Förordningen om europeisk digital identitet (EUDI)

Från digital identifiering till digital plånbok

Den nya förordningen om inrättande av en ram för europeisk digital identitet bygger på2014 års  förordning om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden (eIDA-förordningen). 

Enligt eIDA-förordningen kan EU:s medlemsstater på frivillig basis anmäla nationella system för elektronisk identifiering, som andra medlemsstater då var skyldiga att erkänna. Erkännandet av anmäld elektronisk identifiering blev obligatoriskt 2018. Det fanns dock inget krav på att medlemsstaterna skulle utveckla en nationell elektronisk identifiering. Interoperabilitet uppnåddes endast genom införandet av en interoperabilitetssuprastruktur som sammankopplade de olika identitetssystemen, vilket var utsatt för tekniska problem. Detta har lett till skillnader mellan länderna och förhindrat en utvidgning till privata digitala tjänster.

Den nya förordningen åtgärdar bristerna i eIDA-förordningen genom att effektivisera den nuvarande ramen för digital identitet och utvidga dess fördelar till den privata sektorn. Medlemsstaterna kommer att få i uppdrag att erbjuda privatpersoner och företag digitala plånböcker som kan koppla samman deras nationella digitala identiteter med bevis på andra personliga egenskaper som körkort, examensbevis och bankkonton. Dessa plånböcker kan utfärdas antingen av offentliga myndigheter eller erkända privata enheter. Syftet är att ge européerna full kontroll över sina data samtidigt som de får tillgång till onlinetjänster, vilket eliminerar onödig datadelning. Tjänsteleverantörer som är juridiskt skyldiga att identifiera sina kunder otvetydigt kommer att vara skyldiga att acceptera plånboken för autentisering.

EU:s e-identitetsplånböcker kommer att bygga på nationella system som redan finns i vissa medlemsstater. I den nya förordningen fastställs attmedlemsstaterna även fortsättningsvis kommer att tillhandahålla digitala identiteter. Den europeiska e-identitetsplånboken bygger på denna grund och utvidgar de nationella e-identifieringarnas funktioner och användbarhet och säkerställer ömsesidigt erkännande av nationella plånböcker från de andra medlemsstaternas sida. 

Det kommer också att främja en harmoniserad säkerhetsstrategi som underlättar en utbredd acceptans av digitala identiteter i hela EU. Detta tillvägagångssätt kommer att vara hörnstenen i förordningen och ge både medborgare och leverantörer av onlinetjänster en gemensam teknisk arkitektur, referensram och standarder. Denna harmonisering säkerställer erkännande och acceptans av digitala identitetslösningar i hela EU, vilket främjar förtroende och interoperabilitet.

I enlighet med befintlig cybersäkerhetslagstiftning föreskriver förordningen efterlevnad av cybersäkerhetskrav, vilket stärker förtroendet för digitala identitetslösningar. Dessutom gör det möjligt för offentliga organ att utfärda elektroniska intyg, vilket främjar ett alleuropeiskt erkännande av referenser i elektronisk form samtidigt som dataskydd prioriteras.

Utöver ren identifiering kommer förordningen att utvidga tillämpningsområdet för betrodda tjänster till att omfatta registrering av elektroniska uppgifter i en elektronisk liggare, hantering av elektroniska signaturer på distans och anordningar för skapande eller anordningar för skapande av elektroniska stämplar på distans.

De viktigaste fördelarna med EU:s e-identitetsplånböcker

Medborgare och företag:

1. Användarkontroll: Medborgarna kommer att ha befogenhet att välja vilka aspekter av deras identitet och uppgifter de delar med tredje part, vilket garanterar integritet och kontroll över personuppgifter.
2. Utbredd användbarhet: EU:s e-identitetsplånböcker kommer att finnas tillgängliga i hela EU för tillgång till offentliga och privata digitala tjänster, vilket gör interaktionen på nätet smidigare och effektivare.
3. Öppenhet och säkerhet: EU:s digitala plånböcker kommer att vara licensierade med öppen källkod, vilket säkerställer öppenhet och säkerhet. Användarna kommer att vara säkra på att deras uppgifter hanteras på ett säkert sätt, med åtgärder på plats för att förhindra missbruk eller olaglig spårning.
4. Användarvänlighet: Plånböckerna kommer att erbjuda ett användarvänligt gränssnitt som gör det möjligt för enskilda personer att enkelt hantera sina digitala identiteter och få tillgång till tjänster. Det kommer att vara gratis att skapa kvalificerade e-signaturer för icke-yrkesmässig användning, vilket förbättrar tillgängligheten.
5. Smidig ombordstigning: Medborgarna kommer att kunna använda nationella system för elektronisk identifiering för att registrera sig för plånböckerna, vilket säkerställer en smidig övergång till digital identitetshantering.

a) Regeringar:

1. Förbättrad tillgång till digitala tjänster: Plånböckerna kan effektivisera processen för identitetskontroll, vilket gör det lättare för medborgarna att få tillgång till offentliga tjänster på nätet och öka användningen.
2. Förbättra bedrägeribekämpningen: Genom att tillhandahålla ett säkert och verifierbart sätt att identifiera sig kan det bidra till att minska identitetsstöld och relaterade bedrägerier när det gäller statliga tjänster.
3. Förbättrar säkerheten: Den övergripande säkerheten för medborgarnas uppgifter kommer att förbättras och risken för överträdelser minskas.

b) Leverantörer av digitala tjänster:

1. Förbättra säkerhet och integritet: Plånböckerna kan minska risken i samband med ansvar för traditionella autentiseringsmetoder.
2. Minska kostnaderna för autentisering: Plånböckerna kan sänka kostnaderna i samband med identitetsverifieringsprocesser genom att förenkla och automatisera dem.
3. Undvik att förlita dig på konkurrerande stora plattformar: Tjänsteleverantörerna kommer att behöva förlita sig mindre på identitetstjänster med otydlig användning av de erhållna användaruppgifterna.

c) Samhälle:

1. Ökade transaktioner online: Med enklare och säkrare verifiering kan människor vara mer benägna att engagera sig i online-transaktioner.
2. Nya affärsmöjligheter: Antagandet av identitetsplånböcker kan stimulera innovation, vilket leder till nya tjänster och produkter.
3. Omfördelning av resurser: Resurser som tidigare avsatts för manuell verifiering kan omdirigeras till mer produktiva användningsområden.
4. Ekonomisk tillväxt: Generellt sett kan ökad användning av onlinetransaktioner, nya affärsmöjligheter och en förbättrad resursallokering bidra till övergripande ekonomisk stabilitet och tillväxt.

Införandet av europeiska e-identitetsplånböcker kommer att utgöra en viktig milstolpe i Europas digitaliseringsresa. Tillsammans utgör dessa aspekter en stabil ram för en europeisk digital identitet som säkerställer allmän tillgång, tillförlitlighet, säkerhet och interoperabilitet i hela Europeiska unionen.

Nästa steg

Förordning (EU) 2024/1183 om inrättande av en europeisk ram för digital identitet har trätt i kraft. Ramen ger medlemsstaterna mandat att tillhandahålla EU:s e-identitetsplånböcker till medborgarna inom 24 månader efter antagandet av genomförandeakter, med tekniska specifikationer och certifiering. Dessa akter, som ska antas mellan sex och tolv månader efter godkännandet av förordningen, kommer att bygga på de krav och specifikationer som tagits fram för EU:s verktygslåda för digital identitet och säkerställa ett enhetligt genomförande av plånböcker i hela Europa.

Storskaliga pilotprojekt pågår för att testa tekniska specifikationer och programvaruprototyper för EU:s e-identitetsplånbok inom olika sektorer i flera europeiska länder. Syftet med dessa pilotprojekt är att bedöma plånbokens användbarhet i scenarier såsom tillgång till offentliga tjänster, öppnande av bankkonton och underlättande av säkra onlinebetalningar, med deltagande av privata företag och offentliga myndigheter i medlemsstaterna, Norge, Island och Ukraina.