Datalag

Den föreslagna förordningen om harmoniserade regler om rättvis tillgång till och användning av data – även kallad datalagen – antogs av kommissionen den 23 februari 2022. Datalagen är en central pelare i den europeiska datastrategin. Det kommer att utgöra ett viktigt bidrag till målet om digital omvandling i det digitala decenniet.

De nya åtgärderna kompletterar den datastyrningsförordning som föreslogs i november 2020, det första resultatet av den europeiska datastrategin. Datastyrningsförordningen skapar processer och strukturer för att underlätta data, men datalagen klargör vem som kan skapa värde från data och på vilka villkor. 

Datalagen kommer att säkerställa rättvisa genom att fastställa regler för användningen av data som genereras av sakernas Internet (IoT) enheter. 

Användare av objekt eller enheter anser i allmänhet att de bör ha fullständiga rättigheter till de uppgifter de genererar. Dessa rättigheter är dock ofta oklara. Och tillverkarna designar inte alltid sina produkter på ett sätt som gör det möjligt för användare, både yrkesverksamma och konsumenter, att dra full nytta av de digitala data som de skapar när de använder IoT-objekt. Detta leder till en situation där det inte finns någon rättvis fördelning av kapaciteten att bygga vidare på sådana viktiga digitala data, vilket hindrar digitaliseringen och värdeskapandet. 

Vidare syftar datalagen till att säkerställa överensstämmelse mellan dataåtkomsträttigheter, som ofta utvecklas för specifika situationer och med olika regler och villkor. Även om datalagen inte påverkar befintliga skyldigheter att få tillgång till uppgifter, bör eventuella framtida regler vara förenliga med den. Befintliga regler bör bedömas och, i förekommande fall, anpassas till datalagen när deras översyn ska ske. 

Hur kommer detta att fungera i praktiken?

Datalagen kommer att göra fler uppgifter tillgängliga till förmån för företag, medborgare och offentliga förvaltningar genom en rad åtgärder som t.ex.

• Åtgärder för att öka rättssäkerheten för företag och konsumenter som genererar uppgifter om vem som kan använda dessa uppgifter och på vilka villkor, samt incitament för tillverkare att fortsätta att investera i högkvalitativ datagenerering. Dessa åtgärder kommer att göra det lättare att överföra data mellan tjänsteleverantörer och kommer att uppmuntra fler aktörer, oavsett storlek, att delta i dataekonomin. 
• Åtgärder för att förhindra missbruk av avtalsenliga obalanser som hindrar rättvis datadelning. Små och medelstora företag kommer att skyddas mot oskäliga avtalsvillkor som införs av en part som har en betydligt starkare ställning på marknaden. Kommissionen kommer också att utarbeta standardavtalsklausuler för att hjälpa sådana marknadsaktörer att utarbeta och förhandla fram rättvisa avtal om datadelning.
• Medel för offentliga myndigheter att få tillgång till och använda uppgifter som innehas av den privata sektorn och som är nödvändiga för särskilda ändamål av allmänt intresse. Till exempel att utveckla insikter för att reagera snabbt och säkert på en allmän nödsituation, samtidigt som bördan för företagen minimeras.
• Nya regler som fastställer de rätta ramvillkoren för kunder att effektivt byta mellan olika leverantörer av databehandlingstjänster för att frigöra EU:s molnmarknad. Dessa kommer också att bidra till en övergripande ram för effektiv datainteroperabilitet. 

Dessutom granskar datalagen vissa aspekter av databasdirektivet. I synnerhet klargörs den roll som sui generis-databasen har (dvs. rätten att skydda innehållet i vissa databaser) och dess tillämpning på databaser som härrör från data som genereras eller erhållits av IoT-enheter. Detta kommer att säkerställa att balansen mellan datainnehavarnas och användarnas intressen ligger i linje med de bredare målen för EU:s datapolitik.

Effekter i hela EU 

Datalagen kommer att vara en kraftfull motor för innovation och nya jobb. Det kommer att göra det möjligt för EU att se till att det ligger i framkant av den andra vågen av innovation baserad på data. 

• När du köper en ”traditionell” produkt köper du alla delar och tillbehör till den produkten. Men när du köper en ansluten produkt som genererar data, är det ofta inte klart vem som kan göra vad med data. Genom att göra det lättare för användare att överföra (portera) sina uppgifter kommer datalagen att ge både enskilda och företag större kontroll över de data de genererar genom att använda smarta föremål, maskiner och enheter, vilket gör det möjligt för dem att dra nytta av fördelarna med digitalisering av produkter. 
• Genom att ha tillgång till relevanta uppgifter kommer leverantörer av eftermarknadstjänster att kunna förbättra och förnya sina tjänster och konkurrera på lika villkor med jämförbara tjänster som tillverkarna erbjuder. Därför kan användare av anslutna produkter välja en billigare reparations- och underhållsleverantör – eller underhålla och reparera den själva. På så sätt skulle de gynnas av lägre priser på den marknaden. Detta skulle kunna förlänga livslängden för uppkopplade produkter och därmed bidra till målen för den gröna given.
• Tillgång till data om hur industriell utrustning fungerar kommer att möjliggöra optimering av fabrikens butiksgolv: fabriker, gårdar och byggföretag kommer att kunna optimera driftcykler, produktionslinjer och supply chain management, inklusive baserat på maskininlärning.
• Inom precisionsjordbruk kan IoT-analys av data från ansluten utrustning hjälpa jordbrukare att analysera realtidsdata som väder, temperatur, fukt, priser eller GPS-signaler och ge insikter om hur man optimerar och ökar avkastningen. Detta kommer att förbättra jordbruksplaneringen och hjälpa jordbrukarna att fatta beslut om vilka resurser som behövs.
• EU:s företag, särskilt små och medelstora företag, kommer att ha större möjligheter att konkurrera och förnya sig på grundval av data som de genererar tack vare dataåtkomst och portabilitetsrättigheter. Det blir lättare att överföra data till och mellan tjänsteleverantörer, vilket kommer att uppmuntra fler aktörer, oavsett storlek, att delta i dataekonomin. 

Öppet samråd

Det öppna offentliga samrådet om datalagen pågick mellan den 3 juni och den 3 september 2021. I den sammanfattande rapporten sammanfattas bidragen och presenteras synpunkter från berörda parter som bidrog till utformningen av förslaget, med fokus på kvantitativa aspekter.

Förslaget till datalag var öppet för synpunkter från berörda parter från den 14 mars till den 11 maj 2022. Denna återkoppling kommer att läggas fram för Europaparlamentet och rådet i syfte att bidra till lagstiftningsdebatten.