5G: Frågor och svar

Den femte generationen av telekommunikationssystem kommer att bli en viktig byggsten i vår digitala ekonomi och vårt samhälle under det kommande årtiondet. Mobiltrafiken fördubblas vartannat år och nya applikationer växer fram. 5G kommer att tillhandahålla kapacitet och prestanda för att tillgodose dessa anslutningsbehov. Dessa nätverk kommer att kunna stödja miljontals samtidiga anslutningar på trånga platser och utföra realtidsöverföringar av högkvalitativa videoflöden och fjärroperationer.

5G handlar om mer än smartphones. Det kan koppla samman våra industrier, från automatiserade bilar till trådlösa robotar, vilket ger möjligheter till hållbar tillväxt och jobb i hela Europa. Den största effekten av 5G förväntas inom viktiga sektorer som transport, hälso- och sjukvård och tillverkning, med en fördel som överstiger 500 miljarder euro över hela världen per år för 5G-kompatibla tjänsteleverantörer.

Tekniskt sett kännetecknas 5G-näten av följande:

• låg latens: nära realtidsnätverkets lyhördhet;
• bredare bandbredd: för ultrasnabb datadelning,
• garanterad kvalitet: en del av nätverket är reserverat för en viss användning.

Dessa funktioner gör 5G till den viktigaste grunden för att testa och lansera den senaste tekniken, nämligen Internet of Thing (IoT), Artificial Intelligence (AI), Virtual and Augmented reality (VR och AR).

Edge computing är ett nyckelkoncept för att uppfylla dessa krav. Det innebär databehandling nära eller direkt på användarens enhet, snarare än att skickas över nätverket till en databehandlingscentral och sedan hämtas och skickas tillbaka till användarens enhet. En sådan interaktion i realtid kommer att möjliggöra tillämpningar som hälso- och patientövervakning, fjärrstyrning av fabriksmaskiner, smarta nät för hantering av förnybar energi, autonoma fordon, exakt feldetektering och snabba ingripanden med mera.

Utbyggnaden av 5G-nät är nära beroende av tillgången till radiospektrum eller de frekvenser som ligger till grund för trådlös kommunikation, dvs. telekommunikationer.

Initialt kommer 5G att använda liknande frekvenser som 4G för att bära data. I framtiden kommer 5G-nät också att använda frekvenser placerade högre på radiospektrumet och arbeta på kortare våglängder. Detta kommer att göra det möjligt för 5G-nätverk att betjäna ännu fler användare och enheter samtidigt och leverera data extremt snabbt.

Avståndet som dessa vågor kan nå är mycket kortare, så istället för celltorn som täcker stora områden kommer 5G-nät att använda mindre kraftfulla och mindre antenner som täcker mindre områden. I takt med att antalet anslutna enheter och deras tillämpningar ökar är det viktigt att definiera användningen av frekvenser med hjälp av olika tekniker (t.ex. tv och radio, tillämpningar för allmän säkerhet, hörapparater, medicinsk utrustning, telekommunikation osv.).

Att fördela spektrum för specifika användningsområden hindrar olika tekniker från att störa varandra. Det är också viktigt att harmonisera dessa spektrumregler mellan länderna. Att ha samma regler i alla medlemsstater säkerställer att tekniken är driftskompatibel över gränserna.

För utbyggnaden av 5G harmoniserade kommissionen användningen av tre pionjärfrekvensband (eller frekvensområden) i hela EU:

1. 700 MHz-bandet, som tilldelats mobiloperatörer för trådlös bredbandsanvändning. Det kommer att möjliggöra en bred territoriell täckning, inklusive landsbygdsområden.
2. 3,6 GHz-bandet, för att stödja högre datadelningskapacitet och måttlig räckvidd.
3. 26 GHz-bandet, för mycket hög datadelningskapacitet i täta områden, t.ex. städer.

Medlemsstaterna bör tillåta operatörer att använda dessa tre band för 5G före utgången av 2020. Detta kommer att säkerställa att operatörerna har tillgång till tillräckligt med spektrum för att tillhandahålla innovativa 5G-tjänster.

Kommissionen och medlemsstaterna fortsätter att utbyta bästa praxis och diskutera gemensamma delar av dessa nationella spektrumpriser. Information om framsteg och all viktig marknadsutveckling rapporteras kontinuerligt av EU:s 5G-observatorium.

Europeiska operatörer är på samma spår som Kina och USA, med kommersiella lanseringar av 5G i år. Med mer än 1 miljard euro investerat i europeiska försök är Europa nu världsledande på detta område och utvecklar unika affärsmöjligheter.

Investeringar i kommersiell utbyggnad på 60–100 miljarder euro per år har ännu inte kommit. Medlemsstaterna uppmuntras att göra nödvändiga frekvenser tillgängliga för sektorer som är beroende av trådlösa tjänster såsom radio- och tv-sändningar, allmän säkerhet, forskning, transporter, miljöskydd och energi.

Kommissionen lanserade Europeiska 5G-observatoriet 2018 för att övervaka framstegen med 5G i Europa, inbegripet förberedande åtgärder för försöksverksamhet, potentiella 5G-kompatibla städer, gränsöverskridande korridorer och spektrumtilldelning.

Det finns ett brett utbud av hälsoapplikationer av 5G, som inkluderar expanderande telemedicin, tillförlitlig, realtids fjärrövervakning och användning av artificiell intelligens för att hjälpa till med diagnoser och mer.

Telemedicin gör det möjligt för läkare och annan klinisk personal att samarbeta mer effektivt för att leverera vård från avlägsna platser. Det kan vara särskilt användbart i landsbygdsområden att kunna skicka realtidsvideor och bilder av hög kvalitet till en specialist för granskning.

Dessutom, när man behöver leverera mycket stora datafiler, som 3D medicinska bilder, kan överföringen ta lång tid eller inte skicka framgångsrikt om nätverket är låg på bandbredd. Detta innebär att patienten väntar längre på behandling och vårdgivare ser färre patienter på samma tid. Med snabba och pålitliga 5G-nät kan patienter behandlas tidigare och få tillgång till specialister som annars inte är tillgängliga, genom att förbättra både tillgången och kvaliteten på vården.

Tillförlitlig fjärrövervakning i realtid innebär användning av Internet of Things-enheter för att hjälpa vårdgivare att övervaka patienter och samla in data för en mer förebyggande och individanpassad vård. Wearables, som ofta används för fjärrövervakning, ökar patientens engagemang med sin egen hälsa, samtidigt som sjukhuskostnaderna minskar.

Användningen av fjärrövervakningsteknik begränsas dock av nätverkets kapacitet att hantera data. Långsamma nätverkshastigheter och otillförlitliga anslutningar hindrar läkare att få de realtidsdata de behöver för att fatta snabba beslut. 5G-tekniken, med sin låga latens och höga kapacitet, kommer att möjliggöra tillförlitlig fjärrövervakning av patienter.

Många viktiga beslut inom hälso- och sjukvården kommer att fattas eller underlättas med hjälp av artificiell intelligens (AI). Till exempel för att bestämma potentiella diagnoser, eller att bestämma den bästa behandlingsplanen för en viss patient. Dessutom kan AI hjälpa till att förutsäga vilka patienter som är mer benägna att få postoperativa komplikationer, vilket gör det möjligt för hälso- och sjukvårdssystemen att ge tidiga insatser vid behov.

De stora mängder data som behövs för snabbt lärande kräver ultrapålitliga och hög bandbredd nätverk. Dessutom behöver leverantörer ofta komma åt data från mobila enheter. Genom att flytta till 5G-nätverk kan hälso- och sjukvårdsorganisationer använda AI-verktyg för att ge bästa möjliga vård – var de än befinner sig. Genom att möjliggöra all denna teknik genom 5G-nätverk kan hälso- och sjukvårdssystemen förbättra kvaliteten på vården och patientupplevelsen samt minska vårdkostnaderna. Istället för att bara reagera på patienternas tillstånd kan 5G-nätverk ge leverantörerna möjlighet att leverera mer förebyggande och individanpassad vård.

Konsumenterna kan förvänta sig bättre mobila tjänster, nya IoT-baserade applikationer för bättre energihantering, förbättrad säkerhet och engagerande underhållning. Vi kan förvänta oss mycket snabbare och mer tillförlitligt mobilt internet, där större nätverkskapacitet kommer att eliminera trafikstockningar och göra sömlös anslutning till en verklighet. Med större bandbredd och tillförlitliga anslutningar kommer fler människor att få tillgång till internet, digitala tjänster och utbildning.

5G kommer att möjliggöra bättre energiförvaltning och leda till en mer hållbar framtid. Med mer uppkopplade objekt som kan dela realtidsinformation kan städer och familjer vända sig till intelligent energiförbrukning baserat på realtidsbehov.

Den oöverträffade hastigheten, konnektiviteten och den höga kapaciteten på 5G kan förbättra vår trafiksäkerhet. Med uppkopplade bilar som kan utbyta information i realtid kommer förare att kunna ”se” vägen framåt för att undvika incidenter och osäkra förhållanden. 5G är byggstenen för uppkopplade och automatiserade transporter, av självkörande bilar, tåg och automatiserade hamntjänster.

Underhållning kommer att bli mer engagerande genom uppslukande och integrerade medier. Kollaborativ video- och spelproduktion blir enklare, snabbare och enklare. 5G stöder snabbare uppladdningar, så att du kan dela mer användargenererat, högkvalitativt innehåll och snabbare nedladdningar, så att du kan njuta av fler högkvalitativa spel och videor. 5G öppnar också nya möjligheter.

Snabb 3D-avbildning kan sätta oss i våra favoritfilmscener, göra eSports mer interaktiva och låt oss praktiskt taget prova på kläder. Den låga latensen, snabba svarstiden för 5G-näten innebär att vi kan njuta av en smidig, ingen fördröjningsupplevelse i förstärkt verklighetsunderhållning.

De oöverträffade prestanda- och tillförlitlighetsnivåer som uppnås genom 5G-konnektivitetstjänster kommer att göra det kompatibelt med de mest krävande krav för yrkesmässig användning som för närvarande övervägs av flera industrisektorer. Ur det perspektivet kommer industrier och företag att vara de viktigaste aktörerna när det gäller att driva innovation som möjliggörs av 5G, vilket i sin tur kommer att påskynda digitaliseringen av flera vertikala sektorer.

Med 5G kan snabbare och stabilare anslutningar ansluta team på flera platser samtidigt, vilket öppnar fler möjligheter att anta distansarbete och ge anställda möjlighet att arbeta hemifrån. Att dela tunga datafiler kommer att bli mycket snabbare och enklare, vilket förbättrar datadelningen och underlättar långdistanssamarbete.

Sakernas internet (IoT) gör det möjligt för objekt att utbyta information i realtid. 5G kommer att stödja realtidskontroll av enheter, vilket innebär att fabriker kan uppgradera sina automatiserade processer och sammankopplade maskiner för att förbättra effektiviteten och medarbetarnas säkerhet.

Tillförlitliga och sömlösa anslutningar kan få arbetare att övervaka svåråtkomliga eller farliga miljöer och fjärrmanövrera utrustning. 5G kan ge välbehövlig säkerhet till farliga yrken – byggarbete, gruvdrift, räddningstjänst och mycket mer.

På samma sätt kommer 5G:s svar med hög tillförlitlighet i realtid att föra hälso- och sjukvårdsapplikationen som distanskonsultation eller telekirurgi till den operativa verkligheten. Tillgången till stora mängder data och möjligheten att snabbt få tillgång till och dela den kommer att ge företag insikter i sin verksamhet för att förbättra och optimera dem. Detta kommer i sin tur att öka tillväxten, öka besparingarna och förbättra kundupplevelsen.

5G-tekniken har utformats för att vara mer energieffektiv än tidigare generationer. Detta uppnås främst genom lågeffekt, små antenner och genom effektiv teknik där överföringskraft endast genereras när det verkligen behövs.

5G använder ett energisparläge mer systematiskt och aktiverar endast nätverksresurser när det finns aktiv trafik. 5G kommer också att stödja en grönare och mer hållbar energiförbrukning. 5G-nät kommer att stödja en bättre förvaltning av förnybara energikällor och göra det möjligt för familjer, företag och städer att få mer insikt i sin energianvändning och ett smartare sätt att hantera den. Sakernas internet (IoT) aktiverade objekt kan möjliggöra bättre övervakning och kontroll av energianvändningen. Kombinerat med 5G-nät, som kan överföra information i realtid, kan energianvändningen baseras på realtidsbehov i smarta hem och smarta städer.

Konnektivitet är ett av de nyckelområden som kommissionen ständigt stärker i hela EU. 5G spelar en viktig roll för att göra bättre, snabbare och mer tillförlitliga förbindelser tillgängliga för alla i hela EU. Kommissionen har vidtagit åtgärder för att förverkliga denna revolutionerande teknik i Europa.

2013 inrättade kommissionen ett offentlig-privat 5G-partnerskap för att säkra Europas ledarskap och potential på nya marknader. Tillsammans med industrin har initiativet lanserat projekt inom områden som smarta städer, e-hälsa, intelligenta transporter, utbildning eller underhållning & media.

Den följdes av kommissionens handlingsplan för 5G, som offentliggjordes 2016, där det fastställs en färdplan för medlemsstaterna för att fastställa scenen för 5G-tjänster och 5G-produkter. Planen omfattar samordning av regleringsåtgärder, ge operatörer tillgång till radiospektrum för 5G-nät, stimulera investeringar i nätinfrastruktur och främja 5G-försök. Marknadsutvecklingen och 5G-tillgängligheten kan spåras genom EU:s 5G-observatorium. Europa är ledande inom 5G-försök för vertikala sektorer, såsom transport, media och tillverkning.

Några av de områden där kommissionen starkt samarbetar med industrin inom ramen för 5G-PPP är uppkopplad och automatiserad rörlighet inom transportsektorn, vilket skulle möjliggöra autonoma eller fjärrstyrda fordon på vägar, inre vattenvägar, järnvägar och i hamnar.

Uppkopplade fordon kommer att kunna få tillgång till verksamhetskritisk information i realtid. Detta kommer att bidra till säkerheten, till ett lägre koldioxidavtryck och till ett brett spektrum av digitala tjänster för förare och passagerare. Parallellt med detta stöder och finansierar kommissionen kontinuerligt 5G-konnektivitet på utvalda större transportleder eller sammanlänkade gränsöverskridande korridorer för att utveckla storskaliga testplatser.

Kommissionen erkänner att 5G kan omvandla hela städer och skapa smarta städer. Smarta städer är städer vars nätverk, t.ex. transporter, verktyg och blixtar, är utrustade med avancerad uppkoppling som gör dem enklare att hantera, betydligt mer hållbara, effektiva och säkrare. Smarta städer är synonymt med nätverk som genererar och tillgängliggör realtidsinformation om trafik, energiförbrukning och behov så att stadstjänsterna bättre kan hanteras av offentliga förvaltningar och bättre betjäna pendlare. I EU finns det 5G-teststäder som ständigt utvecklas för att skapa 5G-ekosystem som kan stödja smarta städers teknik och tjänster.

5G-nät kommer att använda mycket mindre antenner jämfört med nuvarande system. Samtidigt kommer de nya antennerna att uppnå mycket bättre täckning och högre anslutningshastigheter. De kommer också att vara mindre synliga och producera mindre elektromagnetiska utsläpp. I själva verket kan de jämföras med Wi-Fi-installationer.

Eftersom de befintliga reglerna för små celler har varit betungande och fragmenterade antog EU i juni 2020 enhetliga regler för att undvika tunga förfaranden för antenner med låg volym, vikt, visuell påverkan och utsläpp. Denna förordning säkerställer också en hög skyddsnivå mot elektromagnetiska fält, i linje med rådets rekommendation och en smidig integrering i den omgivande miljön.

De nya reglerna fastställs i kommissionens genomförandeförordning i enlighet med EU:s telekomregler i den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation, som antogs 2018 och införlivades i medlemsstaternas nationella lagstiftning före utgången av 2020.

Vissa människor är oroliga för att fler antenner innebär mer EMF-exponering. Europeiska kommissionen tar skyddet av folkhälsan på största allvar och ser till att alla utsläpp omfattas av höga försiktighetsåtgärder. 5G-nät kommer att använda små celler med lägre effektnivåer och därmed lägre EMF-exponeringsnivåer än de befintliga stora cellerna i 4G-nät.

En färsk studie från kommissionen visade att i stadsområden där 5G kommer att användas och 4G-antenner fortfarande används kommer de totala exponeringsnivåerna att öka måttligt, men detta kommer fortfarande att ligga långt under säkra gränsvärden, som är 50 gånger lägre än nivåer där hälsoeffekter är möjliga. När 4G-antennerna går ur bruk kommer exponeringsnivåerna att gå ner.

Dessutom förväntas 4G och äldre generationens antenner, som arbetar med högre utsläppskapacitet, användas mindre och mindre i dessa områden. De nya småcellsnätverken kommer att utveckla och distribuera källor till elektromagnetiska fält jämnare vid lägre effektnivåer.

Europeiska unionen tillämpar en försiktighetsstrategi genom att rekommendera maximala exponeringsgränser med en bred säkerhetsmarginal. Detta innebär att EU:s exponeringsgränser för allmänheten fastställs till 50 gånger lägre än de utsläppsnivåer vid vilka hälsoeffekter kan börja ses, enligt Världshälsoorganisationens (WHO) uppskattningar.

I rådets rekommendation fastställs strikta gränsvärden för elektromagnetiska fält i linje med de riktlinjer som fastställts av 1998 års internationella kommission för icke-joniserande strålningsskydd eller ICNIRP. Dessa riktlinjer har anpassats 2020 för att ta hänsyn till de nya 5G-ansökningarna och kommer att bedömas i enlighet med detta.

EMF-exponering från 5G-nät, bland annat genom användning av nya frekvensband, måste ligga under de rekommenderade gränsvärdena, precis som 2G, 3G och 4G-nät. Nya riktlinjer från Internationella kommissionen för icke-joniserande strålningsskydd (ICNIRP) offentliggjordes i mars 2020.

ICNIRP 1998-riktlinjerna är skyddande för nuvarande tillämpningar av elektromagnetiska elektromagnetiska fält för radiofrekvenser, medan deras nya riktlinjer även omfattar EMF-exponering för frekvenser över 6 GHz, där framtida 5G-teknik kommer att fungera. Detta kommer att leda till att den maximala omfattningen av lokaliserad exponering minskas.

Gränsvärden för exponering för elektromagnetiska fält som för närvarande rekommenderas på internationell nivå och EU-nivå klassificerades av Världshälsoorganisationens internationella organ för cancerforskning (IARC) på tredje nivån i en skala på fem risknivåer, vilket innebär att de ingår i gruppen med andra ”eventuellt cancerframkallande” beståndsdelar, såsom inlagda grönsaker. Detta innebär att radiomagnetiska fält är mindre riskabla än att äta rött kött, nattskift eller dricka varmt kaffe, som ligger på andra nivån och bedöms vara ”förmodligen cancerframkallande”.

Radiobaserade elektromagnetiska fält anses vara ännu mindre riskfyllda än luftföroreningar, trästoft eller alkoholhaltiga drycker, som i första hand omfattas av kategorin ”cancerframkallande”. Mer information om klassificeringar finns på Internationella byrån för cancerforsknings webbplats.

ICNIRP meddelade att även om deras riktlinjer från 1998 omfattar nuvarande kommersiella tillämpningar av elektromagnetiska elektromagnetiska fält för radiofrekvenser, har deras nya riktlinjer införlivat ett antal anpassningar för användningen av ny teknik, särskilt för EMF-frekvenser över 6 GHz. Framtida 5G-teknik kommer att fungera på dessa frekvenser, vilket leder till att den maximala omfattningen av lokaliserad exponering som en person kan ta emot minskar.

ICNIRP angav att all vetenskaplig litteratur av god vetenskaplig kvalitet användes för att fastställa riktlinjerna inklusive större granskningar av Världshälsoorganisationen (2014), Strålsäkerhetsmyndigheten (2015, 2016, 2018), Vetenskapliga kommittén för nya och nyligen identifierade hälsorisker (2015), samt enskilda studier som identifierats efter dessa granskningar, och att litteraturen omfattade forskning som sökte efter effekter av både kort- och långsiktig exponering för radiofrekventa elektromagnetiska fält (RF EMF), både omedelbara (t.ex. smärta) och fördröjda (t.ex. cancer) hälsoresultat. Detta inkluderade utvärdering av självrapporterad överkänslighet mot RF EMF-exponering.

Se ICNIRP Q &A.

Europeiska kommissionen kommer att beakta de nya riktlinjerna från ICNIRP och se över situationen i förhållande till rådets rekommendation från 1999.

Några medlemsstater har beslutat att gränsvärdena bör ligga på en nivå som är lägre än de högsta exponeringsgränser som anges i ICNIRP:s riktlinjer eller i rådets rekommendation. Hälsoskyddspolitiken är en behörighet för medlemsstaterna, som är fria att anta strängare krav. Kommissionen är fortfarande övertygad om att de gränsvärden som för närvarande rekommenderas är tillräckliga för att skydda folkhälsan.

Översynen visar att medlemsstaterna i hög grad har uppskattat den process som inleddes genom kommissionens rekommendation av den 26 mars 2019 om cybersäkerhet i 5G-nät. Det visar också att medlemsstaterna är angelägna om att fortsätta det samordnade arbetet i denna fråga på EU-nivå.

Verktygslådan med riskreducerande åtgärder uppfattas som ett användbart instrument som ger omfattande vägledning baserat på risker och en objektiv metod. Översynen visar också att de flesta medlemsstater har gjort ytterligare framsteg i genomförandet av verktygslådans åtgärder på nationell nivå sedan lägesrapporten offentliggjordes i juli 2020.

Även om nationella processer fortfarande pågår är de flesta medlemsstater på god väg att slutföra dem under de kommande månaderna. Det finns dock vissa skillnader mellan enskilda åtgärder, eftersom vissa medlemsstater är mer avancerade på vissa områden än inom andra.

Sammantaget bekräftade denna översyn att bedömningen och slutsatserna i lägesrapporten fortfarande är helt giltiga när det gäller områden där det krävs mer insatser och särskild uppmärksamhet. I översynen framhålls också de åtgärder som vidtagits av kommissionen och Enisa för att stödja genomförandet av verktygslådan på områdena standardisering och certifiering, EU-finansiering för säker 5G-utbyggnad, åtgärder för att främja EU:s kapacitet på området nätteknik och främja ett diversifierat och hållbart 5G-ekosystem i EU.

Slutsatserna från denna översyn beskriver vägen framåt och föreslår en rad åtgärder, indelade efter centrala mål, för framtiden för det samordnade arbetet på EU-nivå.

Sedan lägesrapporten offentliggjordes i juli 2020 har de flesta medlemsstater gjort ytterligare framsteg när det gäller att genomföra de olika åtgärderna i verktygslådan på nationell nivå. En mycket stor majoritet angav tydliga planer och tidsplaner för införandet av de viktigaste verktygslådan.

På det hela taget uppskattade nästan alla medlemsstater att de skulle slutföra den pågående genomförandeprocessen senast i mitten av 2021. Såsom framgår av lägesrapporten från juli 2020 kräver dock ett antal områden särskild uppmärksamhet, och det finns fortfarande ett fåtal medlemsstater där inga tydliga planer ännu har meddelats när det gäller vissa åtgärder.

De nationella myndigheternas regleringsbefogenheter har stärkts i en stor majoritet av medlemsstaterna för att kunna införa säkerhetskrav för mobilnätsoperatörer och för att kunna införa begränsningar eller förbjuda leverans, utbyggnad och drift av 5G-nätutrustning, och kraven på mobilnätsoperatörer har skärpts eller kommer att stärkas i de flesta medlemsstater genom konkret verksamhet.

Medlemsstaterna har infört åtgärder som syftar till att tillämpa begränsningar på grundval av leverantörernas riskprofil har antagits, föreslagits eller planerats i nästan alla medlemsstater. Beroendet av högriskleverantörer förväntas därför minska under de kommande åren i takt med att utbyggnaden av 5G-näten fortskrider, om än med variationer mellan enskilda länder.

Flera medlemsstater har infört åtgärder för diversifiering. Dessa åtgärder kräver att mobilnätsoperatörer lämnar in sina inköps- och diversifieringsstrategier till de nationella myndigheterna och ser till att de vidtar åtgärder för att öka motståndskraften.

Andra medlemsstater har ännu inte vidtagit särskilda åtgärder på grund av flera utmaningar, som redan identifierats i lägesrapporten från juli 2020.

Slutligen finns det mekanismer för granskning av utländska direktinvesteringar i 15 medlemsstater, medan processen pågår i flera andra medlemsstater.

I kommissionens meddelande av den 29 januari 2020 Säker 5G-utbyggnad i EU – Genomförande av EU:s verktygslåda fastställs ett antal åtgärder för kommissionen och Enisa för att stödja genomförandet av verktygslådan.

Dessa åtgärder avser standardisering och certifiering, EU-finansiering för säker 5G-utbyggnad, åtgärder för att främja EU:s kapacitet på området nätteknik och främja ett diversifierat och hållbart 5G-ekosystem i EU. Den viktigaste utvecklingen på dessa områden är standardisering och certifiering, EU-finansiering för säker 5G-utbyggnad, investeringar i EU:s kapacitet på området nätteknik, underlättande av forskning och innovation samt internationell verksamhet.

När det gäller standardisering och certifiering inrättades en undergrupp för 5G-standardisering inom ramen för 5G-arbetsströmmen Security of Network Information Systems (NIS). Syftet med denna undergrupp är att underlätta samordningen mellan medlemsstaterna när det gäller 5G-standardisering, undvika dubbelarbete av nationella strategier och främja säkrare produkter och processer.

Denna undergrupp utgjorde också ett forum för att diskutera verksamhet som rör utvecklingen av certifieringssystem för 5G-nätverk, vilket ledde till 5G-arbetsströmmen för cybersäkerhet och uttryckte sitt stöd för utarbetandet av ett EU-kandidatsystem på detta område. Dessutom håller Enisa för närvarande på att färdigställa en rapport med rekommendationer för genomförandet av säkerhetsåtgärder i befintliga 5G-standarder.

För att finansiera säker 5G-utbyggnad arbetar kommissionen för att införa lämpliga cybersäkerhetsbestämmelser i relevanta EU-finansieringsprogram, bland annat när det gäller arbetsprogram och ansökningsomgångar. Dessa finansieringsprogram omfattar Horisont Europa, programmet för ett digitalt Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa 2, de europeiska struktur- och investeringsfonderna med mera.

När det gäller investeringar i EU:s kapacitet på området nätteknik och främjande av ett diversifierat och hållbart 5G-ekosystem föreslog kommissionen ett gemensamt företag för smarta nät och tjänster inom Horisont Europa, inriktat på 5G-utbyggnad och forskning och innovation (FoI) i 6G.

Målet för det gemensamma företaget SNS är att göra det möjligt för EU att utveckla nästa generations nätteknik och släppa ut europeiska lösningar på marknaden som är konkurrenskraftiga, berika de globalt tillgängliga alternativen och diversifiera försörjningskällorna, i linje med EU:s industristrategi och 5G-verktygslådan.

För att underlätta forskning och innovation har kommissionen underlättat forskning och innovation på området programvarubaserade nätverk, inklusive öppna radionät (Open RAN). Nio innovationsåtgärder på detta område har valts ut inom ramen för en ny ansökningsomgång inom Horisont 2020 och förväntas inledas i januari 2021.

När det gäller Open RAN har kommissionen nyligen också inlett en oberoende studie för att identifiera marknadstrender, risker och möjligheter.

Verktygslådan har presenterats av företrädare för medlemsstaterna, kommissionen och Enisa vid ett flertal internationella evenemang. Kommissionens avdelningar övervakar också, tillsammans med Europeiska utrikestjänsten, den relevanta utvecklingen i tredjeländer, bland annat genom EU:s nätverk av delegationer. Verktygslådan har också blivit ett viktigt inslag i EU:s strategiska dialoger och partnerskap med tredjeländer.

Flera möten i undergruppen för 5G-standardisering ägnades åt att diskutera lämpligt sätt att arbeta med 5G-certifiering.

Den 27 november 2020 uttryckte medlemsstaterna sitt stöd för utarbetandet av ett förslag till certifieringssystem för 5G-komponenter och 5G-leverantörers processer. Kommissionen håller nu på att utarbeta en begäran om att Enisa ska börja utveckla ett förslag till certifieringssystem på detta område, inom ramen för cybersäkerhetsakten. Den europeiska gruppen för cybersäkerhetscertifiering (ECCG) och intressentgruppen för cybersäkerhetscertifiering (SCCG) kommer också att delta i utarbetandet av det föreslagna systemet.

Kommissionen uppmanade medlemsstaterna att slutföra genomförandet av de viktigaste åtgärderna i verktygslådan senast andra kvartalet 2021 och att se till att identifierade risker har reducerats på ett lämpligt och samordnat sätt. Detta bör framför allt göras i syfte att minimera exponeringen för högriskleverantörer och undvika beroende av dessa leverantörer.

För att fortsätta och fördjupa EU:s samordningsprocess för 5G-säkerhet beskriver EU:s strategi för cybersäkerhet vägen framåt och fastställer följande tre huvudmål:

1. säkerställa ytterligare konvergens när det gäller riskreducerande strategier i hela EU.
2. stödja ett kontinuerligt utbyte av kunskap och kapacitetsuppbyggnad.
3. främja motståndskraften i leveranskedjan och andra EU-strategiska säkerhetsmål.

En rad åtgärder på kort och medellång sikt för att uppnå dessa mål har fastställts. De inbegriper att fortsätta och intensifiera utbytet av information och bästa praxis om specifika strategiska och tekniska åtgärder och om uppdaterade nationella riskbedömningar inom arbetsströmmen för nätverks- och informationssäkerhet, övervaka utvecklingen av 5G-tekniken, dess arkitektur, de hot som är förknippade med den, organisera kunskapsbyggande verksamhet inom olika ämnen och utnyttja EU:s finansieringsmöjligheter för att stödja genomförandet av verktygslådan. Kommissionen planerar också att

• fastställa en konkret handlingsplan för att stärka EU:s representation i standardiseringsorgan och främja säkerhet och interoperabilitet,
• utarbeta ett förslag till certifieringssystem för viktiga 5G-komponenter och leverantörsprocesser.
• analysera och stödja motståndskraften i leveranskedjan, särskilt genom att analysera 5G-ekosystemet och identifiera viktiga tillgångar.
• investera i forskning, innovation och kapacitet för att säkerställa en säker utbyggnad av 5G-nät genom lämpliga säkerhetskrav i EU:s finansieringsprogram.

Slutligen kommer kommissionen att svara på förfrågningar från tredjeländer som vill förstå och eventuellt använda den verktygslåda som utvecklats av EU.