Innovation och digitalisering kontra alternativklyftan mellan landsbygd och städer
80 % av EU bor på landsbygden och 30 % av befolkningen bor, men många landsbygdsområden har gradvis hamnat på efterkälken medan stadskärnorna utvecklas, vilket ger bättre tillgång till offentliga tjänster och erbjuder fler möjligheter. I takt med att denna klyfta ökar kan landsbygdssamhällena börja drabbas av avfolkning, i takt med att människor i alla åldrar flyttar till mer resursstarka områden, ofta stadsområden, för att söka utbildning av god kvalitet, sysselsättningsmöjligheter och hälso- och sjukvård. I takt med att landsbygdsbefolkningen och landsbygdsekonomin krymper ökar också investeringarna i offentliga tjänster och infrastruktur, och därmed ökar klyftan mellan landsbygd och städer ytterligare.
Valet att bo i ett landsbygds- eller stadsområden bör inte göras på grundval av tillgång till grundläggande tjänster eller möjligheter. Vi har möjlighet att göra dessa tillgängliga överallt. Många landsbygdsområden är i själva verket dynamiska och växande. Kärnan i denna fråga är dock att ett tillförlitligt höghastighetsbredband är en förutsättning för att få tillgång till moderna tjänster som kan överbrygga den digitala klyftan – och möjligheterna – mellan landsbygds- och stadsområden.
Pandemins övergång till distansboende ledde till ett paradigmskifte, där en enorm del av befolkningen i stort blev avlägsna medborgare, praktiskt taget över en natt. Plötsligt var marknaden för fjärrtjänster stor, efterfrågan obestridligen kunde ifrågasättas och en motsvarande våg av investeringar och innovation följde snabbt. De resulterande lösningarna förändrades livet för många – en livlina i nedstängningen – men fler och bättre lösningar har ännu inte kommit.
I takt med att vi i allt högre grad integrerar dem i våra dagliga liv och gör denna nivå av nära tillgänglighet till normen för alla medborgare, oavsett geografi, driver vi på integreringen av och tillgängligheten till fjärrtjänster. På så sätt stöder vi ett brett införande av innovation som behövs för att digitalt överbrygga klyftan mellan tillgång till möjligheter på landsbygden och i städerna.
Att utnyttja den pandemibaserade förändringen i fjärrtjänster har en långtgående potential för landsbygdssamhällenas omedelbara och långsiktiga hållbarhet och blomstrande. Detta kommer i sin tur att få betydande konsekvenser för samhället som helhet. Större sammanhållning och förståelse av vårt ömsesidiga beroende, i kombination med en allmän anpassning av våra sociala och ekonomiska förhållanden, kommer att bidra avsevärt till vår motståndskraft mot bakgrund av de utmaningar vi förväntar oss under de kommande årtiondena.
En djupare syn på
För att undersöka detta koncept mer ingående och föra in ytterligare perspektiv och praktiska exempel i diskussionen samlade Europeiska kommuners och regionersråd (CEMR) och Europeiska nätverket förbredbandskompetens (BCO-nätverket)en rad olika sakkunniga talare i en workshop som en del av Europeiska veckan för regioner och städer 2021: ”Förbindelser på landsbygden: grön och digital innovation för att frigöra potentialen i landsbygdsområden och avlägsna områden.
Lokalt inflytande
Andreas Wolter, vice borgmästare i Köln, Tyskland, och CEMR:s talesperson för rörlighet i städer och mellan regioner, efterlyste ett ökat inflytande för ”våra samhällen, våra små städer och byar så att de kan vidta de åtgärder som kommer att förbättra deras levnadsvillkor” och prioritera ”hur vi kan omvandla dessa utmaningar till möjligheter” och betonade de lokala och regionala sammanslutningarnas roll när det gäller att skapa en EU-omfattande diskussion.
Könsklyftan mellan landsbygd och städer
Europaparlamentsledamot Clara Aguilera, medordförande för Europaparlamentets tvärpolitiska grupp för landsbygdsområden, bergsområden och avlägsna områden (RUMRA) och smarta byar, har påpekat att skillnaderna i möjligheter för medborgare i städer jämfört med landsbygdsområden inte bara kan ses i fråga om allmän sysselsättning och utbildningsnivå, utan också i form av ökad ojämlikhet mellan könen. Parlamentsledamoten Aguilera uppmuntrade deltagarna att utforska detta ytterligare genom kommissionens nyligen offentliggjorda meddelande om EU:s långsiktiga vision för landsbygdsområden, som ger en god analys av de viktigaste utmaningarna och åtgärderna.
Bortom jordbruket
Parlamentsledamot Aguilera underströk också att det, när man planerar att ingripa till stöd för landsbygdsutveckling, är viktigt att betrakta territorierna utifrån ett helhetsperspektiv och ett övergripande perspektiv, så att man kan tillgodose alla behov, i stället för att rikta in sig på dem ur en viss sektors perspektiv, såsom turism eller jordbruk, vilket har gjorts tidigare. Hon varnade för denna risk, särskilt när det gäller hur den kan hämma de möjligheter som miljöomställningen och den gröna pakten annars skulle kunna medföra.
Hållbara transporter.
En ytterligare dimension är behovet av hållbar mobilitet och förbättrad fysisk konnektivitet mellan territorier. Rörligheten för personer och varor är en avgörande aspekt av den sociala och ekonomiska utvecklingen och sammanhållningen, och kräver betydande investeringar för att skapa en rättvis tillväxt – men såsom Carlos Martinez Minguez, borgmästare i Soria, Spanien har påpekat, måste dessa genomföras i nära överensstämmelse med energiomställningen och den ekologiska omställningen.
Digital infrastruktur för inkludering
Carola Gunnarsson, borgmästare i Sala, Sverige, och vice ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting, konstaterade att digital innovation är avgörande för hållbarheten i avlägsna samhällen, särskilt med tanke på anpassningen till klimatförändringarna och tillgången till viktiga tjänster. Med exemplet med innovativa ”distansövergripande lösningar” inom hälso- och sjukvården, såsom drönare för leverans av läkemedel för invånare i glesbefolkade områden, betonade Anne-Marie Gunnarsson vikten av att ta itu med den digitala infrastrukturklyftan i sådana områden för att fördelarna med digitaliseringen ska kunna utnyttjas på ett rättvist och inkluderande sätt.
Ju mer vi bygger upp system för digitalisering, desto viktigare blir det att ha tillförlitlig infrastruktur. Det handlar om förtroende för samhället och grundläggande säkerhet i välfärdssystemet. Om vi har tillförlitlig digital infrastruktur kan vi utveckla hela samhället. ”
Samarbete mellan befolkningsgrupperna
Att överbrygga den digitala klyftan är mer komplicerat än att säkerställa den fysiska infrastrukturens närvaro, kommenterade Eddy Harta, chef för enheten för teknik för smarta samhällen inom Europeiska kommissionens generaldirektorat för kommunikationsnät, innehåll och teknik. För att påskynda genomförandet av de tekniska lösningar som behövs föreslog Harta att regioner, städer och samhällen samarbetar, genom plattformar som Living-in.EU, för att utbyta kunskap och till och med saminvestera i lösningar.
Livskvalitet på lång sikt
Professor Simona Ferrante, från Milanos polytekniska universitet, påpekade att för människor på landsbygden och i avlägsna områden som behöver regelbundna hälsokontroller och hälsostöd kan oinkräktande hälsoövervakning på distans vara en livsförskjutning. Med exempel från sitt EU-projekt, ESSENCE, såsom en gesture-spårning bläckpenna eller en röstanalytisk app som utformats för att varna familj, vänner eller kliniker om tecken på en möjlig kognitiv eller fysisk nedgång upptäcks, visade professor Ferrante hur innovativ digital teknik kan främja en ”ny modell för hembaserad vård” som möjliggör större oberoende, livskvalitet och tankefrihet samt, vilket är viktigt, valet att stanna kvar i sitt eget hem och samhälle.
Professor Ferrante noterade att ESSENCE alla lösningar fungerar på ett tillförlitligt sätt i nätverk för standardbandbredd och underströk vikten av att bygga upp byggnader för tillgänglighet och användarvänlighet vid utvecklingen av sådana verktyg, i syfte att undanröja eventuella hinder för deras användning.
Jämlikhet i utbildning och generationsskifte
Goran Škvarc, biträdande chef för Kroatiens EU-finansierade e-skolprogram, förespråkade starkt e-lärandets inverkan på att vända negativa demografiska trender. Han beskrev hur lika tillgång till utbildning av god kvalitet – med hjälp av verktyg som IKT-utrustning för skolor, utbildning i digitala färdigheter för lärare och onlinekurser för öelever – kan vara omdanande för både enskilda personer och samhällen:
Digitaliseringen kan höja livskvaliteten i byar och små städer i Kroatien genom att erbjuda möjligheter till bättre och mer diversifierade arbetstillfällen på landsbygden, och e-skolprogrammet kan förbereda lärarna på mer innovativa tillvägagångssätt i deras arbete med eleverna. På så sätt kommer eleverna att bli bättre rustade för vidareutbildning, mer konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden och uppmuntras att stanna kvar i sina hemregioner. ”
Social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet
George Beers, från universitetet i Wageningen och samordnaren för EU-projektet ”Internet of Food and Farm 2020”, har visat att tillgänglighet och överkomlighet åter förekommer i hela spektrumet som nyckelfaktorer för en framgångsrik spridning och användning av innovativa verktyg och metoder, motverkade uppfattningen att smarta jordbruksinnovationer kan förefalla utom räckhåll för många mindre jordbrukare, vilket ger dem en konkurrensnackdel. Han förklarade att nya företag håller på att växa fram just för att få ut sådan innovation på marknaden. Genom att investera i utrustning, databehandlingsprogram och expertis erbjuder de sedan dessa som pakettjänster till jordbruksföretag av alla storlekar, mot en avgift som står i proportion till den enskilde jordbrukarens behov.
Oavsett om det handlar om att spara kostnader för resurser och förbättra ett jordbruksföretags miljöavtryck, på distans leda verksamheten och frigöra jordbrukarens personliga tid, eller för att få direkt tillträde till marknaden och spara på mellanhänder, finns det ny teknik och digitala verktyg tillgängliga för att hjälpa jordbrukare i alla skalor på alla platser – så länge det finns tillförlitlig konnektivitet.
Digitalisering är ingången, men konnektivitet är nyckeln
Under dagens diskussioner återkom vi, gång på gång, till den ofrånkomliga verkligheten att digitaliseringen visserligen har en enorm potential att förändra liv och möjligheter på landsbygden och i avlägsna områden, men att det fortfarande finns ett stort hinder som är alltför vanligt inom dessa områden: bristen på tillförlitlig bredbandsuppkoppling med hög hastighet.
Jan Dröge, ledare för BCO:s stödfunktion för nätverket, kvantifierade utmaningen:
”Vi har redan missat EU:s konnektivitetsmål för 2020, som omfattade 30 Mbit/s bredbandstillgång för alla medborgare, och vi har redan nya mål som är ännu ambitiösare: att ansluta alla medborgare till 1 Gbps senast 2030.
I stadsområden nådde vi nästan 2020-målen 2019, och 90 % av medborgarna hade tillgång till 30 Mbps. I landsbygdsområden, där över 30 % av befolkningen bor, hade dock endast 60 % täckning – och detta är bara de genomsnittliga siffrorna: det finns stora skillnader mellan länderna. ”
Därför måste digitaliseringen – och de många möjligheter den erbjuder för landsbygdsutveckling, blomstrande samhällen och bättre livskvalitet – utnyttjas som en drivkraft för efterfrågan för att säkerställa att bredbandsinvesteringar når alla medborgare på landsbygden och i avlägsna områden.
Medlemsstaterna och regionerna har tillgång till en mängd EU-medel och expertstöd för att bidra till att påskynda utbyggnaden av bredbandsnät. Medlemsstaternas kontor för bredbandskompetens har i själva verket det särskilda mandatet att utnyttja detta stöd och kanalisera det till behövande områden samt ge vägledning till dem som driver bredbandsprojekt om planering, finansiering, teknik och mer.
Dröge uppmanade därför alla att nå ut till sina BCO-kontor för att se hur de kan bidra till höghastighetsuppkoppling, överbrygga den digitala klyftan och alternativklyftan och frigöra landsbygdsområdenas och avlägsna områdens fulla potential.