Bredband: Plandefinition

Nationella och regionala beslutsfattare uppmanas att planera investeringar för att stödja de viktigaste målen för regional- eller landsbygdsutvecklingspolitiken. Därför bör en bredbandsplan stödjas politiskt och i linje med de regionalpolitiska målen.

Planering av bredband omfattar överväganden om hållbar ekonomisk tillväxt inom olika sektorer (t.ex. hälsa, utbildning och administration), tjänster för lika tillgång, innovativ drivkraft och medborgarnas fördelar med digitala tjänster. Dessutom påverkar höghastighetsanslutningen andra politiska agendor, t.ex. smarta städer, telemedicin, utbildning och smarta energinät. För sammanställningen av din bredbandsplan måste du överväga:

• de regionala socioekonomiska utvecklingsmålen under de kommande två decennierna.
• det förväntade bidraget från höghastighetsbredband för att uppnå dessa mål.
• efterfrågan på digitala tjänster som bygger på höghastighetsanslutning.
• de problem som måste lösas för att underlätta bredbandsanvändningen.
• fördelarna med bredband för lokalbefolkningen och samhället i stort.

Stöd vid utarbetandet av bredbandsplanen – aggregering och federering med andra kommuner och regioner

Bredbandsutveckling kräver detaljerad teknisk och juridisk expertis, som endast kan utföras med stor ansträngning i enskilda kommuner och regioner. Det är därför mycket viktigt att koncentrera enskilda intressen och övervinna småskaliga strukturer. Samarbete med grannar över kommuner, distrikt, län och landsgränser inom bredbandsplanering och bredbandsutbyggnad har därför avgörande fördelar:

• stordriftsfördelar uppnås.
• avtalsmässig makt erhålls när du talar med en röst som en enda kontaktpunkt.
• integrerad infrastruktur gör det lättare att hyra ut fiber (långa kontinuerliga förbindelser kan erbjudas snarare än korta icke-anslutna sträckor), vilket ökar intäktspotentialen.
• internet av hög kvalitet till överkomliga priser kommer att uppnås.
• kunskapsutbyte inom teknik och rättsliga villkor.
• användning av synergier när det gäller planering, finansiering, utbyggnad, leasing och nätdrift.
• ömsesidig användning av konsultstöd från opartiska experter bidrar till storskaliga projektframgångar.

Identifiera investeringsbehov

Din bredbandsplan bör innehålla en marknads- och infrastrukturanalys av regionens bredbandssituation för att identifiera insatsområdena och fastställa de sannolika kostnaderna. Viktiga frågor som bör tas upp är följande:

• analys av territoriets socioekonomiska och demografiska särdrag.
• offentliga tjänster som ska tillhandahållas (exklusivt) online under de kommande 5–15 åren.
• den nuvarande täckningen, kvaliteten och priset på bredbandstillgång.
• uppnående av NGN-bredbandstäckning i regionen, om inget ingripande görs.
• konkurrens om bredbandstjänster i regionen.
• blandningen av offentligt ägd och annan infrastruktur för allmännyttiga tjänster.
• topografiska detaljer som ökar kostnaderna eller bestämmer teknik, t.ex. naturskyddsområden eller mycket känsliga områden i en stadskärna.
• lokalsamhällenas och nedifrån och upp-initiativens roll när det gäller att bidra till investeringar.

Definiera målen

Bredbandsplanen bör fastställa konkreta mål för bredbandstäckning och uppnå en högre livskvalitet i regionen, t.ex.

• procentandel av befolkningen/hushållen med tillgång till höghastighetsbredband 2025 och 2030.
• kvaliteten på den infrastruktur som krävs under de kommande 5–15 åren.
• uppgradering av den nya infrastrukturen inom de närmaste 10–20 åren.

Identifiera intressenter och etablera samarbete

En bredbandsplan som skapar de rätta förutsättningarna och incitamenten för ett antal berörda parter att delta i projektet kommer att kunna bättre utnyttja de resurser, kompetens och tillgångar som finns i regionen och i slutändan ha större chanser att lyckas.

Relevanta intressenter är:

• finansiella och institutionella partner.
• nätoperatörer och tjänsteleverantörer (intresserade av att sälja tjänster via nätet).
• medborgarorganisationer, lokala företag, bostadsföretag.
• andra företag som äger infrastruktur (särskilt fiber- eller sista kilometer-anslutningar till slutanvändaren).
• andra telekomföretag som är villiga att hyra mörkfiber, t.ex. 4G/5G/6G-operatörer.
• kabel-TV-operatörer, tjänsteleverantörer och alla andra operatörer som behöver backhauling.
• icke-telekomföretag som vill hyra mörkfiber för sina egna behov.
• berörda parter som tillhandahåller sociala förmåner genom avancerade sociala IKT-tjänster, och även demonstrerar de största potentiella kunderna av det nya bredbandsnätet (t.ex. sjukhus, skolor, äldre och subventionerade bostadsföretag, polis, säkerhet, militär, räddningstjänst osv.).
• intressenter med direkt tillgång till privata slutanvändare (t.ex. fastighetsägande eller sammanslutningar).
• institutionella intressenter för reglering och stöd (t.ex. administrativa tjänstemän, kommuner, nationell regering och EU-regering, nationella tillsynsmyndigheter på telekommunikationsområdet, EU:s tillsynsmyndigheter och bidragsorgan).

Efter att ha beaktat den övergripande socioekonomiska bilden, bredbandsfinansieringen och den politiska kontexten för din region måste du göra fyra viktiga strategiska val över: infrastruktur och teknik, investeringsmodell, affärsmodell och finansiering. Det sista steget är att utarbeta en konkret handlingsplan.

Mer information och exempel finns i investeringsguiden för bredband.