Digitalisering av EU:s energisystem

Att minska utsläppen av växthusgaser med 55 % och nå en andel på 45 % förnybar energi 2030 kan endast ske om energisystemet är redo för det. För att uppnå dessa mål måste Europa bygga ett energisystem som är mycket smartare och mer interaktivt än det är i dag.

Eftersom elförbrukningen förväntas öka med cirka 60 % fram till 2030 kommer elnäten att behöva integrera en stor andel intermittent förnybar energi. Vind- och solkraftskapaciteten måste öka från 400 GW 2022 till minst 1 000 GW senast 2030, inklusive en stor utbyggnad av havsbaserad förnybar energi på upp till 317 GW, för att anslutas till land.

Därför måste näten anpassas till ett mer decentraliserat, digitaliserat och flexibelt elsystem med miljontals solpaneler på taket och lokala energisamhällen som delar resurser.

Investeringar i digital teknik såsom enheter för sakernas internet och smarta mätare, 5G- och 6G-konnektivitet, ett alleuropeiskt energidataområde som drivs av molnbaserade datorservrar och digitala tvillingar i elsystemet är avgörande för att påskynda den digitala och hållbara energiomställningen och samtidigt skapa fördelar för vår vardag.

Figur 1: EU:s framtida integrerade energisystem: Energiflöden mellan användare och producenter, vilket minskar slöseri med resurser och pengar ©Europeiska unionen. Källa: EU:s strategi för integrering av energisystem (europa.eu).

Digitaliseringen pågår redan inom energisektorn, liksom inom många andra branscher. Elfordon, solpaneler, värmepumpar och många andra enheter är utrustade med smart teknik som genererar data och möjliggör fjärrkontroll. Antalet aktiva IoT-enheter i världen förväntas växa snabbt och överstiga 25,4 miljarder år 2030, medan 51 % av alla hushåll och små och medelstora företag i EU har smarta elmätare. EU:s digitala politik och energipolitik vägleder på ett samordnat sätt digitaliseringen av det europeiska energisystemet, eftersom frågor som datainteroperabilitet, försörjningstrygghet, cybersäkerhet, integritet och konsumentskydd inte kan lämnas åt marknaden ensam, och ett lämpligt genomförande är avgörande.

Vid 2024 års europeiska vecka för hållbar energi, EUSEW 2024 Highlights – Europeiska kommissionen (europa.eu),under sessionen om artificiell intelligens inom energisektorn, EUSEW Interactive,införde Europeiska kommissionen en innovativ digital ryggrad för det europeiska energisystemet. Denna ryggrad, som drivs av en smart intelligenskärna som använder generativ AI, syftar till att integrera alla decentraliserade och virtualiserade tillgångar genom IoT, vilket skapar en flersidig marknadsplats som förbinder producenter och konsumenter. Genom att utnyttja Generativ AI-kapacitet som scenariogenerering, tidsserieprognoser och beslutsfattande modeller för nätoptimering, syftar systemet till att förbättra balansen mellan utbud och efterfrågan. Viktiga mål är ökad flexibilitet, optimerad lagringsanvändning, förbättrad försörjningstrygghet, minskat koldioxidavtryck och ökad egenmakt för både industrin och konsumenterna. Initiativet syftar till att sänka energipriserna, stärka EU:s strategiska oberoende och stärka dess ledarskap och konkurrenskraft.

Digitalisering av energisystemet – EU:s handlingsplan

För att stödja denna omvandling vidtar kommissionen en rad åtgärder genom lagstiftningsinitiativ, investeringar och samordning med medlemsstaterna.

På medellång sikt kommer digitaliseringen att underlätta sömlösa interaktioner mellan olika aktörer, så att konsumenterna kan dra nytta av inhemska energikällor såsom solpaneler och lokalt ägda vindkraftverk.

Konsumenterna skulle till exempel kunna delta i energigemenskaper och system för kollektiv egenförbrukning, dra nytta av sin egen produktion av solpaneler och dra nytta av billigare el än att köpa från nätet. På samma sätt skulle dubbelriktad laddning av elfordon kunna ge ytterligare energiresurser under rusningstid.

Figur 2: Generaldirektoratet för kommunikationsnät, innehåll och teknik (GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik) stöder åtgärder för digitalisering av energisystemet. © Europeiska kommissionen

På lång sikt kommer digitaliseringen att vara en nödvändighet för att integrera decentraliserade former av förnybara energikällor i elnätet och minska beroendet av importerade fossila bränslen och deras prisvolatilitet. Denna integrering kräver större uppmärksamhet på nätförvaltning och mer nätflexibilitet på lokal nivå, vilket kan uppnås genom aktivering av konsumenter och bättre förvaltning av prosumenters energitillgångar.

En sömlös tillgång till detaljerade data om elnätets och prosumenttillgångarnas tillstånd kommer att vara avgörande för tillhandahållandet av energitjänster, men kan endast uppnås genom utbredda digitala verktyg och delad datainfrastruktur.

Ett av de viktigaste resultaten av handlingsplanen är utvecklingen av en gemensam europeisk referensram för energibesparande tillämpningar. 2023 var ett avgörande år för genomförandet av denna åtgärd, med det framgångsrika genomförandet i mars 2023 av den första generationens plan för en gemensam europeisk referensram för energibesparande tillämpningar inom ramen för det Horisont 2020-stödda InterConnect-projektet.

Förberedelser inleddes också för införandet av den andra generationen av CERF för energibesparande tillämpningar, inom ramen för det digitala programmet. Mer information om detta arbete.