Bredband: Plandefinition

De nationella och regionala beslutsfattarna uppmanas att planera investeringar för att stödja de viktigaste målen för regional- eller landsbygdsutvecklingspolitiken. Därför bör en bredbandsplan stödjas politiskt och vara i linje med de regionalpolitiska målen.

I planeringen av bredband ingår överväganden om hållbar ekonomisk tillväxt inom olika sektorer (t.ex. hälso- och sjukvård, utbildning och förvaltning), tjänster för lika tillgång, innovativ drivkraft och medborgarnas nytta av digitala tjänster. Höghastighetskonnektivitet påverkar dessutom andra politiska agendor, t.ex. smarta städer, telemedicin, utbildning och smarta energinät. För sammanställningen av din bredbandsplan måste du överväga:

• de regionala målen för socioekonomisk utveckling under de kommande två årtiondena,
• Det förväntade bidraget från höghastighetsbredband för att uppnå dessa mål.
• Efterfrågan på digitala tjänster som bygger på höghastighetskonnektivitet.
• de problem som måste lösas för att underlätta bredbandsanvändningen,
• fördelarna med bredband för lokalbefolkningen och samhället i stort.

Stöd vid utarbetandet av bredbandsplanen – sammanslagning och samkörning med andra kommuner och regioner

Bredbandsutveckling kräver detaljerad teknisk och juridisk expertis, som endast kan utföras med stor ansträngning i enskilda kommuner och regioner. Det är därför mycket viktigt att koncentrera enskilda intressen och övervinna småskaliga strukturer. Samarbete med grannar över kommun-, distrikts-, läns- och landsgränser vid bredbandsplanering och bredbandsutbyggnad har därför avgörande fördelar:

• Stordriftsfördelar uppnås.
• Kontraktsmakt uppnås när du talar med en röst som en enda kontaktpunkt.
• Integrerad infrastruktur gör det lättare att hyra ut fiber (långa, kontinuerliga förbindelser kan erbjudas i stället för korta, icke-sammanlänkade sträckor), vilket ökar intäktspotentialen.
• Högkvalitativt internet till överkomliga priser kommer att uppnås.
• Kunskapsutbyte inom teknik och rättsliga villkor.
• Utnyttjande av synergier när det gäller planering, finansiering, utbyggnad, leasing och nätdrift.
• Ömsesidig användning av konsultstöd från opartiska experter bidrar till storskaliga projekts framgång.

Identifiera investeringsbehov

Bredbandsplanen bör innehålla en marknads- och infrastrukturanalys av din regions bredbandssituation för att identifiera insatsområden och fastställa de sannolika kostnaderna. Viktiga frågor att ta itu med är bland annat följande:

• Analys av områdets socioekonomiska och demografiska särdrag.
• Offentliga tjänster som ska levereras (endast) online under de kommande 5–15 åren.
• bredbandstillgångens nuvarande täckning, kvalitet och pris,
• Uppnående av NGN-bredbandstäckning i regionen, om inga åtgärder vidtas.
• Konkurrens om bredbandstjänster i regionen.
• blandningen av offentligägd och annan infrastruktur för allmännyttiga tjänster,
• topografiska särdrag som höjer kostnaderna eller bestämmer tekniken, t.ex. naturskyddsområden eller mycket känsliga områden i en stadskärna,
• Lokalsamhällenas och gräsrotsinitiativens roll när det gäller att bidra till investeringar.

Definiera målen

Bredbandsplanen bör fastställa konkreta mål för bredbandstäckning och för att uppnå en högre livskvalitet i regionen, t.ex.

• Procentandel av befolkningen/hushållen som har tillgång till höghastighetsbredband 2025 och 2030.
• Kvaliteten på den infrastruktur som krävs under de kommande 5–15 åren.
• uppgradering av den nya infrastrukturen inom de närmaste 10–20 åren.

Identifiera intressenter och etablera samarbete

En bredbandsplan som skapar de rätta förutsättningarna och incitamenten för ett antal relevanta intressenter att delta i projektet kommer att bättre kunna utnyttja de resurser, den kompetens och de tillgångar som finns i regionen och kommer i slutändan att ha större chanser att lyckas.

Berörda parter är följande:

• Finansiella och institutionella partner.
• Nätoperatörer och tjänsteleverantörer (som är intresserade av att sälja tjänster via nätet).
• medborgarorganisationer, lokala företag, bostadsbolag,
• Andra företag som äger infrastruktur (särskilt fiber eller anslutningar ”sista kilometern” till slutanvändaren).
• Andra telekomföretag som är villiga att hyra svartfiber, t.ex. 4G/5G/6G-operatörer.
• Kabel-TV-operatörer, tjänsteleverantörer och andra operatörer som behöver backhauling.
• Företag som inte är telekomföretag och som vill hyra svartfiber för sina egna behov.
• Berörda parter som tillhandahåller samhällsnytta genom avancerade sociala IKT-tjänster och som också visar de största potentiella kunderna i det nya bredbandsnätet (t.ex. sjukhus, skolor, äldre och subventionerade bostadsföretag, polis, säkerhet, militär, räddningstjänst osv.).
• Berörda parter med direkt tillgång till privata slutanvändare (t.ex. fastighetsägande eller föreningar).
• institutionella intressenter för reglering och stöd (t.ex. handläggare, kommuner, nationella myndigheter och EU-regeringar, nationella tillsynsmyndigheter på telekomområdet, EU-tillsynsmyndigheter och bidragsorgan).

Efter att ha övervägt den övergripande socioekonomiska bilden, bredbandsutbudet och det politiska sammanhanget för din region måste du göra fyra viktiga strategiska val när det gäller infrastruktur och teknik, investeringsmodell, affärsmodell och finansiering. Det sista steget skulle vara att utarbeta en konkret handlingsplan.

Mer information och exempel finns i handboken om bredbandsinvesteringar.