Digitalt lärande och IKT i utbildningen

Handlingsplanen för digitalt lärande

Handlingsplanen för digital utbildning (2021–2027) är ett politiskt initiativ från Europeiska unionen (EU) för att stödja en hållbar och effektiv anpassning av EU-medlemsstaternas utbildningssystem till den digitala tidsåldern.  

För att uppnå målen fastställs i handlingsplanen 13 åtgärder på två prioriterade områden: 

1. Främja utvecklingen av ett högpresterande digitalt utbildningsekosystem.
2. Förbättra digitala färdigheter och kompetenser för den digitala omvandlingen.

Inom ramen för prioritering 1, åtgärd 6, har en expertgrupp fått i uppdrag att utarbeta etiska riktlinjer för artificiell intelligens och dataanvändning inom utbildning på grundval av de etiska riktlinjer för tillförlitlig artificiell intelligens som högnivåexpertgruppen för AI lade fram 2019.

Inom ramen för prioritering 2, åtgärd 7, har en expertgrupp fått i uppdrag att utarbeta gemensamma riktlinjer för lärare och utbildare för att främja digital kompetens och bekämpa desinformation genom utbildning.

Riktlinjerna förväntas vara klara i september 2022.

Europeiska kommissionen antog också 2017 ett meddelande om att stärka den europeiska identiteten genom utbildning och kultur. Detta meddelande var kommissionens bidrag till ledarnas möte om utbildning och kultur vid toppmötet i Göteborg. Vissa åtgärder måste antas senast 2025.

Finansiering av forskning och innovation för digitalt lärande

Europeiska kommissionen finansierar många verksamheter inom forskning och innovation för digitalt lärande inom flera program, bland annat Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa, liksom de tidigare programmen Horisont 2020, sjunde ramprogrammet och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation.

Inom ramen för Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa planeras följande ansökningsomgångar:

• eXtended Reality Learning – Engagera och interagera (TOPIC ID: HORIZON-CL4-2022-HUMAN-01-19), öppningsdatum: 21 december 2021.

• Ansökningsomgångar inom ramen för arbetsprogrammet för programmet för ett digitalt Europa 2021–2022 omfattar förberedande åtgärder för det dataområde för kompetens som är öppet mellan den 17 november 2021 och den 22 februari 2022.

Följande områden omfattades av Horisont 2020:

• Mentorskapsprogram för skolor: Integrera innovation genom att sprida avancerade IKT-baserade undervisningsmetoder till en bred krets av skolor (DT-TRANSFORMATIONS-21-2020),ett stärkande och inkluderande nästa generations internet (ICT-2019-30).
• Uppbyggnad av internationella partnerskap i låg- och medelinkomstländer (ICT-39-2016-2017).
• Teknik för lärande och färdigheter (IKT-22-2016).
• Teknik för bättre mänskligt lärande och undervisning (IKT 20 – 2015).
• avancerad digital spel-/spelifieringsteknik (IKT 21–2014).

På Europaparlamentets initiativ samfinansierar kommissionen pilotprojekt och förberedande åtgärder, och de pågående åtgärderna är följande:

• Förberedande åtgärd – Ökad tillgång till utbildningsverktyg i områden och samhällen med låg konnektivitet eller tillgång till teknik (PPPA-2021-RemoteDigEdu).
• Pilotprojekt – Girls 4 STEM in Europe (Girls4STEM-2019) och det utvalda projektet GEM – Empower Girls to Embrace their Digital and Entrepreneurial Potential.

Digitalisering av skolor

Kommissionen genomförde en andra undersökning av skolorna: IKT i utbildningen 2019. Undersökningen hade två mål:

1. riktmärka framstegen inom IKT i skolorna,
2. Definiera en modell för ett välutrustat och anslutet klassrum.

Undersökningen genomfördes i 31 länder (EU27 + Storbritannien, Norge, Island och Turkiet). Den innehåller detaljerade och tillförlitliga riktmärken för användningen av IKT i skolutbildningen i Europa och för tillhandahållande, användning, förtroende och attityder när det gäller infrastruktur.

Europeiska kommissionen har också offentliggjort en studie om satellitbaserade bredbandstjänster i skolor. Studien visade att uppskattningsvis 18 % av EU:s grund- och gymnasieskolor 2015 inte var anslutna till bredband. I studien drogs slutsatsen att satellitbredband skulle kunna vara ett effektivt alternativ för dåligt anslutna skolor. Den föreslog också att ett kupongsystem skulle kunna användas som ett verktyg för att överbrygga bredbandsklyftan för skolor.