Användningen av hälsodata och digital hälsoteknik har stor potential att förbättra medborgarnas tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster, öka hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, utveckla individanpassade strategier och stödja forskning och innovation. Det digitala decenniets politiska program 2030 driver på utvecklingen mot allmän tillgång till elektroniska patientjournaler för EU-medborgarna och ger patienterna egenmakt genom digital hälsa.
Denna studie har undersökt de framsteg som gjorts av EU:s medlemsstater (samt Norge och Island) när det gäller medborgarnas tillgång till deras elektroniska patientjournaler. Resultaten beskriver läget per den 31 december 2023. En sammansatt indikator har använts för denna övervakning, med fyra skikt som ingående analyserar flera aspekter av tillgång till e-hälsojournaler: införande av elektroniska åtkomsttjänster för medborgarna, kategorier av tillgängliga hälsodata, åtkomstteknik (eID, åtkomst via portaler eller appar), täckning (av befolkningen och vårdgivare) och rättvisa åtkomstmöjligheter.
Hur fungerar EU när det gäller att göra det möjligt för medborgarna att få tillgång till e-hälsodata?
EU håller på att förbättra sin mognad när det gäller indikatorn för e-hälsa. Den genomsnittliga totala sammansatta poängen i EU-27 ökade till 79 % från 72 % förra året. Resultaten visar att länderna har gjort goda framsteg när det gäller att underlätta medborgarnas tillgång till elektroniska patientjournaler. Tjugotvå medlemsstater (81 %) förbättrade sina resultat under det gångna året. Tillgången till olika datatyper har förbättrats, särskilt inom kategorin elektroniska resultat och rapporter, fler kategorier av vårdgivare är uppkopplade och tillhandahåller data, och fler onlinetjänster följer riktlinjerna för tillgänglighet till webbinnehåll.
Det finns flera områden för ytterligare framsteg. I slutet av 2023 tillhandahöll alla medlemsstater (100 %) någon form av nationella eller regionala onlineåtkomsttjänster för medborgarna att få tillgång till sina hälsouppgifter. Det finns dock fortfarande luckor i befolkningstäckningen, vilket innebär att inte alla människor kan få tillgång till sådana tjänster. För att nå 100 %-målet 2030 måste tillgången bli universell. Fler vårdgivare, särskilt privata, behöver anslutas till åtkomsttjänsterna, eftersom uppgifterna för närvarande till största delen tillhandahålls av vårdgivare från den offentliga sektorn. Bland de olika urvalen av hälsodata har vissa datatyper begränsad tillgänglighet, särskilt uppgifter om medicinska bilder (26 %) och medicintekniska produkter/implantat (52 %). Ett fullständigt genomförande av relevanta rättsliga instrument såsom eIDAS-förordningen och direktivet om webbtillgänglighet måste säkerställas.
Vilka länder ger tillgång till e-hälsodata på det mest kompletta sättet?
De fem mest mogna länderna i EU-27 är Belgien (100 %), Danmark (98 %), Estland (98 %), Litauen (95 %) och Polen (90 %). Den största förbättringen under förra året noterades för Frankrike (+ 25 procentenheter), Portugal (+ 23 procentenheter), Slovakien (+ 20 poäng) och Tyskland (+ 17 poäng).
Bilden över de fyra ramlagren
Under 2024 tillhandahåller alla medlemsstater någon form av nationella eller regionala onlineåtkomsttjänster som gör det möjligt för medborgarna att få tillgång till sina hälsouppgifter. 23 medlemsstater (89 %) rapporterar att de ger tillgång till elektroniska patientjournaler via en centraliserad åtkomsttjänst. De återstående fyra medlemsstaterna (Irland, Italien, Spanien och Sverige) rapporterar att de har regionala tjänster.
EU-27 nådde i genomsnitt 74 % på det tematiska skiktet för kategorierna av tillgängliga hälsouppgifter, en ökning med 10 procentenheter sedan förra året. Detta är det tematiska skiktet med lägst poäng bland de fyra nivåer som beskrivs i e-hälsometoden, som dock har förbättrats mest.
De mest mogna kategorierna av hälsodata inkluderar uppgifter om identifiering (mognadspoäng på 94 %), personuppgifter (90 %), e-recept (85 %), eDispensation (81 %), nuvarande och relevanta tidigare läkemedel (79 %) och laboratorietestresultat (78 %). De minst mogna kategorierna av data omfattar uppgifter om medicinska bilder (26 %), medicintekniska produkter och implantat (52 %), utskrivningsrapporter (69 %) och förfaranden/operationer (70 %). Ändå har ytterligare sex länder gjort medicinska avbildningsrapporter tillgängliga sedan förra året. 17 medlemsstater (63 %) gjorde förbättringar genom att antingen tillhandahålla fler kategorier av hälsouppgifter eller tillhandahålla tillgängliga uppgifter i tid.
År 2024 uppgick genomsnittet för EU-27 för det tematiska skiktet om tillgångsteknik och täckning till 80 %, vilket är en förbättring med sju procentenheter sedan föregående år.
Sjutton medlemsstater (63 %) gör det möjligt för medborgarna att använda ett säkert e-ID (föranmält enligt eIDAS-förordningen) för att autentisera sig när de använder onlineåtkomsttjänsten. Detta är en förbättring jämfört med förra året då endast hälften av EU-länderna hade förhandsanmälts i enlighet med eIDAS-förordningen.
Alla medlemsstater utom Irland erbjuder tillgång till elektroniska hälsouppgifter via en onlineportal. Endast en hälsoregion i Irland erbjuder tillgång till hälsodata och gör det med hjälp av en inhemsk mobilapplikation. 14 medlemsstater (48 %) rapporterar att medborgarna erbjuder både onlineportaler och inhemska mobila applikationer som sätt att få tillgång till sina elektroniska patientjournaler. När det gäller befolkningstäckning rapporterar 20 medlemsstater (74 %) att 80–100 % av den nationella befolkningen tekniskt kan använda sig av onlineåtkomst för elektroniska patientjournaler för att se sina hälsouppgifter. Totalt förbättrade 16 medlemsstater sina poäng när det gäller tillgångsteknik och täckning.
Offentliga vårdgivare (72 %) är bättre anslutna än privata vårdgivare (55 %). Samtidigt är täckningen för vårdgivare som är anslutna och som tillhandahåller relevanta hälsodata den lägsta underindikatorn för detta tematiska skikt. Endast sju medlemsstater (26 %) uppger att minst 60 % av vårdgivarna inom alla tillämpliga kategorier av inrättningar (t.ex. primärvård, sekundärvård, äldreboenden i geriatrisk vård osv.) tillhandahåller (åtminstone vissa) relevanta uppgifter till åtkomsttjänsten. Elva medlemsstater (41 %) har dock utökat antalet kategorier av anslutna vårdgivare sedan förra året.
År 2024 ökade genomsnittet för EU-27 för det tematiska skiktet när det gäller tillträdesmöjligheter med sju procentenheter jämfört med föregående år och uppgick till 77 %.
Sju medlemsstater (Österrike, Belgien, Danmark, Estland, Tyskland, Litauen och Polen) får full poäng: alla fyra kraven genomförs fullt ut för vårdnadshavare, behöriga personer, som tillhandahåller hjälpmekanismer för missgynnade grupper och överensstämmer med WCAG v2.1 och direktivet om webbtillgänglighet.
Bakgrundsinformation
Uppgifterna samlades in i form av en enkät som genomfördes mellan april och maj 2024 och som presenterar uppgifterna per den 31 december 2023. De svarande var nationella behöriga myndigheter.
Efter antagandet av förklaringen om europeiska digitala rättigheter och principer och det politiska programmet för det digitala decenniet 2030, som Europaparlamentet, medlemsstaterna och kommissionen enats om, utarbetades en övergripande övervakningsram, i nära samarbete med medlemsstaterna, för att tillhandahålla verktyg för att övervaka och årligen rapportera framstegen mot att uppnå digitala mål och mål för alla EU-medlemsstater som ska uppnås senast 2030 på fyra områden: digital kompetens, digital infrastruktur, digitalisering av företag och offentliga tjänster. Målet för e-hälsa att få tillgång till elektroniska patientjournaler kompletterar två andra mål: målet att tillhandahålla 100 % online-tillgänglighet för viktiga offentliga tjänster och målet om tillgång till säker elektronisk identifiering (eID) för 100 % av unionsmedborgarna.