Datalösningar för energi: från rörlighet till hem och apparater

Många av de digitala lösningar som utvecklats av EU-finansierade projekt inom energi- och mobilitetssektorerna kommer snart att finnas tillgängliga på marknaden, varav vissa redan har visat sig vara effektiva under olika försök i verkligheten.

Omkring 1 miljard euro i EU-finansiering gjordes tillgängliga genom Horisont 2020-programmet för insatser inom forskning och innovation inom Europeiska kommissionens fokusområde för digitalisering av den europeiska industrin. Stora investeringar har gjorts för att inrätta storskaliga pilotprojekt för att ge svar på samhällsutmaningar, stödja digital innovation och beslutsfattande på olika områden, t.ex. plattformar för sakernas internet och datadelning, ren energi och uppkopplad rörlighet.

AUTOPILOT

Ökningen av automatiserad körning kommer att öka trafiksäkerheten, ge mer komfort och skapa nya affärsmöjligheter inom mobilitetstjänster. Marknadens storlek förväntas växa till cirka 50 % av marknaden fram till 2035, och för att förbli konkurrenskraftig investerar den europeiska bilindustrin i uppkopplad och automatiserad mobilitet (CAM) där bilar kan bli rörliga föremål inom ett sammankopplat ekosystem.

Uppkoppling och IoT har förmågan att påverka helautomatisk körning längs alla värdekedjor, vilket leder oss mot en global vision av smart allt överallt. Med hjälp av de åtta driftskompatibla plattformarna för öppna fordon och standardiserad programvaruarkitektur som utvecklats av AUTOPILOT, omfattar IoT-ekosystemet fordon, väginfrastruktur och omgivande objekt, med tanke på säkerhetskritiska aspekter av automatiserad körning.

AUTOPILOT-projektet lanserades i januari 2017 och fokuserade på att öka användningen av IoT inom smart mobilitet. Denna LSP får en investering på cirka 20 miljoner euro och för in IoT-enheter i bilvärlden och omvandlar uppkopplade fordon till en helt automatiserad transportmetod.

Autopilot har utvecklat olika IoT-tjänster som autonom bildelning, automatiserad parkering och dynamiska digitala kartor. Självkörande bilar testades i verkliga användningsfall, vid fyra permanenta pilotanläggningar i Finland, Frankrike, Nederländerna och Italien, samt en plats i Spanien och ett annat längre bort i Sydkorea, vars testresultat alla har gett en inblick i hur IoT kommer att påverka de olika nivåerna av autonom körning.

Var och en av användningsfallen utfördes med nästan identiska tester – en med IoT-teknik och den andra inte – en jämförelse utformad för att visa hur IoT-system kan förbättra kvaliteten på vår mobilitet. I komplexa scenarier som stadskörning och delad mobilitet som en tjänst (MaaS) visade sig IoT vara nödvändigt när det gällde tidig upptäckt av hinder som fotgängare, cyklister eller oskyddade trafikanter, ofta bortom synlinjen för självkörande bilar.

Förutom att täcka olika trafiksäkerhetsaspekter, visade de IoT-baserade testerna hur man kan möjliggöra omdirigeringstjänster för att spara restid, samt hur man säkerställer smidigare hastighetsanpassning för stötar och andra hinder, vilket förbättrar körkomforten för AUTOPILOTs uppkopplade och automatiserade fordon.

Besök webbplatsen för AUTOPILOT-projektet

Sammankoppling

Den gradvisa övergången till ren energi och en koldioxidneutral ekonomi är en av vår tids största utmaningar. Paketet om ren energi för alla européer har fastställt ramen för att mer förnybar energi ska integreras i nätet med ett ambitiöst mål på minst 32 % fram till 2030, vilket uppmuntrar konsumenterna att spela en aktiv roll på energimarknaderna och modernisera elnäten för att kunna hantera instabila energikällor.

Ny digital teknik som IoT-enheter, smarta apparater och smarta hem och byggnader, uppkopplade lagringslösningar och elektromobilitet är avgörande för revolutionen om förnybar energi och energiomställningen. Framsteg på dessa områden skapar många möjligheter för EU-medborgarna, vilket ger dem fler valmöjligheter i sina hem och större flexibilitet att anpassa sin energiförbrukning till gröna källor, till exempel genom att minska energianvändningen under rusningstid och förbruka mindre när sol- eller vindkraft finns tillgänglig.

Interconnect är en portfölj av sex projekt som förvaltas gemensamt mellan kommissionens generaldirektorat för kommunikationsnät, innehåll och teknik (GD CONNECT) och generaldirektoratet för energi (GD Energi), och omfattar innovationer på både digitala marknader och energimarknader. Denna LSP lanserades i oktober 2019 och får cirka 30 miljoner euro och kommer att förbättra den effektiva energihanteringen genom driftskompatibla tekniska lösningar där flexibilitet på efterfrågesidan kan integreras ordentligt, vilket ger många fördelar för slutanvändarna i bekvämligheten av sitt eget hem. Interconnect integrerar för närvarande olika partner från relevanta intressentgrupper: särskilda kompetenser inom IKT, sakernas internet, energi, datavetenskap och programvara har alla inkluderats i värdekedjan, från forskningsinstitutioner, tillverkare, systemansvariga för distributionssystem, återförsäljare, IKT-leverantörer och energianvändare.

För att säkerställa en verkligt alleuropeisk effekt deltar flera teknik- och energirelaterade sammanslutningar också i InterConnects arbete: sju tjänsteleverantörer i Belgien, Frankrike, Tyskland, Grekland, Italien, Nederländerna och Portugal, var och en med olika slutanvändare, förväntas garantera fullständig representation och dimension i fråga om antalet berörda apparater och tjänster. Interconnects mål är att visa en verklig digital marknadsmiljö för elsystem med betydande flexibilitet på efterfrågesidan, vilket minskar driftskostnaderna som inte bara kommer att gynna energianvändarna utan också hjälpa EU att uppnå sina energieffektivitetsmål under de kommande åren.

Besök webbplatsen för InterConnect-projektet

Tack vare EU:s investeringar fördelade mellan olika IoT-piloter pågår redan digitaliseringen av energi och rörlighet, och många digitala lösningar ”tillverkade i Europa” blir tillgängliga på marknaden. Digitaliseringen av dessa sektorer innebär säkrare körning och renare energi. det är viktigt med tanke på den gröna givens sammanhang och EU:s mål att bli koldioxidneutrala senast 2050.