Konnektivitet som en möjliggörare för företagare
Infrastruktur och tillämpningar
I allmänhet kan marknadsaktörerna (t.ex. infrastrukturägare och tjänsteleverantörer) hantera infrastruktur och tillhandahålla applikationer (till slutkunder):
Infrastruktur:
- fysisk infrastruktur, inklusive byggnader, ledningar och master.
- fasta nät och mobilnät (särskilt för roaming).
- nätverkselement och tillhörande faciliteter (t.ex. switch, router, repeater).
- accessnät (sista/första milen).
Användningsområden:
- Tjänster: relevanta programvarusystem, inklusive operativa stödsystem (administration för nätverk och tjänster, t.ex. trippelspel). system för villkorad tillgång för digitala televisionstjänster (t.ex. Nagravision för betal-tv, HD-kanaler) och virtuella nätverkstjänster (t.ex. fjärrunderhåll).
- Kundtjänst: informationssystem eller databaser för t.ex. förbeställning, tillhandahållande, beställning, underhåll och reparation samt fakturering.
Öppet tillträde beskriver det icke-diskriminerande öppnandet av den passiva och/eller aktiva nätinfrastrukturen för tredje part, dvs. för alla marknadsaktörer i bredbandsinfrastruktur (särskilt FTTH-nät). Det finns två grundläggande åtkomsttyper som ska särskiljas.
Fysiskt tillträde till nätinfrastruktur: På olika nätverksnivåer
Här kan en konkurrent helt ta över tillträdet och driften av nedströmsinfrastrukturen eller tillträdet till slutanvändaren vid definierade nätpunkter. Detta innebär att tjänsteleverantören kan säkerställa största möjliga flexibilitet i utformningen av möjliga slutkundsprodukter. Samtidigt kräver det fysiska tillträdet till infrastrukturen lämpliga åtgärder från konkurrentens sida för att tillhandahålla de relevanta produkterna i respektive infrastruktursegment.
Virtuell åtkomst till nätverksinfrastruktur: Med olika kvalitet på servicegraderingar
I motsats till fysiskt tillträde sker ingen fysisk övergång till nätinfrastrukturer i senare led och slutkundslinjer, men det nödvändiga tillträdet tillhandahålls praktiskt taget av infrastrukturägaren. Det vill säga att konkurrenten hyr respektive tillträde utan att använda de nödvändiga nätkomponenterna. Den faktiska driften av nätet och slutanvändarlinjerna i senare led ligger kvar hos infrastrukturägaren. När det gäller dessa typer av åtkomst är det att skilja i vilken utsträckning sådan prestanda kan göras tillgänglig. I allmänhet är det att skilja mellan åtkomster baserade på skikt-3 och skikt-2, som skiljer sig åt när det gäller möjligheten att utforma fristående produktutbud och egenskaper (t.ex. en typisk skikt-2-funktion är statisk routing; typiska lager-3-funktioner är virtuella LAN och Quality-of-Service).
Det bör noteras att den fysiska åtkomsttypen visar den högsta graden av oberoende vid tillhandahållande av egna slutkundsprodukter och att den inte lätt kan utbytas med lämpliga virtuella åtkomsttyper.
Hela spektrumet av tillträdestyper är därmed inte möjligt för alla infrastrukturer eller tekniker. I allmänhet kan följande åtskillnad göras när det gäller tillgång till slutkunden:
- Koppartrådar: Fysisk och virtuell åtkomst till abonnentlinjen
- Koaxialkablar: Virtuell åtkomst
- Optisk fiber: Fysisk (p2p) eller virtuell åtkomst (p2mp)
Läs mer om hur du väljer rätt typ av infrastruktur.
Läs mer
Översikt
Avsnittet Bredbandsplanering hjälper kommuner och andra enheter att planera framgångsrika bredbandsprojekt.
Se också
Investeringar för att finansiera offentlig-privata och privatägda nätverk görs i samarbete mellan privata aktörer som äger befintlig infrastruktur och offentliga myndigheter.
Kommuner, kommunala företag, samriskföretag och privata företag kan vara involverade i ett, två eller alla tre stadier av bredbandsutveckling.
De grundläggande rollerna för fysisk infrastrukturleverantör (PIP), nätverksleverantör (NP) och tjänsteleverantör (SP) kan tas av olika aktörer.
Nyckeln till en framgångsrik regional bredbandsutveckling är en politiskt understödd plan på lokal, regional eller nationell nivå som kombinerar mål med specifika behov och intressenter.
I handlingsplanen redogörs för kostnaderna, intressenterna, verksamheten, samordningen och övervakningen i samband med genomförandet av bredbandsstrategin.
En översikt över olika trådbundna, trådlösa och kommande bredbandstekniker och en beskrivning av deras fördelar, nackdelar och hållbarhet.
Valet av rätt affärsmodell beror på marknadsaktörernas roll i bredbandsvärdekedjan.
Investeringsmodeller ger intressanta möjligheter till engagemang för en myndighet som är engagerad i regional bredbandsutveckling.
De viktigaste finansieringsverktygen för höghastighetsbredbandsutvecklingsprojekt är egna medel, inkomstbaserad finansiering, lån, eget kapital och bidrag.
Statligt stöd till bredband kan vara nödvändigt på vissa platser där marknaden inte tillhandahåller de nödvändiga infrastrukturinvesteringarna.
Ett bredbandsnät består av geografiska delar. Topologin i ett nätverk beskriver hur de olika delarna av ett nätverk är anslutna. De mest relevanta topologierna för ryggraden och området nätverk är träd topologier, ring topologier och meshade topologier. För den första milen, två...
För att förstå de roller som offentliga förvaltningar kan ta är det bra att se de olika skikten som utgör ett bredbandsnät samt de viktigaste affärsrollerna.
Bredbandsnät kräver olika typer av infrastruktur baserat på olika logistiska, ekonomiska eller demografiska förhållanden. Använd frågorna för att hjälpa till att välja.
En jämförelse av bredbandsteknik presenterar funktioner i varje lösning och hjälper till att fatta beslut om den bästa lösningen för olika regioner.