Den nuvarande digitala omvandlingen kännetecknas av en kraftig ökning av mängden data som genereras, behandlas, lagras och överförs. Detta får konsekvenser för vår energiförbrukning. År 2018 stod datacentraler för 2,7 % av EU:s energiförbrukning (se studien Energy-efficient Cloud Computing Technologies and Policies for an Eco-friendly Cloud Market från 2020). Om den lämnas okontrollerad kan den öka till 3,2 % fram till 2030.
I denna studie föreslås politiska åtgärder som förbättrar energieffektiviteten och den cirkulära ekonomins metoder i IKT-värdekedjorna. Den är inriktad på molntjänster och datacentraler samt elektroniska kommunikationstjänster och kommunikationsnät.
När det gäller datacentraler och molnbaserade datortjänster föreslås följande konkreta politiska åtgärder:
- Förbättringar av uppförandekoden för energieffektiva datacentraler.
- Stärka kriterierna för miljöanpassad offentlig upphandling av datacentraler, serverrum och molntjänster. och
- Inrättande av ett europeiskt register över datacentraler.
Dessutom ges en definition av vad som utgör ett datacentrum och indikatorer för att mäta framstegen mot att uppnå 2030-målet.
När det gäller elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster föreslås i studien att en märkning av energieffektivitetstyp för telekommunikationstjänster ska införas för att öka insynen för företag och konsumenter. Metodutmaningarna skulle dock fortfarande behöva övervinnas, inbegripet tillgången till uppgifter. Dessutom föreslås det i studien att telekomoperatörer registrerar nätets energiintensitet i ett centralt eller nationellt register, vilket ger en översikt över de olika leverantörerna och effektiviteten hos de olika nätverksteknikerna. Detta skulle behöva kompletteras med minimikrav på effektivitet för ny infrastruktur och ekodesignkriterier.
Dessa resultat kommer att ligga till grund för ett antal pågående och framtida initiativ kopplade till den gröna och digitala omställningen.