EU-lagstiftning om öppna data

Direktivet om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn, även kallat direktivet om öppna data, trädde i kraft den 16 juli 2019 och ersatte direktivet om information från den offentliga sektorn.

Den översynsprocess som ledde till antagandet av direktivet om öppna data inleddes 2017. Europeiska kommissionen inledde ett offentligt onlinesamråd om översynen av direktiv 2013/37/EU, som ändrade PSI-direktivet. 

På grundval av resultaten av samrådet, tillsammans med en omfattande utvärdering av direktivet och en konsekvensbedömning, antogs ett förslag till översyn av direktivet av Europeiska kommissionen den 25 april 2018.

Förhandlare från Europaparlamentet, rådet och kommissionen nådde en överenskommelse om den översyn som kommissionen föreslog i januari 2019. När direktivet antogs i juni 2019 döptes direktivet om till direktivet om öppen data och information från den offentliga sektorn och kommer att göra den offentliga sektorn och offentligt finansierade data återanvändbara.

PSI-direktivet är inriktat på de ekonomiska aspekterna av vidareutnyttjande av information snarare än på medborgarnas tillgång till information. EU-länderna uppmanas att göra så mycket information som möjligt tillgänglig för återanvändning. Den tar upp material som innehas av offentliga myndigheter i EU-länderna, på nationell, regional och lokal nivå. Detta inkluderar material som innehas av ministerier, statliga myndigheter, kommuner och organisationer som främst finansieras av eller under kontroll av offentliga myndigheter såsom meteorologiska institut.

Innehåll som innehas av museer, bibliotek och arkiv omfattas också av direktivets tillämpningsområde efter översynen 2013.

Direktivet omfattar skriftliga texter, databaser, ljudfiler och filmfragment. Det gäller inte direktivet om utbildning, vetenskap och öppna data.

Direktivet är uppbyggt kring två centrala delar av den inre marknaden: öppenhet och rättvis konkurrens.

När de nya reglerna har införlivats fullt ut på nationell nivå kommer de att

• stimulera publiceringen av dynamiska data och användningen av gränssnitt för tillämpningsprogram.
• begränsa de undantag som för närvarande tillåter offentliga organ att ta ut mer än marginalkostnaderna för spridning för vidareutnyttjande av sina uppgifter,
• utvidga direktivets tillämpningsområde till att omfatta
  • Uppgifter som innehas av offentliga företag enligt en särskild uppsättning regler. Direktivet kommer i princip endast att tillämpas på uppgifter som företagen tillhandahåller för vidareutnyttjande. Avgifterna för vidareutnyttjande av sådana uppgifter kan vara högre än marginalkostnaderna för spridning.
  • Forskningsdata som härrör från offentlig finansiering – Medlemsstaterna kommer att uppmanas att utarbeta strategier för öppen tillgång till offentligt finansierade forskningsdata. Nya regler kommer också att göra det lättare att återanvända forskningsdata som redan finns i öppna databaser.
• skärpa insynskraven för offentlig-privata avtal som omfattar information från den offentliga sektorn och undvika exklusiva avtal.

Enligt direktivet om öppna data ska kommissionen genom en framtida genomförandeakt anta en förteckning över värdefulla datamängder utan kostnad. Dessa dataset, som ska identifieras inom ett temaområde som beskrivs i bilagan till direktivet, har stor kommersiell potential och kan påskynda uppkomsten av EU-omfattande informationsprodukter med mervärde. De kommer att fungera som viktiga datakällor för utvecklingen av artificiell intelligens.

Införlivande i nationell lagstiftning

EU-länderna var tvungna att införliva direktiv (EU) 2019/1024 senast den 16 juli 2021.

Se vår detaljerade översikt över lagstiftningen om genomförande av det tidigare direktivet om skydd av personuppgifter i varje EU-land och länderna i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Mot en lista över datauppsättningar med högt värde

Genom direktivet införs begreppet värdefulla datamängder. Vidareutnyttjandet av värdefulla dataset är kopplat till viktiga fördelar för samhället och ekonomin. De omfattas av en separat uppsättning regler som säkerställer att de är tillgängliga kostnadsfritt, i maskinläsbara format. De tillhandahålls via Application Programming Interfaces (API) och, i förekommande fall, som en massnedladdning. Det tematiska tillämpningsområdet för värdefulla datamängder anges i en bilaga till direktivet.

De tematiska kategorier av värdefulla datamängder som avses i artikel 13.1 i direktivet är följande:

1. geospatial
2. jordobservation och miljö
3. meteorologiska
4. statistik
5. företag och ägarskap
6. rörlighet

Under 2021 kommer kommissionen att anta en förteckning över specifika värdefulla datamängder genom en genomförandeakt. Detta kommer att ske inom de gränser som fastställts och med bistånd av en kommitté för öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn som består av företrädare för EU-länderna.

Mer information om kommittén för öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (kod: C51600) finns i registret över kommittéförfaranden.

Hur är det med kommissionens dokument?

Direktivet innebär endast skyldigheter för medlemsstaterna. Kommissionen har därför antagit ett separat beslut om att tillåta vidareutnyttjande av sina egna handlingar – som går utöver bestämmelserna i det tidigare direktivet om tjänster av allmänt intresse.