Även om öppenhetsagendan har lett till en global rörelse kring öppna data har endast omkring 3 % av världens data öppnats mellan 2014 och 2020. Detta beror främst på att det var effektivitetsstyrt och teknikstyrt, vilket innebär att endast stora städer – över 1 miljoner invånare – i allmänhet har gynnats. Den nuvarande utvecklingen visar att regeringar och lokala förvaltningar nu går mot en samarbetsmodell för datadelning, från att bara göra tjänster och data tillgängliga online. Detta nya paradigm skulle kunna skapa värde för de 85 % av de europeiska städerna som inte har dragit nytta av löftena om öppna data.
För att skapa en gynnsam rättslig miljö syftar EU:s datastrategi till att göra EU ledande i ett datadrivet samhälle genom att skapa en inre marknad för data. Den föreslår att en EU-ram för data inrättas som skulle stödja delning av data för innovatörer. Dataförvaltningsakten innehåller ett gemensamt förvaltningsskikt för de europeiska dataområdena, medan dataakten (som planeras till fjärde kvartalet 3 2021) kommer att omfatta datadelning mellan företag och myndigheter (B2G). Slutligen kommer genomförandeförordningen till direktivet om öppna data att definiera ett antal databaser med högt värde, som måste göras tillgängliga kostnadsfritt och via gränssnitt för tillämpningsprogram.
För att städer och samhällen ska få tillgång till mer relevanta data som behövs för deras stadsförvaltning och stadspolitik och för att skapa integritetsbevarande datamarknadsplatser kommer det dock också att krävas särskilda mekanismer för datadelning. Detta är vad dataområdet för klimatneutrala och smarta samhällen bör skapa. en driftskompatibel, tillförlitlig och säker miljö, där för närvarande fragmenterade och spridda data kan delas mellan dem som blir en del av detta dataområde, på grundval av frivilliga avtal och på vissa villkor (t.ex. åtkomsträttigheter, återanvändningsrättigheter, licenser, prismärken osv.). Det finns ett antal möjliga sätt på vilka städer redan utnyttjar data som innehas av den privata sektorn, till exempel genom datadonering, offentlig upphandling av data, pooler för datadelning eller till och med upphandlingsklausuler. Det kommande dataområdet bör dock bidra till att skala upp dessa lösningar genom ett flerpartsstyrningssystem och lämplig teknisk arkitektur. Den kommer också att stödja hanteringen av gränsöverskridande utmaningar, t.ex. upptäckt av översvämningar eller begränsning av klimathändelser.
Medlemmarna i datauppsättningen kommer gemensamt att enas om de centrala datateman (med relevans för målen i den gröna given) som ska nås, delas, användas och återanvändas i EU:s städer och samhällen, på liknande villkor. Datauppsättningstakten bör styras av efterfrågan. både tillgodose städernas konkreta behov och säkerställa en medborgarinriktad tjänsteutformning. Ur städernas synvinkel är tillgång till data från den privata sektorn av allmänt intresse avgörande, så kanske de kan dra nytta av förmånliga villkor för att få tillgång till och vidareutnyttja sådana data.
När det gäller centrala dataset eller datateman nämndes lokaliseringsinformation (GIS, Inspire), data från allmännyttiga företag (t.ex. avfall, vatten, energiförbrukning) samt miljödata (t.ex. luftkvalitet, väder osv.) som mycket viktiga. Beroende på affärsnyttan och städernas behov är även uppgifter från folk- och folkräkningar samt data från mobiltelefonoperatörer och 5G-nät viktiga, eftersom dessa kan ge en nästan realtidsrepresentation av trafik, befolkningsfördelning på dagtid och pendlingsflöden. I en smart stadsmiljö skulle kombinationen av dessa data möjliggöra integrerade (sektorsövergripande) stadstjänster, vilket kräver interoperabilitet, modularitet, gemensamma datamodeller, gränssnitt för tillämpningsprogram samt förtroende.
För att säkerställa interoperabilitet tillhandahåller de minimala interoperabilitetsmekanismer som godkänts av Living-in.eu-deklarationen och lokalsamhället gemensamma datamodeller (baserade på befintliga modeller som SAREF, DATEX II, GSMA, schemaorg) och iii) en marknadsplats (baserad på TM-forum, Business API och Fiware Business EcoSystem) för att möjliggöra åtkomst till dessa datamodeller. De underlättar också hantering av bakgrundsinformation, hantering av personuppgifter och upphandling av rättvisa multilaterala förmedlingsmekanismer för AI. de två sistnämnda håller på att utarbetas. Precis som MIM är FSE:s byggstenar för infrastruktur för digitala tjänster – såsom Context Broker, testinfrastrukturen för stordata, e-identifiering, eDelivery och e-signatur – en uppsättning standarder och tekniska specifikationer och tar upp gemensamma allmänna digitala kapaciteter som täcker de grundläggande behoven hos alla digitala plattformar. Därför bör städerna inte börja från grunden, utan kan börja med att använda befintliga verktyg och bygga vidare på dem och därför vara driftskompatibla redan från början. Arbetet med en europeisk interoperabilitetsram för smarta städer och samhällen (EIF4SCC) är också avgörande för skapandet av ett dataområde för smarta samhällen. Syftet med detta projekt är att underlätta en bredare användning av smarta städer och smart teknik och utvecklingen av nya tjänster genom att säkerställa interoperabilitet mellan områden, städer, regioner och gränser. Detta projekt kommer att tillhandahålla en gemensam strategi för definitionen av interoperabilitet för smarta städer och samhällen och säkerställa en anpassad inställning till dess aspekter.
Styrning av datauppsättningstakten och därmed hela det lokala dataekosystemet kommer också att vara avgörande. I en nyligen genomförd studie betonades de lokala myndigheternas roll i orkestreringen av ekosystemet, vikten av tillståndshavarnas engagemang, vilket är avgörande för att definiera och integrera berörda parter och sedan fördela värdet inom ekosystemet mellan aktörerna, datarelaterade frågor och en strategi för ekonomisk hållbarhet:
Hanteringen av alla data som är relevanta för städer kan vara ett problem, särskilt som prognoserna visar att explosionen av data kommer att multipliceras med fem under de kommande fem åren på grund av anslutna enheter, vilket sätter press på var och hur vi ska lagra och behandla våra data i Europa. Tendensen visar också en övergång från mestadels central molninfrastruktur till nätets kant, dvs. nära slutanvändarna, inklusive städer. I kombination med slutanvändarnas ökande förväntningar på säker infrastruktur med låg energiförbrukning och behandling i realtid kan städerna vara intresserade av att använda molninfrastrukturen. Detta skulle kunna leda till en effektivitetsvinst på 50 % av deras it-budget, möjliggöra databehandlingstjänster i realtid och säkerställa ett säkert sätt att ta emot data på lokal nivå, eller på ett federerat sätt med andra städer.
Parallellt med utvecklingen av smarta samhällens datahastighet finns det flera andra sektoriella dataområden, vart och ett med sina egna särdrag. Syftet med mobilitetsdataområdet är att öka tillgången till viktiga data för att stödja passagerar- och godstransporter, underlätta sektorsövergripande datadelning och återanvändning för multimodalitet, hjälpa till att återanvända data och förbättra uppgifternas sökbarhet. Hälsodataområdet kommer att omfatta (mycket) känsliga data, tillförlitliga hälsodataset, extremt känsliga genomiska data och cancerbilder. För att säkerställa interoperabilitet håller gemensamma tekniska specifikationer, tillitsramar och en it-säkerhetsram på att utvecklas, tillsammans med ett lagstiftningsförslag om ett europeiskt hälsodataområde under 2021.
Dataområdet för klimatneutrala och smarta samhällen kommer också att vara viktigt för de digitala tvillingarna i städerna. Flera EU-projekt testar konceptet (DUET, LEAD, DigiTranScope, URBANAGE osv.), medan Eindhoven, Newcastle, Rennes, Luxemburg och Storbritannien också inför tvillingar som fokuserar på deras särskilda behov. För de digitala tvillingarna i Urban är det mycket viktigt med rättslig säkerhet i fråga om datadelning, äganderätt till data, dataroller och ansvarsområden, tillgång till och kvalitet på data samt integritetsaspekter. Å andra sidan skulle tekniska bestämmelser, organisatoriska metoder, lärdomar och gemenskap kring genomförandet av Inspire-direktivet (rumslig information för övervakning av miljöpolitiken) kunna vara till hjälp.
Som en del av Living-in.eu-rörelsen identifierade lokalsamhället ett antal ikoniska projekt. digitala lösningar för flera samhällsutmaningar med flera tekniker. Inledningsvis kommer fokus att ligga på digitala tvillingar i städer (t.ex. för stadsplanering eller prognostiserat underhåll), medborgarkort och luftmobilitet i städer, medan andra kan komma att följa i framtiden. Städer och samhällen uppmanas därför att ansluta sig till rörelsen för att börja arbeta tillsammans med den gemensamma visionen och de villkor som möjliggör den.
För mer detaljerad information, se bifogad fullständig rapport.