iStock Photo Getty Images +
Den oberoende analysen bygger på bevis som samlats in från juni till december 2023.
Sedan rekommendationen antogs 2021 har de flesta medlemsstater (19 av 27) antingen antagit en särskild handlingsplan (Danmark, Litauen och Sverige) eller inrättat en särskild struktur eller kommitté (Grekland, Lettland och Italien). Majoriteten har också infört eller planerar att införa en övergripande styrning till stöd för journalisters säkerhet. Som en del av dessa insatser omfattar medlemsstaternas konkreta åtgärder inrättandet av arbetsgrupper eller undertecknandet av samförståndsavtal och protokoll om till exempel samarbetet mellan journalister och polisstyrkor.
Studien visade också att flera EU-länder har infört åtgärder för onlinesäkerhet (9 länder) och för att stärka kvinnliga journalister, journalister som tillhör minoritetsgrupper och journalister som rapporterar om jämställdhetsfrågor (14 länder), men det finns potential för ytterligare riktade åtgärder.
Enligt studien släpar de flesta medlemsstater efter när det gäller att inrätta ett övervakningssystem för rekommendationen, även om det finns vissa verktyg för att övervaka journalisters säkerhet i nästan hälften av dem. För att underlätta detta och EU-ländernas rapportering föreslås i studien en övervakningsram som de kan genomföra.
Studien kommer att vara en informationskälla för den kommande rapporten om rättsstatsprincipen. Den kommer också att användas för diskussioner med medlemsstaterna om genomförandet av rekommendationerna.
Läs mer om resultaten i studien och sammanfattningarna .
Du kan också läsa om EU:s politik, finansiering och lagstiftning om mediefrihet och mediepluralism.
Du kanske är intresserad av att utforska EU:s nyhetsinitiativ och hur EU strävar efter att skydda mediernas frihet och mångfald.