EU:s 5G-strategi i det digitala decenniet

Covid-19-pandemin har ökat allmänhetens medvetenhet om behovet av avancerad konnektivitet. Utan sådan konnektivitet skulle många förvaltningar, företag och utbildningsanstalter inte ha kunnat fortsätta sin verksamhet. Pandemin belyste också den enorma potentialen hos konnektivitet för vår ekonomis framtid.

Kommissionen lade fram en europeisk strategi för en digitaliserad ekonomi och ett digitaliserat samhälle, med beaktande av den digitala omvandlingens strategiska betydelse. I meddelandet om den digitala kompassen för 2030 om den europeiska vägen för det digitala decenniet beskrivs denna strategi.

5G kommer att spela en nyckelroll när det gäller att nå en av huvudpunkterna i den digitala kompassen: säker och högpresterande digital infrastruktur. Kommissionen föreslår att ambitionsnivån höjs på EU-nivå när det gäller utbyggnaden av 5G-infrastrukturer. Syftet är att säkerställa att alla europeiska hushåll omfattas av ett gigabitnät senast 2030, med alla befolkade områden som omfattas av 5G. Strategin syftar också till att införa minst 10,000 klimatneutrala, mycket säkra kantnoder inom samma period.

I detta sammanhang håller kommissionen på att se över EU:s 5G-strategi i enlighet med handlingsplanen för 5G från 2016.

5G-nät distribueras för närvarande i de ledande regionerna runt om i världen. De flesta EU-länder har lanserat kommersiella 5G-tjänster, men spektrumtilldelningen och nätutbyggnaden är inte lika snabb som i ledande länder som Sydkorea och USA.

Europa har dock tagit ledningen när det gäller att utveckla 5G-industriekosystem med ambitiösa försöksinvesteringar som erbjuder stora nya marknadsmöjligheter. Att bygga 5G-ledarmarknader kommer att vara av avgörande betydelse i detta sammanhang. Och eftersom industrins FoU-investeringar tenderar att flytta där marknaderna är mer avancerade.

Ett område med hög potential för en sådan ledande marknad är 5G-baserad Connected and Automated Mobility (CAM). Fonden för ett sammanlänkat Europa bör stödja utbyggnaden av 5G-korridorer för CAM. Detta kommer att frigöra detta ekosystem i Europa efter en strategisk genomförandeagenda som utvecklats av ett brett spektrum av intressenter.

På utbudssidan är en viktig framgångsfaktor att skapa och utnyttja sådana möjligheter så att Europa kan bli standardsättare inom 6G och relaterade teknikområden.

För det första kan europeiska aktörer bidra till att se till att nya standarder för nätteknik definieras i enlighet med europeiska värderingar, såsom dataskydd eller människocentrerade strategier.

För det andra måste de utforma viktiga tekniska standarder, särskilt när det gäller radiokommunikation, eftersom de avgör de europeiska aktörernas ställning på området för immateriella rättigheter.

Slutligen måste de europeiska aktörerna utforma nästa generations nätarkitektur för att europeiska leverantörer ska kunna förbli konkurrenskraftiga och säkerställa leveransen av avancerade tjänster. Till exempel genom effektiv användning av programvaruteknik och öppna gränssnitt, samtidigt som kraven på energieffektivitet uppfylls. Det föreslagna europeiska partnerskapet för smarta nät och tjänster (SNS) kommer att vara en viktig faktor för att uppnå dessa mål.

De strategiska målen i 5G-handlingsplanen är fortfarande relevanta, särskilt med tanke på de nödvändiga investeringarna fram till 2025, men det nya målet för 2030 höjer EU:s ambitioner för en bred tillgång till 5G-tjänster, för utvecklingen av 5G-baserade pionjärmarknader och för en bra utgångsposition för 6G-tjänster som förväntas i slutet av detta årtionde.