Dataakten

Bakgrund och höjdpunkter

Förordningen om harmoniserade regler för rättvis tillgång till och användning av data – även kallad dataakten –trädde i kraft den11 januari 2024.  Rättsakten är en viktig pelare i den europeiska datastrategin och kommer att ge ett betydande bidrag till detdigitala decenniets mål att främja den digitala omställningen. För en mer ingående förklaring, se dataakten .

De nya åtgärderna kompletterardataförvaltningsakten, som var det första resultatet inom ramen för den europeiska strategin för data och började tillämpas i september 2023. Dataförvaltningsakten reglerar processer och strukturer som underlättar frivillig datadelning, men i dataakten klargörs vem som kan skapa värde från data och på vilka villkor. Tillsammans kommer dessa två akter att underlätta tillförlitlig och säker tillgång till data och främja dess användning inom viktiga ekonomiska sektorer och områden av allmänt intresse. De kommer också att bidra till inrättandet av en inre EU-marknad för data, vilket i slutändan gynnar både den europeiska ekonomin och samhället i stort.

Dataakten kommer att möjliggöra en rättvis fördelning av värdet av data genom att fastställa tydliga och rättvisa regler för åtkomst till och användning av data inom den europeiska dataekonomin, en nödvändighet som förstärks av den ökande förekomstenav sakernasinternet.  Tack vare denna förordning måste uppkopplade produkter utformas och tillverkas på ett sätt som gör det möjligt för användare (företageller konsumenter) att enkelt och säkert få tillgång till, använda och dela de data som genereras.

Dataakten är en sektorsövergripande rättsakt (dvs. den innehåller principer och riktlinjer som gäller för alla sektorer). Detändrar inte befintliga skyldigheter att få tillgång till uppgifter, men all framtida lagstiftning bör anpassas till dess principer. 

Vilka är de nya åtgärderna?

Dataakten gör fler data tillgängliga till förmån för företag, medborgare och offentliga förvaltningar genom en rad åtgärder, t.ex. följande:

• Öka rättssäkerheten för företag och konsumenter som arbetar med datagenerering, särskilt inom ramen för sakernas internet, genom att fastställa tydliga regler för tillåten användning av data och tillhörande villkor, samtidigt som man uppmuntrar datainnehavarnaatt fortsätta att investera i datagenerering av hög kvalitet. De nya reglerna syftar till att underlätta sömlös överföring av värdefulla data mellan datainnehavare och dataanvändare samtidigt som konfidentialiteten upprätthålls. Detta kommer att uppmuntra fler aktörer, oavsett storlek, att delta i dataekonomin. Kommissionen kommer också att utarbeta standardavtalsklausuler för att hjälpa marknadsaktörerna att utarbeta och förhandla fram rättvisa avtal om datadelning.
• Minska missbruket av avtalsobalanser som hindrar rättvis datadelning. Detta innebär att företagen skyddas från orättvisa avtalsvillkor som åläggs av en part som har en betydligt starkare ställning på marknaden.
• Regler som gör det möjligt för offentliga myndigheter att få tillgång till och använda data som innehas av den privata sektorn för särskilda ändamål av allmänt intresse. Offentliga myndigheter kommer till exempel att kunna begära in data som behövs för att hjälpa dem att snabbt och säkert reagera på ett allmänt nödläge, med minimal börda för företagen.
• Nya regler som fastställer ramen för kundernas effektiva byte mellan olika leverantörer av databehandlingstjänster för att frigöra EU:s molnmarknad. Detta kommer också att bidra till en övergripande ram för effektiv datainteroperabilitet.
• En översyn av vissa aspekter av databasdirektivet,med särskild inriktning på att klargöra rollen för databasrätten sui generis. Denna rättighet avser att skydda innehållet i specifika databaser och utvidgar dess tillämpning till databaser som härrör från data som genereras eller förvärvas via sakernas internet (IoT) enheter. Detta kommer att säkerställa att balansen mellan datainnehavarnas och användarnas intressen är i linje med de bredare målen för EU:s datapolitik. 

Hur fungerar det i praktiken?

Dataakten är en kraftfull motor för innovation och nya arbetstillfällen. Det kommer att göra det möjligt för EU att säkerställa att det går i bräschen för den senaste vågen av datadrivna framsteg. Nedan följer några exempel på hur de nya reglerna påverkar tillgången till och användningen av data som genereras av Internet-of-Things-enheter.

• När du köper en "traditionell" produkt får du alla dess komponenter och tillbehör. När det gäller uppkopplade enheter (särskilt inomsakernas internet)genereras docknya data vid normal användning. Detta bidrar till produkten och blir en av dess väsentliga komponenter. Datalagen ger privatpersoner och företag rätt att få tillgång till de data som produceras genom deras användning av smarta föremål, maskiner och enheter.
• Användare av anslutna produkter kan välja att dela dessa data med tredje part. Detta kommer att göra det möjligt för leverantörer av eftermarknadstjänster (t.ex. reparationstjänster) att förbättra och förnya sina tjänster och främja rättvis konkurrens med liknande tjänster som tillhandahålls av tillverkare. Följaktligen kommer användare av uppkopplade produkter, däribland konsumenter, jordbrukare, flygbolag, byggföretag eller fastighetsägare, att ha möjlighet att välja mer kostnadseffektiva leverantörer av reparationer och underhåll (eller själva utföra dessa uppgifter), vilket kan leda till lägre priser på marknaden. Detta skulle också kunna förlänga livslängden för uppkopplade produkter och därmed bidra tillmålen i den gröna given.
• Tillgången till data om industriutrustningens prestanda skapar möjligheter att öka effektiviteten. Branscher som tillverkning, jordbruk och konstruktion kan optimera driftscykler, produktionslinjer och supply chain management genom att utnyttja maskininlärningsteknik.
• Inom precisionsjordbruketgör användningen av IoT-analyser på data från sammankopplad utrustning det möjligt för jordbrukare att analysera information i realtid, inklusive väderförhållanden, temperatur, fuktnivåer, marknadspriser och GPS-signaler. Denna analys ger värdefulla insikter för att optimera och öka avkastningen. Den förbättrade förståelsen av realtidsdata stöder en effektivare jordbruksplanering och hjälper jordbrukarna att fatta välgrundade beslut om resursfördelningen.

Ikraftträdande

Dataakten trädde i kraft den 11 januari 2024 och kommer att börja tillämpas i september 2025.

Öppet samråd

Det öppna offentliga samrådet om dataakten pågick från den 3 juni till den 3 september 2021. I den sammanfattande rapporten utvärderades bidragen och de berörda parternas synpunkter som bidrog till att utforma förslaget, med fokus på kvantitativa aspekter.

Förslaget till dataakt var öppet för återkoppling från berörda parter från den 14 mars till den 11 maj 2022. Denna återkoppling lades fram för Europaparlamentet och rådet och bidrog till lagstiftningsdebatten.