer att granskas av medlagstiftarna.

Den delegerade förordningen kräver inte att EU-operatörer övervakar termineringstaxorna för operatörer från tredjeländer.  Om EU-aktörerna känner till tredjelandsaktörernas taxor måste de dock agera i enlighet med artikel 1.4.

Om en operatör från tredjeland erbjuder olika termineringstaxor på grundval av kvalitetsnivåer (tjänstenivåavtal) är den relevanta taxan den som har en kvalitet som är jämförbar med den som erbjuds av den berörda EU-operatören.

Under den gradvisa utvecklingen (2021–2023 för mobil terminering) och övergångsperioden (2021 för fast terminering) varierar termineringstaxorna mellan medlemsstaterna. För att fastställa om en tredjelandsoperatörs taxa är lika med eller lägre än den unionsomfattande termineringstaxan är den relevanta taxan den som gäller i medlemsstaten och året i fråga. Till exempel är den relevanta mobiltermineringstaxan för operatörer i Irland under 2022 0,43 eurocent/min. För operatörer i Österrike är den relevanta fasta termineringstaxan under 2021 0,089 eurocent/minut.

Det gäller på operatörsnivå. Detta innebär att varje relation mellan ett EU-land och ett tredjeland bedöms individuellt och separat för mobila och fasta termineringstjänster. Till exempel tar en tredjelandsoperatör X 2021 ut följande mobiltermineringstaxor av franska operatörer: -0,9 cent till operatör F1 och -0,6 cent till operatör F2. F eller 2021 fastställs i den delegerade förordningen den högsta mobiltermineringstaxan i Frankrike till 0,7 cent. Därför gäller följande: -F1 är fri att ta ut någon mobil termineringstaxa till X, -F2 kan inte ta ut mer än 0,7 cent till X för mobil terminering. Nedanstående omständigheter är därför irrelevanta för tillämpningen av artikel 1.4a: -De fasta termineringstaxor som tas ut av X (operatör från tredjeland). -De mobiltermineringstaxor som tas ut av andra operatörer från samma tredjeland.

Under vissa omständigheter är det möjligt att en EU-operatör tar emot ett internationellt samtal via etteller flera transitföretag, och termineringstaxorna kan inte enkelt fastställas (dvs. de offentliggörs inte eller är inte tillgängliga). I detta fall är den relevanta termineringstaxan enligt artikel 1.4a den som tillämpas av transitoperatörerna.

Som en allmän regel anges i artikel 5.1 i den delegerade förordningen att den enda unionsomfattande högsta termineringstaxan för röstsamtal i fasta nät ska vara 0,07 eurocent per minut. För de tolv länder som förtecknas i artikel 5.2 gäller denna allmänna regel inte förrän i slutet av 2021. Operatörer i medlemsstater som inte förtecknas i artikel 5.2 får tillämpa fasta termineringstaxor på högst 0,07 eurocent (från och med den 1 juli 2021).

I artikel 3 i den delegerade förordningen föreskrivs en regel för omräkning av termineringstaxorna från euro till lokala valutor. Där anges källan (Europeiska centralbanken) och datum för konverteringen. Det anges dock inga ytterligare regler, dvs. antal decimaler och avrundningsmetod. Avrundning till samma decimaler som i den delegerade förordningen skulle vara en rimlig metod. Detta innebär 4 decimaler i eurocent och 4 i övriga valutor såsom i den delegerade förordningen. Den vanligaste metoden för avrundning är den aritmetiska metoden. Detta skulle vara en rimlig metod att använda.

Den delegerade förordningen gäller i hela Europeiska unionen. De nio yttersta randområdena är en del av EU och behandlas därför som alla andra regioner i en medlemsstat. De franska utomeuropeiska departementen – Martinique, Mayotte, Guadeloupe, Franska Guyana och Réunion – de portugisiska autonoma regionerna Saint-Martin – Madeira och den spanska autonoma regionen Azorerna – Kanarieöarna De 13 utomeuropeiska länderna och territorierna ingår inte i EU och behandlas därför som tredjeländer vid fastställandet av termineringstaxor.

I roamingförordningen (EU) nr 531/2012 definieras den högsta tilläggsavgift för inkommande roamingsamtal som överstiger policyn för skälig användning som genomsnittet av mobiltermineringstaxorna i unionen. Varje år samlar Berec in uppgifter om termineringstaxor på grundval av vilka kommissionen varje år fastställer den högsta tilläggsavgiften för inkommande samtal. Kommissionens nuvarande förslag till ny roamingförordning kopplar den delegerade förordningen till den högsta tilläggsavgift som tillåts för inkommande roamingsamtal som överstiger termineringstaxan. Närmare bestämt kommer termineringstaxorna att tas från den delegerade förordningen.

Den delegerade förordningen är direkt tillämplig och ersätter nationell reglering av termineringstaxor. Det finns därför inget allmänt behov av att återkalla sådana nationella bestämmelser. I vissa medlemsstater kan det dock krävas tillbakadragande enligt nationella regler. (Återkallelse kan också göras av tydlighetsskäl.)

Ansvarsfriskrivning: Dessa vanliga frågor tillhandahålls av kommissionens avdelningar endast i informationssyfte. Den innehåller ingen auktoritativ tolkning av den delegerade förordningen och utgör inte ett beslut eller en ståndpunkt från kommissionen. Det påverkar inte sådana beslut eller ståndpunkter från kommissionen eller EU-domstolens befogenheter att tolka den delegerade förordningen i enlighet med EU-fördragen.