Direktivet om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn innehåller gemensamma regler för en europeisk marknad för data som innehas av myndigheter.
Direktivet om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn, även kallat direktivet om öppna data, trädde i kraft den 16 juli 2019 och ersatte direktivet om information från den offentliga sektorn.
Den översynsprocess som ledde till antagandet av direktivet om öppna data inleddes 2017. Europeiska kommissionen inledde ett offentligt samråd online om översynen av direktiv 2013/37/EU, som ändrade PSI-direktivet. I strategin för dataunionen, som antogs i november 2025, lades förslag fram om översyn av lagstiftningen om öppna data.
På grundval av resultaten av samrådet, tillsammans med en omfattande utvärdering av direktivet och en konsekvensbedömning, antog Europeiska kommissionen den 25 april 2018 ett förslag till översyn av direktivet.
Förhandlare från Europaparlamentet, rådet och kommissionen nådde en överenskommelse om den översyn som kommissionen föreslog i januari 2019. När direktivet antogs i juni 2019 döptes det om till direktivet om öppna data och information från den offentliga sektorn och kommer att göra det möjligt att vidareutnyttja data från den offentliga sektorn och offentligt finansierade data.
PSI-direktivet är inriktat på de ekonomiska aspekterna av vidareutnyttjande av information snarare än på medborgarnas tillgång till information. EU-länderna uppmanas att göra så mycket information som möjligt tillgänglig för vidareutnyttjande. Den behandlar material som innehas av offentliga myndigheter i EU-länderna, på nationell, regional och lokal nivå. Detta omfattar material som innehas av ministerier, statliga organ, kommuner och organisationer som till största delen finansieras av eller kontrolleras av offentliga myndigheter såsom meteorologiska institut.
Innehåll som innehas av museer, bibliotek och arkiv omfattas också av direktivets tillämpningsområde efter översynen 2013.
Direktivet omfattar skriftliga texter, databaser, ljudfiler och filmfragment. Direktivet är inte tillämpligt på direktivet om utbildning, vetenskap och öppna data.
Direktivet är uppbyggt kring två centrala delar av den inre marknaden: öppenhet och rättvis konkurrens.
När de nya reglerna har införlivats fullt ut på nationell nivå kommer de att
- stimulera publiceringen av dynamiska data och användningen av gränssnitt för tillämpningsprogram (API),
- begränsa de undantag som för närvarande gör det möjligt för offentliga organ att ta ut mer än marginalkostnaderna för spridning för vidareutnyttjande av deras data,
- utvidga direktivets tillämpningsområde till att omfatta
- Uppgifter som innehas av offentliga företag, enligt en särskild uppsättning regler. I princip kommer direktivet endast att tillämpas på uppgifter som företagen gör tillgängliga för vidareutnyttjande. Avgifterna för vidareutnyttjande av sådana uppgifter kan överstiga marginalkostnaderna för spridning.
- Forskningsdata från offentlig finansiering – medlemsstaterna kommer att uppmanas att utarbeta strategier för öppen tillgång till offentligt finansierade forskningsdata. Nya regler kommer också att göra det lättare att vidareutnyttja forskningsdata som redan finns i öppna databaser.
- skärpa insynskraven för offentlig-privata avtal som omfattar information från den offentliga sektorn och undvika exklusiva avtal.
Enligt direktivet om öppna data ska kommissionen, genom en framtida genomförandeakt, anta en förteckning över värdefulla dataset som ska tillhandahållas kostnadsfritt. Dessa dataset, som ska identifieras inom ett tematiskt område som beskrivs i bilagan till direktivet, har stor kommersiell potential och kan påskynda framväxten av EU-omfattande informationsprodukter med mervärde. De kommer att fungera som viktiga datakällor för utvecklingen av artificiell intelligens.
Genomförande i nationell lagstiftning
EU-länderna skulle ha införlivat direktiv (EU) 2019/1024 senast den 16 juli 2021.
Se vår detaljerade översikt över lagstiftning som genomför det tidigare direktivet om skydd av personuppgifter i varje EU-land och i länderna i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
En lista över värdefulla dataset
Genom direktivet införs begreppet värdefulla dataset. Definieras som dokument är vidareutnyttjandet av värdefulla dataset förknippat med viktiga fördelar för samhället och ekonomin. De omfattas av en separat uppsättning regler som säkerställer att de är tillgängliga kostnadsfritt, i maskinläsbara format. De tillhandahålls via API:er (Application Programming Interfaces) och, i förekommande fall, som en massnedladdning. Det tematiska tillämpningsområdet för värdefulla datamängder anges i en bilaga till direktivet.
De tematiska kategorier av värdefulla dataset som avses i artikel 13.1 i direktivet är följande:
- geospatial
- jordobservation och miljö
- meteorologiska
- statistik
- företag och företagsägande
- rörlighet
År 2023 antog kommissionen en förteckning över specifika värdefulla dataset genom en genomförandeakt. Detta gjordes inom de fastställda gränserna och med hjälp av en kommitté för öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn bestående av företrädare för EU-länderna.
Mer information om kommittén för öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (kod: C51600) finns i registret över kommittéförfaranden.
Hur är det med kommissionens dokument?
Direktivet ålägger endast medlemsstaterna skyldigheter. Kommissionen har därför antagit ett separat beslut om att tillåta vidareutnyttjande av sina egna handlingar – vilket går utöver reglerna i det tidigare direktivet om skydd av personuppgifter.
Senaste nytt
Läs mer
Översikt