Bredband: Offentliga och privata medel som finansierar bredbandsutbyggnader

Offentliga medel

Offentliga medel möjliggör ekonomiska och sociala förbättringar och finns tillgängliga på lokal, regional och nationell nivå samt på EU-nivå. Europeiska unionen är en allt viktigare finansieringskälla som främst tillhandahåller bidrag och lån, men till och med finansiering av eget kapital. I takt med att volymen och typen av tillgänglig finansiering har ökat under årens lopp har även antalet program ökat.

De europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) omfattar följande:

• Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) som syftar till att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen i EU genom att korrigera obalanser mellan regionerna. Erufs stöd till bredbandsutbyggnad är främst inriktat på att åtgärda marknadsmisslyckanden, med inriktning på regioner där investeringar inte sker enbart på marknadsbasis.
• Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) som syftar till att stödja landsbygdsområden i EU för att möta de många olika ekonomiska, miljömässiga och sociala utmaningarna. Den kan användas för att stödja bredbandsprojekt i vissa regioner och medlemsstater, beroende på hur fondanslaget har utformats.
• Europeiska socialfonden (ESF) som stöder arbetstillfällen och sysselsättningsmöjligheter för alla EU-medborgare och som delvis kan användas för att stödja bredbandsutbyggnad.
• Sammanhållningsfonden som syftar till att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna och främja hållbar utveckling.

Ett program för konnektivitet är Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), som stöder bredbandsutbyggnad via två finansieringsinstrument: Connecting Europe Broadband Fund (CEBF, eget kapital) och FSE:s skuldinstrument. Bredbandsfonden för ett sammanlänkat Europa tillhandahåller eget kapital och därmed likställt eget kapital till småskaliga bredbandsprojekt med högre risk, som inte har tillräcklig tillgång till finansiering, i förorts- och landsbygdsområden som är underbetjänade. CEBF är en aktiefond på 420 miljoner euro, och FSE:s skuldinstrument tillhandahåller cirka 17 miljoner euro i lån. Den digitala delen av Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE Digital) kommer att stödja och katalysera både offentliga och privata investeringar i infrastruktur för digital konnektivitet mellan 2021 och 2027.

Faciliteten för återhämtning och resiliens är det viktigaste återhämtningsinstrumentet i kärnan i Next Generation EU:s fleråriga budgetram, som är tänkt att hjälpa EU i dess återhämtning från den nuvarande krisen. Faciliteten kommer att tillhandahålla både lån och bidrag genom att tidigarelägga ekonomiskt stöd för de avgörande första åren av återhämtningen (totalt 672,5 miljarder euro, fördelat på medlemsstaterna i olika åtgärder. minst 20 % är öronmärkta för digitala tjänster). Medlemsstaterna bör ge en detaljerad förklaring av hur de utmaningar som identifierats i de landsspecifika rekommendationerna, särskilt terminscyklerna 2019 och 2020, hanteras genom de föreslagna åtgärderna. De bör också förklara hur planerna är förenliga med de utmaningar som identifierats i rådets senaste rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet för de medlemsstater som har euron som valuta. Kontrollera RRF scorebord med tematisk analys om konnektivitet ämne.

InvestEU-portalen är EU:s portal för matchmaking online som gör det möjligt för EU-baserade projektansvariga – offentliga eller privata – att nå potentiella investerare över hela världen. InvestEU gör det möjligt för projektansvariga i EU att nå potentiella investerare över hela världen och öka deras projekts synlighet för ett stort nätverk av internationella investerare. Investerare som söker investeringsmöjligheter i bredbandsinfrastruktur erbjuds ett brett urval av livskraftiga projekt.

Dessutom har EU:s medlemsstater inrättat nationella strategier och strategier för bredband, finansieringsinstrument och särskilda fonder för investeringar i bredbandsprojekt med hög kapacitet.

Privat kapital och finansmarknader

Finansiella marknader kan nås för investeringsfonder som tillhandahåller kapital- eller skuldfinansiering samt hybridlösningar (mezzaninefinansiering). Investeringsfonder som söker en stabil avkastning på investeringar och kan fokusera på säkra materiella tillgångar såsom bredbandsinfrastruktur med hög kapacitet:

• banker, investeringsfonder och private equity-investerare kan vara intresserade av att tillhandahålla finansiering i ett tidigt skede, leta efter en högre riskpremie och ett utträde mellan 3 och 7 år när verksamheten väl har etablerats.
• infrastrukturfonder, pensionsfonder och andra institutionella investerare får investera i etablerad infrastruktur från ovan efter 3–7 år och söka långsiktiga investeringar till lägre räntor.

Andra källor, t.ex. riskkapital, används vanligtvis inte för investeringar i infrastruktur eftersom de fokuserar på kortsiktiga, högre riskmöjligheter och efterfrågan på höga räntor med optioner för tidigt utträde.

Mer information och exempel finns i investeringsguiden för bredband.