EU:s cybersäkerhetspolitik

Europeiska kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik lade fram en ny EU-strategi för cybersäkerhet i slutet av 2020.

Strategin omfattar säkerheten för samhällsviktiga tjänster som sjukhus, energinät och järnvägar. Det täcker också säkerheten för det ständigt ökande antalet uppkopplade föremål i våra hem, kontor och fabriker.

Strategin är inriktad på att bygga upp kollektiv kapacitet för att reagera på större cyberattacker och samarbeta med partner runt om i världen för att säkerställa internationell säkerhet och stabilitet i cyberrymden.

Direktivet om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen (NIS 2-direktivet)

Cybersäkerhetshot är nästan alltid gränsöverskridande, och en cyberattack mot kritiska anläggningar i ett land kan påverka EU som helhet. EU-länderna måste ha starka statliga organ som övervakar cybersäkerheten i sitt land och som samarbetar med sina motsvarigheter i andra medlemsstater genom att utbyta information. Detta är särskilt viktigt för sektorer som är avgörande för våra samhällen.

Det första direktivet om säkerhet i nätverks-och informationssystem (NIS-direktivet) säkerställer inrättandet av och samarbetet mellan sådana statliga organ. Detta direktiv sågs över i slutet av 2020, vilket ledde till förslaget till och antagandet av NIS 2-direktivet. Medlemsstaterna hade fram till den 18 oktober 2024 på sig att fullt ut införliva och genomföra NIS2.

Enisa – EU:s cybersäkerhetsbyrå

Enisa är Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå, som inrättades 2005. Mandatet reviderades 2019 och sedan dess har byrån ett permanent mandat. 

Enisas huvudsakliga mål och uppgifter fastställs i den grundläggande rättsakten, nämligen cybersäkerhetsakten. Enisa ger stöd till medlemsstater, EU-institutioner och företag på viktiga områden, bland annat genomförandet av it-säkerhetsdirektivet, cyberresiliensakten och cybersolidaritetsakten. Byrån stöder också processen för cybersäkerhetscertifiering av IKT-produkter, IKT-tjänster och IKT-processer, i enlighet med avdelning III i cybersäkerhetsakten. 

Cybersäkerhetsakten

Cybersäkerhetsakten antogs 2019 och stärkte rollen för Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå (Enisa). Det gav byrån ett permanent mandat och gav den befogenhet att bidra till att stärka både det operativa samarbetet och krishanteringen i hela EU. Det har också mer ekonomiska och mänskliga resurser än tidigare.

Genom cybersäkerhetsakten inrättades också den europeiska ramen för cybersäkerhetscertifiering, som innehåller gemensamma cybersäkerhetskrav och utvärderingskriterier för certifiering av IKT-produkter, IKT-tjänster och IKT-processer. Mer information finns på Enisas särskilda webbplats.

Genom en riktad ändring av cybersäkerhetsakten, som antogs den 15 januari 2025, utvidgades certifieringens tillämpningsområde till utlokaliserade säkerhetstjänster.

Den 20 januari 2026 föreslog kommissionen ett nytt cybersäkerhetspaket för att ytterligare stärka EU:s cybersäkerhetsresiliens och cybersäkerhetskapacitet mot bakgrund av dessa växande hot, inbegripet ändringar av NIS 2-direktivet. Dessa åtgärder syftar till att förenkla efterlevnaden av EU:s cybersäkerhetsregler och riskhanteringskrav för företag som är verksamma i EU. Ändringarna kommer att förenkla behörighetsreglerna, effektivisera insamlingen av uppgifter om angrepp med utpressningsprogram och underlätta tillsynen av gränsöverskridande enheter med Enisas förstärkta samordnande roll.

Den reviderade cybersäkerhetsakten syftar också till att minska riskerna i EU:s IKT-leveranskedja från leverantörer i tredjeländer med cybersäkerhetsproblem. Den fastställer en tillförlitlig säkerhetsram för IKT-leveranskedjan med hjälp av en harmoniserad, proportionell och riskbaserad metod. Den senaste tidens cybersäkerhetsincidenter har belyst de stora riskerna för sårbarheter i IKT-leveranskedjorna, som är avgörande för kritiska tjänster och kritisk infrastruktur.

Cyberresiliensakten

Cybersolidaritetsakten

Cybersolidaritetsakten trädde i kraft den 4 februari 2025 med målet att förbättra beredskapen, upptäckten och insatserna vid cybersäkerhetsincidenter i hela EU.

Cyberplanen

Den 24 februari 2025 offentliggjordes ett utkast till rådets rekommendation om EU-planen för hantering av cybersäkerhetskriser (cyberplanen). Syftet med denna rekommendation är att på ett tydligt, enkelt och tillgängligt sätt presentera EU:s ram för hantering av cyberkriser. Den föreslagna planen uppdaterar den övergripande EU-ramen för hantering av cybersäkerhetskriser och kartlägger de relevanta EU-aktörerna och beskriver deras roller under hela krislivscykeln. Detta inbegriper beredskap och gemensam situationsmedvetenhet för att förutse cyberincidenter och nödvändig upptäcktskapacitet för att identifiera dem, inbegripet de verktyg för hantering och återställning som behövs för att begränsa, avskräcka från och begränsa dessa incidenter.

Den 4 november 2025 deltog cybersäkerhetstjänstemän från EU:s medlemsstater och kommissionen i 2025 års upplaga av BlueOLEx-övningen (Blueprint Operational Level Exercise), som var den första övningen sedan antagandet av EU:s nya cyberplan som klargör roller och ansvarsområden i en kris. Lärdomarna från dessa övningar kommer att bidra till EU:s bredare strategi för en beredskapsunion och förbättra de samordnade insatserna mot flerdimensionella och sektorsövergripande hot. 

Återhämtningsplan

Cybersäkerhet är en av kommissionens prioriteringar i insatserna mot coronakrisen, eftersom cyberattackerna ökade under nedstängningen. Återhämtningsplanen för Europa omfattar ytterligare investeringar i cybersäkerhet.

Stöd till forskning och innovation: Horisont 2020 och avtalsbaserade offentlig-privata partnerskap. Horisont Europa

Forskning om digital säkerhet är avgörande för att bygga innovativa lösningar som kan skydda oss mot de senaste, mest avancerade cyberhoten. Därför är cybersäkerhet en viktig del av Horisont 2020 och dess efterföljare Horisont Europa. 

I Horisont Europa ingår cybersäkerhet för perioden 2021–2027 i klustret Civil säkerhet för samhället. 

Som en del av Horisont 2020 medfinansierade kommissionen forskning och innovation på områden som cybersäkerhetsberedskap genom cyberspann och cybersimulering, cybersäkerhet för små och medelstora företag, cybersäkerhet inom elkraft- och energisystemet samt cybersäkerhet och dataskydd inom kritiska sektorer. Dessa frågor ingår i klustret ”Säkra samhällen – Att skydda Europas och dess medborgares frihet och säkerhet”.

År 2016 inrättades Horisont 2020:s avtalsbaserade offentlig-privata partnerskap om cybersäkerhet mellan Europeiska kommissionen och Europeiska cybersäkerhetsorganisationen (Ecso), en sammanslutning bestående av medlemmar från cyberindustrin, den akademiska världen, offentliga förvaltningar med flera.

Stöd till it-kapacitet och it-insatser

Våra fysiska och digitala infrastrukturer är mycket nära sammanflätade. Därför har kommissionen också investerat i cybersäkerhet som en del av sitt program för finansiering av infrastrukturinvesteringar, Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), för perioden 2014–2020.

FSE-stödet har gått till enheter för hantering av it-säkerhetsincidenter, leverantörer av samhällsviktiga tjänster, leverantörer av digitala tjänster, gemensamma kontaktpunkter och nationella behöriga myndigheter. Detta stärker cybersäkerhetskapaciteten och det gränsöverskridande samarbetet inom EU och stöder genomförandet av EU:s strategi för cybersäkerhet.

Programmet för ett digitalt Europa för perioden 2021–2027 är ett ambitiöst program som planerar att investera 1,9 miljarder euro i cybersäkerhetskapacitet och en bred utbyggnad av cybersäkerhetsinfrastruktur och cybersäkerhetsverktyg i hela EU för offentliga förvaltningar, företag och privatpersoner.

Cybersäkerhet är också en del av InvestEU, som är ett allmänt program som sammanför många finansieringsinstrument och använder offentliga investeringar för att säkra ytterligare investeringar från den privata sektorn. Dess facilitet för strategiska investeringar kommer att stödja viktiga värdekedjor inom cybersäkerhet. Det är en viktig del av återhämtningspaketet som svar på coronakrisen.

Cybersäkerhetsatlas

Det europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning kommer att samla expertis och anpassa den europeiska utvecklingen och användningen av cybersäkerhetsteknik. Den kommer att samarbeta med näringslivet, den akademiska världen och andra för att skapa en gemensam agenda för investeringar i cybersäkerhet och besluta om finansieringsprioriteringar för forskning, utveckling och införande av cybersäkerhetslösningar genom Horisont Europa och programmen för ett digitalt Europa.

För närvarande pågår fyra pilotprojekt för att lägga grunden för kompetenscentrumet och nätverket. De involverar mer än 170 partners.

För att få en bättre överblick över expertis och kapacitet på cybersäkerhetsområdet i hela EU har kommissionen utvecklat en omfattande plattform som kallas cybersäkerhetsatlasen.

Säker 5G-utbyggnad i EU

5G-nät utgör en viktig digital infrastruktur, eftersom de utgör ryggraden i många kritiska tjänster. Det är viktigt att säkerställa cybersäkerheten och motståndskraften hos denna kritiska infrastruktur. På grundval av en samordnad riskbedömning har medlemsstaterna i samarbetsgruppen för nät- och informationssäkerhet tillsammans med kommissionen och Enisa utvecklat EU:s verktygslåda för 5G-cybersäkerhet, som innehåller åtgärder för att stärka säkerhetskraven för 5G-nät, tillämpa relevanta begränsningar för högriskleverantörer och säkerställa diversifiering av leverantörer.

Läget när det gäller medlemsstaternas genomförande av 5G-verktygslådan beskrivs i den andra lägesrapporten från samarbetsgruppen för nät- och informationssäkerhet från juni 2023. Kommissionen gjorde också sin egen bedömning av 5G-leverantörer, som finns tillgänglig i meddelandet från juni 2023. 

Säkra valprocessen

Våra europeiska demokratier har blivit alltmer digitala: Politiska kampanjer äger rum online och själva valen sker genom elektronisk röstning i många länder. 

Kommissionen har utfärdat rekommendationer för cybersäkerheten vid val till Europaparlamentet, som en del av ett bredare paket med rekommendationer för att stödja fria och rättvisa val till Europaparlamentet. En månad före valet till Europaparlamentet 2019 genomförde Europaparlamentet, EU-länderna, kommissionen och Enisa ett direkttest av sin beredskap.

Cybersäkerhet för sjukhus och vårdgivare

Digitaliseringen revolutionerar hälso- och sjukvården och möjliggör bättre tjänster för patienterna. Cyberattacker kan dock störa dessa viktiga tjänster. Den 15 januari 2025 lade kommissionen fram en europeisk handlingsplan för cybersäkerhet för sjukhus och vårdgivare, som ett av de prioriterade initiativ som anges i de politiska riktlinjerna för kommissionen 2024/29.

I handlingsplanen föreslås bland annat att Enisa, EU:s cybersäkerhetsbyrå, ska inrätta ett alleuropeiskt stödcentrum för cybersäkerhet för sjukhus och vårdgivare och förse dem med skräddarsydd vägledning, verktyg, tjänster och utbildning. Initiativet bygger på den bredare EU-ramen för att stärka cybersäkerheten i kritisk infrastruktur.

Den 7 april 2025 inledde kommissionen ett riktat samråd om handlingsplanen för cybersäkerhet för sjukhus och vårdgivare och uppmanade berörda parter att dela med sig av sina synpunkter. Resultaten av samrådet kommer att beaktas för ytterligare rekommendationer som kommissionen avser att lägga fram före årets slut.

EU:s handlingsplan för cybersäkerhet och artificiell intelligens

Artificiell intelligens förändrar snabbt cybersäkerhetslandskapet. AI kan bidra till att upptäcka sårbarheter, förebygga cyberattacker och stärka skyddet av kritisk infrastruktur. Samtidigt kan den också utnyttjas av fientliga aktörer för att automatisera attacker, identifiera svagheter och utföra cyberoperationer i en aldrig tidigare skådad hastighet och omfattning.

Den 7 juli 2026 lade kommissionen fram en handlingsplan för att stödja en säker och ansvarsfull användning av AI och samtidigt stärka Europas cybersäkerhet. Den kompletterar EU:s befintliga rättsliga ram för AI och cybersäkerhet, inbegripet AI-förordningen, cyberresiliensakten, NIS 2-direktivet, rättsakten om digital operativ motståndskraft (DORA) och cybersolidaritetsförordningen . Genom att sammanföra EU:s institutioner, medlemsstater, industrin, forskare, gemenskaper med öppen källkod och internationella partner syftar den till att säkerställa att Europa kan utnyttja fördelarna med AI och samtidigt förbli motståndskraftigt mot framväxande cybersäkerhetshot.

Kompetens för arbetskraften

Vi kan bara säkerställa digital säkerhet om vi har experter med rätt kunskaper och färdigheter, och det finns för närvarande inte tillräckligt. Därför vidtar kommissionen åtgärder för att stimulera utvecklingen av cybersäkerhetskompetens och öka arbetskraften i Europeiska unionen.

Cybersäkerhetskompetens, som omfattas av kommissionens allmänna agenda för digitala färdigheter, kommer även fortsättningsvis att stå högt på kommissionens politiska agenda, och kompetensunionen planeras i kommissionens politiska riktlinjer för 2024–2029. Projekt kommer att fortsätta att finansieras inom ramen för olika program, särskilt programmet för ett digitalt Europa och Erasmus+, för att överbrygga arbetskraftsklyftan i Europeiska unionen. Kommissionen kommer att fortsätta att använda befintliga politiska instrument såsom policyprogrammet för det digitala decenniet 2030 och den möjlighet som det erbjuder att inrätta flerlandsprojekt för cybersäkerhetskompetens, i enlighet med kommissionens meddelande om att överbrygga kompetensklyftan på cybersäkerhetsområdet för att främja EU:s konkurrenskraft, tillväxt och resiliens (akademin för cybersäkerhetskompetens).

Akademin för cyberkompetens

Akademin för cyberkompetens, som lanserades som en del av Europaåret för kompetens 2023, sammanför privata och offentliga initiativ på europeisk och nationell nivå för att ta itu med den växande klyftan i arbetskraften inom cybersäkerhet. Akademin, som finns online på kommissionens plattform för digitala jobb och kompetens, får stöd från alla berörda parter, särskilt industrin genom en mekanism med utfästelser, och den akademiska världen, med ett flaggskeppsinitiativ som bygger på akademins framgångar: Nätverket mellan industrin och den akademiska världen.

Meddelande om EU:s akademi för cyberkompetens

Faktablad från EU:s akademi för cyberkompetens

Coalition of Cybersecurity Skills European Digital Infrastructure Consortium (CSC-Edic) (koalitionen för cyberkompetens inom europeisk digital infrastruktur)

CSC-Edic syftar till att ta itu med den växande kompetensklyftan inom cybersäkerhet som hotar EU:s digitala suveränitet, motståndskraften hos dess kritiska infrastruktur och dess ekonomiska säkerhet.

I takt med att cyberhoten fortsätter att utvecklas och intensifieras kommer CSC-Edic att fungera som den operativa ryggraden i EU:s akademi för cyberkompetens och omsätta EU:s politiska ambitioner i konkreta åtgärder och mätbara resultat som bidrar till att säkra Europas digitala framtid.

Medvetenhet

Den mänskliga faktorn är ofta den svaga länken inom cybersäkerhet: Någon som klickar på en phishing-länk kan få stora konsekvenser. Därför ökar kommissionen medvetenheten om cybersäkerhet och främjar bästa praxis bland allmänheten. Till exempel anordnar den en gång om året den europeiska månaden för cybersäkerhet tillsammans med Enisa.

Enisa – EU:s cybersäkerhetsbyrå

Enisa är EU:s byrå för cybersäkerhet. Den ger stöd till medlemsstater, EU-institutioner och företag på viktiga områden, bland annat genomförandet av it-säkerhetsdirektivet.

ISAC

Centrum för informationsutbyte och analys (ISAC) främjar samarbete mellan cybersäkerhetsaktörer inom olika sektorer av ekonomin. Att vidareutveckla ISAC på både EU-nivå och nationell nivå är en prioritering för kommissionen. I samarbete med Enisa främjar kommissionen också inrättandet av nya ISAC inom sektorer som inte omfattas. EU:s ISAC-konsortium, som övervakas av kommissionen, ger rättsligt, tekniskt och organisatoriskt stöd till ISAC.

Gemensamma forskningscentrumet

Kommissionens gemensamma forskningscentrum (JRC) bidrar aktivt till cybersäkerheten i EU. JRC har till exempel tagit fram en cybersäkerhetstaxonomi. Detta anpassar den terminologi som används inom cybersäkerhet så att vi kan få en tydligare översikt över cybersäkerhetskapaciteten i EU.

JRC offentliggjorde också nyligen en rapport som ger insikter om EU:s nuvarande cybersäkerhetslandskap och dess historia, Cybersecurity– our digital anchor.

CSIRT-enheter/CERT-organisationer

Enligt NIS 2-direktivet är EU:s medlemsstater skyldiga att se till att de har välfungerande enheter för hantering av it-säkerhetsincidenter (CSIRT-enheter), även kallade incidenthanteringsorganisationer (Cert). Dessa team hanterar cybersäkerhetsincidenter och cybersäkerhetsrisker i praktiken. De samarbetar med varandra på EU-nivå och även med den privata sektorn.

Alla typer av leverantörer av samhällsviktiga tjänster och leverantörer av digitala tjänster måste omfattas av utsedda CSIRT-enheter.

CSIRT-enheternas huvuduppgifter är följande:

• Övervakning av incidenter på nationell nivå.
• Tillhandahållande av tidig varning, varningar, tillkännagivanden och annan information om risker och incidenter till berörda parter.
• reagera på incidenter,
• Tillhandahålla dynamisk risk- och incidentanalys och situationsmedvetenhet.
• Deltagande i CSIRT-nätverket.

ECSO

Europeiska cybersäkerhetsorganisationen (Ecso) inrättades 2016 för att fungera som kommissionens motpart i ett avtalsbaserat offentlig-privat partnerskap som omfattar Horisont 2020 under åren 2016–2020. Majoriteten av ECSO:s 250 medlemmar tillhör antingen cybersäkerhetsindustrin eller forskningsinstitutioner och akademiska institutioner på området. I mindre utsträckning består ECSO:s medlemmar också av aktörer från den offentliga sektorn och industrier på efterfrågesidan.

Förutom att ge rekommendationer om Horisont 2020 bedriver ECSO olika verksamheter som syftar till samhällsbyggande och industriell utveckling på europeisk nivå.

Kvinnor4Cyber

Det är viktigt att lyfta fram kvinnors roll i cybersäkerhetssamfundet, som är underrepresenterade. Därför har kommissionen inrättat Women4Cyber Registry i samarbete med ECSO:s Women4Cyber-initiativ. Det gör det lättare för medier, evenemangsarrangörer och andra att hitta de många begåvade kvinnor som arbetar med cybersäkerhet, så att dessa kvinnor blir mer synliga och framträdande i cybergemenskapen och den offentliga debatten.

EU samarbetar med sina partner för att främja gemensamma intressen inom cybersäkerhetspolitiken.

Cybersäkerhet diskuteras inom ramen för bilaterala digitala partnerskap och digitala dialoger samt den digitala alliansen mellan EU och Latinamerika/Karibien, regleringsdialogen mellan EU och västra Balkan, den strukturerade dialogen mellan EU och Nato om resiliens och den strukturerade dialogen mellan EU och Nato om cybersäkerhet och cyberförsvar. Under 2023 offentliggjorde EU:s och Natos arbetsgrupp för kritisk infrastrukturs motståndskraft en rapport som kartlade viktiga övergripande sektorer.

Den första cyberdialogen mellan EU och Förenade kungariket ägde rum i Bryssel i december 2023, det andra året senare, den 6 december 2024. Under sin tredje dialog den 9–10 december 2025 i Bryssel diskuterade båda parter cyberhotbilden och diskuterade strategier för att bygga upp cybersäkerhetskapacitet och avskräcka från cyberhot.

Sedan 2021 har EU och Ukraina hållit fyra cyberdialoger. Den femte cyberdialogen ägde rum den 9 oktober 2026. År 2023 formaliserade EU:s cybersäkerhetsbyrå Enisa ett samarbetsavtal med ukrainska motparter för att främja kapacitetsuppbyggnad, utbyte av bästa praxis och situationsmedvetenhet.

EU har också inlett cyberdialoger med Indien, Japan, Sydkorea och Brasilien.

Den 28 januari 2026 höll EU och Japan sin sjunde cyberdialog i Bryssel, där de diskuterade det föränderliga cyberhotlandskapet och insatserna mot skadlig cyberverksamhet. Båda parter tillhandahöll uppdateringar om den senaste politiska och rättsliga utvecklingen när det gäller cybersäkerhet, bland annat på områden som ny och kritisk teknik, kritisk infrastrukturs motståndskraft, incidentrapportering, cyberkrishantering och cyberförsvar.

Den 20 mars 2025 höll EU och Indien sin åttonde cyberdialog i New Delhi, där de diskuterade cyberhotbilden och tillhandahöll uppdateringar om den senaste utvecklingen inom politik och lagstiftning för cybersäkerhet. De tog också upp säkerhet i leveranskedjan, produktsäkerhet och ny teknik.

Den 20 maj 2025 höll EU och Republiken Korea sin sjunde cyberdialog i Seoul, där de diskuterade utvecklingen av cyberpolitiken och diskuterade cyberhotbilden och respektive ramar för att förebygga, avskräcka från och reagera på cyberhot. De tog också upp cybersäkerhet och cyberresiliens.

It-brottslighet

Vanliga brottslingar använder sig av cyberattacker som hotar européerna. Kommissionens avdelning för migration och inrikes frågor övervakar och uppdaterar EU:s lagstiftning om it-brottslighet och stöder brottsbekämpningskapaciteten. Kommissionen samarbetar också med Europeiska it-brottscentrumet vid Europol.

Cyberdiplomati

EU gör insatser för att skydda sig mot cyberhot från länder utanför EU:s gränser. Som en del av detta samarbetar kommissionen med Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna om genomförandet av ett gemensamt diplomatiskt svar på skadlig cyberverksamhet (verktygslådan för cyberdiplomati). Detta svar omfattar diplomatiskt samarbete och diplomatisk dialog, förebyggande åtgärder mot cyberattacker och sanktioner mot dem som är inblandade i cyberattacker som hotar EU.

Kommissionen bistår vid beslutsfattande om hantering av externa cyberhot när så behövs. Det finansierar också direkt EU:s pågående stödinitiativ för cyberdiplomati.

Cyberförsvar

Den 10 november 2022 lade kommissionen och den höga representanten fram ett gemensamt meddelande om EU:s politik för cyberförsvar för att ta itu med den försämrade säkerhetsmiljön till följd av Rysslands angrepp mot Ukraina och stärka EU:s kapacitet att skydda sina medborgare och sin infrastruktur.  

EU:s politik för cyberförsvar bygger på fyra pelare som omfattar ett brett spektrum av initiativ som kommer att hjälpa EU och medlemsstaterna att bättre kunna upptäcka, avskräcka från och försvara sig mot cyberattacker:

1. Agera tillsammans för ett starkare cyberförsvar i EU

2. Säkra försvarsekosystemet

3. Investera i cyberförsvarskapacitet

4. Partner för att ta itu med gemensamma utmaningar

Den nya politiken kräver investeringar i heltäckande it-försvarskapacitet och kommer att stärka samordningen och samarbetet mellan EU:s militära och civila it-samhällen. Det kommer att stärka samarbetet med den privata sektorn och effektivisera hanteringen av cyberkriser inom unionen. Den nya politiken kommer också att bidra till att minska vårt strategiska beroende av kritisk it-teknik och stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen. Det kommer att stimulera utbildning, locka till sig och behålla cybertalanger.

EU samarbetar om försvar i cyberrymden genom den verksamhet som bedrivs av Europeiska kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, Europeiska försvarsbyrån samt Enisa och Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol).

Kapacitetsuppbyggnad på cyberområdet i tredjeländer

EU samarbetar med andra länder för att hjälpa dem att bygga upp sin kapacitet att försvara sig mot cybersäkerhetshot. Kommissionen stöder olika cybersäkerhetsprogram i utvidgningsländerna och i andra länder över hela världen genom sin avdelning för internationellt samarbete och utveckling.