Rapporten om det digitala decenniet 2024 följer EU:s framsteg mot en digital omställning som gynnar människor, företag och miljön.
Europas väg mot digital omvandling
Varje år från och med 2023 offentliggör EU-kommissionen lägesrapporten om det digitala decenniet. I rapporten undersöks EU:s framsteg i den digitala omvandlingen, mätt på fyra nyckelområden: digital infrastruktur, digitala färdigheter, digitalisering av offentliga tjänster och digitalisering av företag. I årets rapport undersöks också viktiga drivkrafter och utmaningar, bland annat det nuvarande geopolitiska paradigmet, det komplexa ekonomiska sammanhanget, som påverkas av ny teknik såsom generativ AI, och deras inverkan på konkurrenskraften. Det belyser behovet av att hålla människor och samhällen engagerade i ett alltmer hybridt och komplext sammanhang. Slutligen lyfter publikationen också fram EU:s ställning som global politisk innovatör och diskuterar hur EU:s industriella baskan stärkas.
För första gången utvärderas i 2024 års rapport de nationella strategiska färdplaner för det digitala decenniet som medlemsstaterna antog 2023. Den ger också en översikt över deras digitaliseringsinsatser, ger rekommendationer till förbättringar och övervakar tillämpningen av den europeiska förklaringen om digitala rättigheter och principer.
Rapporten om tillståndet i det digitala decenniet 2024 är en väckarklocka som uppmanar medlemsstaterna att göra större ansträngningar. I rapporten identifieras som huvudfrågor bristen på tillräckliga framsteg när det gäller att uppnå målen och de betydande skillnaderna mellan medlemsstaterna. Dessa frågor analyseras i kluster, som definieras utifrån deras bidrag till
- ett konkurrenskraftigt, suveränt och motståndskraftigt EU
- protecting och empowerment människor
- utnyttja den digitala omställningen för smart miljöanpassning
- harmonisera den digitala politiken och de digitalautgifterna
Kartläggning av framsteg
Framgången för det digitala decenniet är avgörande för Europas välstånd och konkurrenskraft. Målen betonar inte bara ekonomisk tillväxt, utan också vårt samhällsvälbefinnande. Det digitala decenniet utgör en betydande möjlighet för EU att forma sin framtid genom att utnyttja digital teknik för att driva på innovation, förbättra livskvaliteten och säkerställa ett hållbart och inkluderande samhälle.
Rapporten om tillståndet i det digitala decenniet 2024 gerdockupphov till oro över EU:s resultat i dess digitala omställning. Brådskande åtgärder krävs för att påskynda framstegen och säkerställa en samordnad strategi. EU har ännu inte uppnått fullständig konvergens när det gäller de flesta mål, och framstegen med vissa mål går långsammare än väntat. Detta gäller särskilt kompetens, konnektivitet av hög kvalitet, införandet av artificiell intelligens (AI) och dataanalys av företag, halvledare och ekosystem för nystartade företag. Dessutom har den digitala inre marknadens fulla potential ännu inte utnyttjats, särskilt eftersom den digitala omställningen ännu inte har slutförts.
Framstegen på både nationell nivå och EU-nivå har varit otillräckliga, och det finns fortfarande en betydande fragmentering längs nationella linjer. I rapporten betonas att medlemsstaterna måste samarbeta och upprätthålla de åtaganden de har gjort i sina strategiska färdplaner.
Hurnavigerar man i de olika rapporterna?
Nedan kan du ladda ner huvudrapporten och dess bilagor. Du hittar också tvåarbetsdokument från kommissionens avdelningar och en metodbeskrivningsom följs av en rad stödjande studier. De flesta av länkarna leder till nedladdningsbara PDF-versioner.
- I meddelandet Tillståndet i det digitala decenniet 2024 utvärderas EU:s framsteg mot en framgångsrik digital omställning, i enlighet med policyprogrammet för det digitala decenniet 2030.
- I bilaga 1 ”Konkurrenskraft och suveränitet, människor, smart miljöanpassning, politisk samstämmighet och synergier” beskrivs framstegen på EU-nivå när det gäller de olika dimensioner som följer av policyprogrammet för det digitala decenniet 2030 och effekterna på EU:s ekonomi och samhälle.
- I bilaga 2 ”Uppdatering av de beräknade utvecklingsbanorna för de digitala målen på EU-nivå” kartläggs medlemsstaternas beräknade utvecklingsbanor senast 2030, på grundval av tillgängliga uppgifter.
- Bilaga 3 ”Korta rapporter från EU:s 27 medlemsstater” innehåller tvåsidiga sammanfattningar av landsrapporterna:
- I arbetsdokumentet om landskapitel beskrivs i sin helhet varje medlemsstats framsteg när det gäller målen under det senaste året. Du kan ladda ner den enskilda rapporten för varje land eller ladda ner arbetsdokumentet som är uppdelat i följande sex delar:
- I Desi-metoden definieras den metod som används för att följa EU:s framsteg.
- Arbetsdokumentet Digital Decade in 2024: Genomförande och perspektiv, del 1 och del 2.
- I bilaga 1 ”Förteckning över relevanta politiska initiativ” sammanfattas de politiska initiativ som bidrar till att främja vår digitala ekonomi och skydda EU-medborgarna på nätet.
- I bilaga 2 ”Uppdatering av MCP/Edic-konsortier” beskrivs det aktuella läget för gränsöverskridande projekt som får medlemsstaterna att samarbeta med och inom EU.
- Bilaga 3 ”Analys av nationella strategiska färdplaner för det digitala decenniet” innehåller en djupgående analys av medlemsstaternas färdplaner, inbegripet de åtgärder och den budget som avsatts för att uppnå målen för det digitala decenniet.
- I bilaga 4 ”Övervakning av den europeiska förklaringen om digitala rättigheter och principer” analyseras i detalj framstegen mot målen för det digitala decenniet och genomförandet av digitala rättigheter och principer.
Paketet innehåller även följande:
- I den internationella riktmärkningsstudien jämförs EU med sju länder utanför EU som identifierats som de länder i världen som uppvisar bäst digitaliseringsresultat (Australien, Kina, Israel, Japan, Sydkorea, Förenade kungariket och Förenta staterna) på de fyra huvudpunkterna i det digitala decenniet.
- Undersökning: Övervakning av genomförandet av förklaringen om digitala rättigheter och principer
- I studien om bredbandstäckning övervakas medlemsstaternas framsteg mot de mål som anges i policyprogrammet för det digitala decenniet, nämligen följande: ”Gigabitkonnektivitet för alla senast 2030” och ”minst 5G i alla befolkade områden”.
- I e-förvaltningsstudien övervakas Europas digitalisering av offentliga tjänster under 2023.
- I e-hälsostudien presenteras resultaten av den grundläggande bedömningen av EU-27-länderna för att uppnå e-hälsomålet att 100 % av EU-medborgarna ska ha tillgång till elektroniska patientjournaler senast 2030.
- I Eurobarometerundersökningen om det digitala decenniet 2024 presenteras EU-medborgarnas syn på och åsikter om viktiga aspekter av den digitala omvandlingen i EU:s 27 medlemsstater.
- I 5G-observationsorganets rapport bedöms de framsteg som gjorts mot målet att Europa ska vara den mest uppkopplade kontinenten senast 2030.
Läs mer
Översikt
EU strävar efter en människocentrerad och hållbar vision för det digitala samhället under hela det digitala årtiondet för att ge medborgare och företag egenmakt.
Se också
Medlemsstaterna måste lämna in nationella färdplaner till kommissionen med detaljerade uppgifter om de åtgärder de planerar att genomföra för att gemensamt uppnå målen för det digitala decenniet för 2030.
Det europeiska konsortiet för digital infrastruktur (Edic-konsortiet) är en rättslig ram som hjälper medlemsstaterna att inrätta och genomföra projekt som omfattar flera länder.
DigitalEU-ambassadörerna sammanför journalister, redaktörer och influerare som arbetar med digitala och digitala frågor.
Den europeiska förklaringen om digitala rättigheter och principer främjar en digital omställning som formas av europeiska värden.
Att leda det digitala decenniet, som hölls 1–2 juni, var ett tvådagars onlineevenemang med fokus på Europas digitala omvandling fram till 2030.
Mellan 2014 och 2022 sammanfattade indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) indikatorer på Europas digitala resultat och följde EU-ländernas framsteg.