Deltagarnas synpunkter samlades in under den webbaserade workshop för deltagande den 27 januari 2021 som anordnades som en del av den samrådsverksamhet som planeras för översynen av direktivet om minskade kostnader för bredband. Synpunkterna från berörda parter under workshoppen, liksom den återkoppling som mottagits genom det offentliga samrådet och andra samråd, kommer att ligga till grund för kommissionens utvärdering, konsekvensbedömning och nya lagstiftningsförslag. Denna rapport representerar inte kommissionens ståndpunkt i sakfrågan och utgör inte heller något hinder för slutresultatet av översynen av BCRD.
Den webbaserade deltagarworkshoppen gynnades av ett balanserat deltagande (42 % marknadsaktörer och 53 % offentliga myndigheter) av omkring 180 företrädare från 23 medlemsstater och en rad olika berörda parter, från operatörer av elektronisk kommunikation, andra nätoperatörer, operatörer av fysisk infrastruktur samt deras respektive sammanslutningar, offentliga myndigheter (nationella, regionala och lokala) som anförtrotts de uppgifter som fastställs i direktivet om konsumenträttigheter och experter.
Workshoppen inleddes genom huvudanförandet av Rita Wezenbeek, direktör för konnektivitet vid GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik, som presenterade den dubbla omställningen – till en grön och digital ekonomi – som en enorm möjlighet för Europa och en av Europeiska kommissionens främsta prioriteringar. Covid-19-pandemin har dessutom betonat den viktiga roll som elektroniska kommunikationsnät spelar i medborgarnas liv och i företagens strategier. I samband med detta påminde Wezenbeek om att EU för perioden 2021–2027 kommer att tillhandahålla 1.8 biljoner euro i finansiering för att stödja återhämtningen efter covid-19-pandemin och EU:s långsiktiga prioriteringar inom olika politikområden. Utöver de digitala mål som stöds av olika EU-program bör varje nationell plan för återhämtning och resiliens avsätta minst 20 % till den digitala omställningen.
Wezenbeek påminde om att huvudmålen för översynen av BCRD, som planeras till fjärde kvartalet 1 2022, är följande: möjliggöra en snabbare och effektivare utbyggnad av nät med mycket hög kapacitet, inklusive fiber och 5G, för att säkerställa att reglerna anpassas till den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation, som medlemsstaterna måste tillämpa från och med slutet av förra året, och för att undersöka potentiella incitament för en övergång till mer hållbara nät. I detta avseende kommer kommissionen att fortsätta sina insatser för att uppmuntra privata nätverksinvesteringar med smart och framtidsbeprövad lagstiftning för att främja en effektivare utbyggnad av avancerade elektroniska kommunikationsnät. Slutligen uppmanade hon alla deltagare att aktivt bidra till diskussionerna och tillsammans utforma översynen av detta direktiv.
Sammanfattning av deltagarnas viktigaste synpunkter
- Konnektivitetsinfrastruktur kommer att spela en avgörande roll för Europas ekonomiska återhämtning. Det kommer också att stödja utvecklingen av framtida innovativa tjänster, uppnå en större digitalisering av ekonomin och överbrygga den digitala klyfta som fortfarande är en kritisk fråga. EU bör hålla fast vid sina ambitioner eftersom det finns förväntningar på en allmänt utbredd fibertäckning i hela Europa.
- Den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation och dess införlivande och genomförande i rätt tid är avgörande för nätutbyggnaden. Det är också viktigt att klargöra förhållandet till det reviderade instrumentet, särskilt när det gäller symmetriska/asymmetriska skyldigheter och de begrepp som används i båda instrumenten.
- BCRD är avgörande för nätutbyggnaden. Vissa av de användbara regler som har lagts fram i direktivet har inte utnyttjats fullt ut, delvis på grund av att många bestämmelser är frivilliga. Vissa deltagare pekade på det fragmenterade genomförandet av direktivet och svårigheterna med att kontrollera efterlevnaden, vilket möjligen ledde till en fragmentering av marknaden i hela EU.
- Följande frågor är fortfarande avgörande för nätutbyggnaden: förenkla betungande administrativa förfaranden (tillståndsgivning, förfarande, tidpunkt, regler), tillgängliggöra information om både planerade bygg- och anläggningsprojekt och befintlig fysisk infrastruktur, utöka tillträdet till offentliga organs fysiska infrastruktur, övervinna svårigheter med att skapa synergier med olika allmännyttiga nätverk, förbättra planeringen och samordningen och stärka den gemensamma informationspunktens roll.
- Både den gemensamma informationspunkten och tvistlösningsmyndigheterna spelar en viktig roll. SIP skulle kunna få en större roll (t.ex. genom en gemensam kontaktpunkt för tillståndsansökningar, mer samordning och öppenhet, principer för tillgång och kostnader, styrning, användning av standardiserade och digitala förfaranden). Informationen om resultaten av tvistlösningsförfarandena samt samarbetet mellan de gemensamma genomförandeplanerna och tvistlösningsorganen skulle kunna förbättras.
- Marknadssituationen och den rättsliga situationen skiljer sig mycket åt inom EU, även om utmaningarna verkar vara desamma. Potentiellt mjukare strategier kan vara användbara på vissa områden och verktygslådan för konnektivitet är ett positivt verktyg. Även om en mycket långtgående harmonisering på EU-nivå kan vara en utmaning på vissa områden skulle situationen kunna förbättras för att undanröja olika regler, villkor och förfaranden i varje medlemsstat (t.ex. genom att införa snabbare och effektivare tillståndsförfaranden inom ramen för ett centraliserat system och/eller harmoniserade regler, vägledning om kostnadsfördelning och andra prissättningsaspekter osv.). När det gäller det potentiella rättsliga instrumentet efterlyste vissa deltagare en förordning, medan andra föredrog ett direktiv.
- När det gäller mer hållbara elektroniska kommunikationsnät kan nätdelning eller gemensamt utnyttjande eventuellt bidra till att uppnå detta mål. Övergången från kopparnät till fibernät som leder till att koppar stängs av kan spela en viktig roll för att minska sektorns miljöavtryck. Översynen av BCRD bör också ta hänsyn till nätverkens miljöpåverkan.
- Man skulle kunna överväga att underlätta tillgången till offentligt ägda tillgångar för att installera nätelement utöver småcellskonceptet, liksom vissa konsekventa metoder för införandemetoder som används, såsom mikrotrenchering.
- Det finns ett behov av snabbt samarbete och samordning mellan relevanta behöriga myndigheter, även på lokal nivå. I detta avseende skulle framför allt de lokala myndigheterna gynnas av ökat stöd (t.ex. med it-verktyg, med utbildnings- och informationsmaterial osv.).
Nya drivkrafter för nätutbyggnad – deltagarnas synpunkter
Nya behov på marknaden för elektronisk kommunikation i samband med utbyggnaden av VHCN inbegriper harmonisering av det fragmenterade landskapet för tillstånd att bygga ut nät och bättre verkställighet. Samarbete mellan lokala myndigheter och med operatörer samt samordning av planeringsmekanismer skulle vara mycket viktigt, eftersom tillståndsförfarandena ibland har bromsat nätutbyggnaden.
Vissa deltagare efterlyste också gemensam planering av fiber-till-hem-nät (FTTH) och 5G-nät på grund av synergier mellan dem, samtidigt som de pekade på bristen på kvalificerad arbetskraft och vissa lokala myndigheters ovilja att använda teknik för mikrotrensering som avsevärt skulle kunna minska kostnaderna för utplacering. När det gäller de socioekonomiska fördelarna med utbyggnaden av VHCN för lokalsamhällena underströk vissa deltagare vikten av att stödja små och medelstora aktörer genom att främja expertis, samt av att tillhandahålla riktlinjer till lokala myndigheter och tillgängliggöra offentlig finansiering.
När det gäller den dubbla omställningen till en grön och digital ekonomi enades deltagarna om vikten av potentiella åtgärder för att minska nätutbyggnadens miljöavtryck och efterlyste en balanserad strategi. Viktiga faktorer som skulle kunna leda till en minskning av miljöavtrycket, för både passiva och aktiva element, är bland annat gemensamt utnyttjande av befintlig infrastruktur, samordning av bygg- och anläggningsprojekt, bättre tillgång till offentliga tillgångar och allmännyttiga tjänster samt användning av underjordiska nät.
Kvarstående problem och föreslagna lösningar – deltagarnas synpunkter
Deltagarna efterlyste ett förtydligande av BCRD:s tillämpningsområde, särskilt för att ta hänsyn till konceptet med personer med mycket hög kapacitet, se över definitionen av fysisk infrastruktur, inkludera tillgångar som ägs eller förvaltas av offentliga myndigheter, klargöra skyldigheterna avseende tillträde till fysisk infrastruktur samt begreppet ”rättvisa och rimliga villkor” när det gäller tillträde till och prissättning av fysisk infrastruktur samt säkerställa samstämmighet med bestämmelserna i kodexen.
Deltagarna enades om behovet av bättre samordning mellan offentliga förvaltningar och uppskattade verktygslådan för konnektivitet som ett mycket användbart verktyg som, genom att samla in bästa praxis och uppmuntra informationsutbyte mellan offentliga förvaltningar, gör det möjligt för medlemsstaterna att lära av varandra och genomföra åtgärder för att övervinna några av de viktigaste aktuella hindren.
Deltagarna ansåg att rättssäkerhet och styrning är viktiga frågor, och några av dem efterlyste nationella riktlinjer för tvistlösning (t.ex. när det gäller prissättningsmekanismer, tidsfrister) samt en uppdaterad rättslig ram, särskilt när det gäller reglerna för statligt stöd, administrativa förfaranden och påföljder för de fastighetsförvaltare som omotiverat vägrar tillträde för operatörer.
Vissa deltagare erkände att bestämmelserna i BCRD om samordning av bygg- och anläggningsprojekt inte har använts i någon större utsträckning och pekade på behovet av harmoniserade regler, särskilt när det gäller EMF-nivåer och tillståndsförfaranden. Vissa deltagare hävdade att bristen på samordning när det gäller tillträde till nätet hade bromsat utbyggnaden och ökat kostnaderna. De efterlyste samordning av beviljandet av ledningsrätter för både nätutbyggnad och antenninstallation, särskilt för utbyggnad av 5G och fiber. Vissa deltagare pekade också på de olika tekniker och rättsliga bestämmelser som gäller för andra nätsektorer, vilket försvårar sektorsövergripande samordning.
Vissa deltagare betonade att tillgång till offentlig infrastruktur skulle kunna bidra till att sänka kostnaderna för utbyggnaden och efterlyste en förbättrad tillgång till offentliga tillgångar och offentlig infrastruktur.
När det gäller öppenhet och SIP enades de flesta deltagarna om att en gemensam plattform som ger bättre tillgång till information om befintlig fysisk infrastruktur och planerade bygg- och anläggningsprojekt samt en förstärkt samordningsroll skulle vara till nytta. Integrering av befintliga plattformar på lokal nivå i en enda nationell plattform skulle vara till nytta, särskilt för lokala myndigheter som inte har den sakkunskap eller de resurser som krävs. Deltagarna påminde om att den privata sektorn också bör förbättra fullgörandet av transparenskraven för att korrekt kartlägga fysisk infrastruktur.
Tillståndsförfaranden – deltagarnas synpunkter
Marknadsaktörerna framhöll det stora antalet tillstånd och den tid som krävs för att utarbeta ansökningar på grund av att reglerna varierar inom och mellan medlemsstaterna. Deltagarna var överens om att det finns ett stort behov av harmonisering och av förenklade administrativa förfaranden för utbyggnad av både mobilnät och fasta nät. Mer specifikt efterlyste vissa deltagare enklare tillståndsförfaranden, särskilt för mindre konstruktioner eller genom ramavtal. De särskilda tillstånd som rör kultur- eller miljöarv nämndes som särskilt tungrodda. Vissa deltagare framhöll nyttan av tyst godkännande för att främja nätutbyggnad och efterlyste en utökad användning, utöver förenklade förfaranden eller till och med undantag från tillstånd för vissa typer av utbyggnad.
Många deltagare efterlyste ett centraliserat system för tillståndsgivning (t.ex. en enda kontaktpunkt baserad på standardiserade digitala förfaranden) som bör ge information om tillståndsansökningarnas status på ett öppet sätt, samt bättre administrativ samordning, särskilt för stor nätutbyggnad som omfattar flera regioner. Denna lösning är avsedd att särskilt stödja de lokala myndigheter som saknar resurser eller sakkunskap.
Flera deltagare efterlyste en utvidgning av tillståndsförfarandena utöver trådlösa accesspunkter med kort räckvidd, i enlighet med artikel 57 i kodexen. Dessutom stödde deltagarna en anpassning av villkoren för beviljande av tillstånd till beviljande av ledningsrätter, även när det gäller tillämpliga avgifter och avgifter. Deltagarna stödde också idén om kostnadsbaserade tillstånds- och installationsavgifter samt ledningsrätter, och några av dem efterlyste kostnadsfri tillgång till taken eller till vissa typer av enkla installationer/arbeten, såsom vissa antenner för mobilnät eller mikrotrenchning.