Frågor och svar: Vägledning för att stärka uppförandekoden om desinformation

Om uppförandekoden

Vad är uppförandekoden för desinformation?

I uppförandekoden fastställs principer och åtaganden för onlineplattformar och reklamsektor för att motverka spridningen av desinformation online i EU, som undertecknarna har enats om att genomföra. Det är världens första självreglerande instrument för att bekämpa desinformation. 2020 års bedömning av uppförandekoden visade att den är ett bra exempel på strukturerat samarbete med onlineplattformar för att säkerställa större transparens och ansvarsskyldighet. Den identifierade också brister, inbegripet inkonsekvent och ofullständig tillämpning mellan plattformar och EU-länder, brister i täckningen av kodens åtaganden som vägledningen för att stärka uppförandekoden om desinformation syftar till att åtgärda.

Vad är vägledningen om uppförandekoden?

I vägledningen anges kommissionens förväntningar på hur plattformar och andra berörda parter bör stärka uppförandekoden för desinformation för att åtgärda luckor och brister och skapa en öppnare, säkrare och mer tillförlitlig onlinemiljö. Det fastställer också hörnstenarna för en robust övervakningsram för uppförandekodens genomförande. Vägledningen syftar till att utveckla den befintliga uppförandekoden mot ett samregleringsinstrument som föreskrivs i rättsakten om digitala tjänster, utan att det påverkar den slutliga överenskommelsen om rättsakten om digitala tjänster, och i enlighet med vad som tillkännagavs i den europeiska handlingsplanen för demokrati. Den förstärkta koden erbjuder ett tidigt tillfälle att utforma lämpliga åtgärder för att hantera systemrisker som härrör från plattformarnas funktion och användning med tanke på den förväntade ramen för riskbedömning och begränsning av digitala tjänster.

Hur åtgärdar vägledningen bristerna i den nuvarande koden?

I vägledningen åtgärdas de viktigaste bristerna och bristerna i kommissionens bedömning av koden 2020, som också bygger på lärdomarna från programmet för övervakning av desinformation mot covid-19. Det efterlyser starkare åtaganden från undertecknarna för att säkerställa ett effektivare svar på spridningen av desinformation, en mer konsekvent tillämpning av koden mellan plattformar och EU-länder, ett förstärkt övervakningssystem med tydliga centrala resultatindikatorer och en lämplig mekanism för en regelbunden anpassning av koden. Kommissionen föreslår att kodens räckvidd och tillämpningsområde utvidgas och hur uppförandekodens åtaganden bör stärkas. Kommittén efterlyser till exempel kraftfullare åtgärder för att demonetisera desinformationslämnarna, öka insynen i politisk reklam, ta itu med manipulativt beteende, stärka användarna, förbättra samarbetet med faktagranskare och säkerställa forskares tillgång till data.

Vilken räckvidd har den förstärkta koden enligt vägledningen?

I den europeiska handlingsplanen för demokrati definieras desinformation som ”falskt eller vilseledande innehåll som sprids i avsikt att vilseleda eller säkra ekonomisk eller politisk vinning och som kan orsaka skada för allmänheten”. Även om huvudmålet för uppförandekoden fortfarande är desinformation i snäv mening, bör den förstärkta koden söka signatärerna att ha lämpliga strategier och vidta proportionerliga åtgärder för att minska riskerna med såväl desinformation som felaktig information, när det finns en betydande offentlig skadedimension och med lämpliga garantier för yttrandefriheten. Den övergripande termen ”desinformation” som används i vägledningen omfattar också både informationsinfluenser och inblandning, även från utländska aktörer, där informationsmanipulation används i syfte att orsaka betydande skada för allmänheten.

Vilka är de som undertecknat uppförandekoden?

De nuvarande undertecknarna involverar stora onlineplattformar som är aktiva i EU, liksom branschorganisationer och relevanta aktörer i online- och reklamekosystemen. De är Google, Facebook, Twitter, Microsoft, TikTok, Mozilla, DOT Europe (tidigare EDiMA), World Federation of Advertisers (WFA) och dess belgiska motsvarighet, Union of Belgian Advertisers (UBA).  European Association of Communications Agency (EACA) och dess nationella medlemmar från Frankrike, Polen och Tjeckien – Association des Agences Conseils en Communication (AACC), Stowarzyszenie Komunikacji Marketingowej/Ad Artis Art Foundation (SAR) och Asociace Komunikacnich Agentur (AKA) – Interactive Advertising Bureau (IAB Europe), Kreativitet & Kommunikation, och Goldbach Audience (Schweiz) AG.

Hur kommer kodens åtaganden att verkställas? Hur är det med den samregleringsram som inrättats av rättsakten om digitala tjänster?

Vägledningen är en del av kommissionens omfattande åtgärder för att ta itu med desinformation och fastställer också hörnstenarna för en robust övervakningsram. Vägledningen syftar till att utveckla den befintliga uppförandekoden mot en uppförandekod som en del av den samregleringsram som föreskrivs i rättsakten om digitala tjänster, utan att det påverkar den slutliga överenskommelsen om rättsakten om digitala tjänster i medlagstiftningsprocessen. Som en del av samregleringen fastställer rättsakten om digitala tjänster vissa mål och minimikriterier som uppförandekoderna måste respektera.

Mycket stora plattformar kommer att gynnas av att delta i den förstärkta koden i väntan på nya obligatoriska skyldigheter som gäller för dem enligt den föreslagna rättsakten om digitala tjänster. Särskilt när det gäller riskbedömning, riskreducering, användarinflytande och öppenhet kring reklam. Den förstärkta koden erbjuder därför ett tidigt tillfälle att utforma lämpliga åtgärder för att hantera en av de största riskerna med plattformstjänster med tanke på den föreslagna ramen för rättsakten om digitala tjänster. Mindre plattformar och andra berörda parter skulle också ha nytta av att ansluta sig till lämpliga åtaganden i den förstärkta uppförandekoden för att dra nytta av bästa praxis och skydda mot anseenderisker som orsakas av missbruk av deras system för att sprida desinformation.

Även om det finns många fördelar med att samarbeta enligt uppförandekoderna, kommer undertecknandet av uppförandekoden att förbli ett frivilligt beslut av plattformen, även inom ramen för den föreslagna rättsakten om digitala tjänster.

Kan nya undertecknare ansluta sig till koden?

Ja, kommissionen uppmuntrar nya undertecknare att ansluta sig till uppförandekoden och delta i översynen, eftersom ett bredare deltagande ökar kodens genomslagskraft och effektivitet. En av kommissionens rekommendationer för den förstärkta uppförandekoden är att inkludera skräddarsydda åtaganden som motsvarar mångfalden av tjänster som tillhandahålls av undertecknarna, deras storlek och de särskilda roller de spelar i ekosystemet. Undertecknarna bör underteckna de åtaganden som är relevanta för deras tjänster. Undertecknarna av perspektiv kan redan komma i kontakt med kommissionens avdelningar för att ansluta sig till den förstärkta koden och delta i utarbetandet av den.

Vem kan bli en potentiell ny undertecknare?

Potentiella nya signatärer kan omfatta etablerade och framväxande plattformar som är aktiva i EU, privata meddelandetjänster, relevanta intressenter i ekosystemet för annonsering online (t.ex. annonsutbyten, annonstekniska leverantörer, varumärkesägare), andra aktörer som tillhandahåller tjänster som kan användas för att demonetetisera desinformation (t.ex. e-betalningstjänster, e-handelsplattformar, gräsrotsfinansiering/donationstjänster) samt intressenter som kan bidra med verktyg, instrument, lösningar eller expertis för att uppförandekoden ska fungera effektivt.

Program för övervakning av desinformation mot covid-19

Hur kommer erfarenheterna av programmet för övervakning av desinformation mot covid-19 att gynna den förstärkta koden?

Programmet för övervakning av desinformation om covid-19 har gett en djupgående översikt över de åtgärder som plattformarna vidtagit för att bekämpa falsk och vilseledande information om coronavirus och vacciner. Det har visat sig vara en användbar öppenhetsåtgärd för att säkerställa plattformarnas offentliga ansvarsskyldighet och har satt koden genom ett stresstest. Plattformarna har rapporterat om åtgärder som vidtagits för att öka synligheten för auktoritativa källor, verktyg som utvecklats för att underlätta tillgången till tillförlitlig information av allmänt intresse, demoted och vidtagna åtgärder när det gäller innehåll som innehåller falsk eller vilseledande information som kan orsaka fysisk skada, förbjuden reklam som utnyttjar krisen och ökade ansträngningar för att tillhandahålla korrekt information om vacciner.

Övervakningsprogrammet belyste också ett antal brister. Det förbättrade övervakningssystemet bör möjliggöra en regelbunden bedömning av undertecknarnas genomförande av uppförandekodens åtaganden och möjliggöra en utvärdering av uppförandekodens effektivitet som ett verktyg för att bekämpa desinformation. Övervakningsramen bör baseras på starka och exakta centrala resultatindikatorer som mäter resultaten och effekterna av den politik som genomförs av undertecknarna (”tjänstenivåindikatorer”) samt centrala resultatindikatorer som mäter kodens övergripande inverkan på desinformation i EU (”strukturella indikatorer”). Den förstärkta koden bör säkerställa att information och data tillhandahålls i standardiserade format, med medlemsstaternas uppdelningar.

Annonsplaceringar och politisk reklam

Hur syftar vägledningen till att minska vinsten på desinformation?

Plattformar och alla andra aktörer i ekosystemet för onlineannonsering bör samarbeta för att sluta tjäna pengar på desinformation genom reklamintäkter. Den förstärkta uppförandekodens åtaganden bör därför vidta mer detaljerade och skräddarsydda åtgärder för att hantera desinformationsrisker i samband med spridning av reklam på nätet. Dessutom bör verktyg för varumärkessäkerhet integrera analyser från faktagranskare och forskare om källorna till desinformationskampanjer. Varumärkesägare och annonsörer bör å andra sidan åta sig att undvika att deras reklam placeras bredvid desinformation eller på platser som upprepade gånger publicerar desinformation.

Hur kommer vägledningen att ta hänsyn till den kommande lagstiftningen om insyn i sponsrat politiskt innehåll?

Översynen av uppförandekoden på området politisk reklam kommer att behöva ta hänsyn till det kommande lagstiftningsförslaget och fungera som ett viktigt verktyg för att åstadkomma konkreta framsteg, både inför lagstiftningen och genom den rättsliga ramen när den väl har införts. Den förstärkta koden bör utarbeta branschledda lösningar för att stödja dess genomförande och uppnå fortsatta framsteg på detta område. I vägledningen föreslås att man stärker de åtaganden som uppförandekodens signatärer har för att öka insynen och offentliggörandet av politiska annonser. Dessa annonser bör tydligt och effektivt märkas och särskiljas som betalt innehåll, och användarna bör kunna förstå att det innehåll som visas innehåller reklam som rör politiska frågor.

Användarinflytande

Hur bör den förstärkta koden ta itu med manipulativt beteende?

I vägledningen föreslås att koden ska stärkas för att ge en heltäckande täckning av nuvarande och framväxande former av manipulativt beteende som används för att sprida desinformation, såsom bots, falska konton, organiserade manipulationskampanjer och kontoövertaganden. Skräddarsydda åtaganden bör ta itu med sårbarheter och säkerställa öppenhet och ansvarsskyldighet när det gäller de åtgärder som vidtas för att minska effekterna av manipulativt beteende.

Vilka åtgärder föreslås i vägledningen för att öka användarnas medvetenhet?

Att ge användarna verktyg för att bättre förstå onlinemiljön och främja ett mer ansvarsfullt beteende på nätet är avgörande för att begränsa spridningen av desinformation. I vägledningen uppmanas uppförandekodens undertecknare att åta sig en ”säker utformning” som en vägledande princip för utformningen av deras tjänster. Detta innebär att undertecknarna bör åta sig att bedöma de risker som deras system utgör och utforma strukturen för sina tjänster på ett sätt som minimerar riskerna i samband med spridning och förstärkning av desinformation.

Den förstärkta koden bör innehålla konkreta åtgärder för att minska riskerna med att rekommendera system som underblåser virusspridningen av desinformation, öka synligheten för tillförlitlig information av allmänt intresse och utfärda varningar till användare som har interagerat med innehåll som har identifierats som falskt eller vilseledande av faktagranskare. Användarna behöver också få mer agentur, till exempel genom att kunna flagga desinformation och genom att anpassa preferenser på rekommendationssystem. Undertecknarna uppmuntras att fortsätta sina insatser för att främja mediekompetens.

Stärka forskningen och faktakontrollgemenskapen

Hur kan man se till att forskarsamhället har tillgång till de uppgifter som krävs för att korrekt studera desinformation?

Forskare, organisationer i det civila samhället, undersökande journalister och icke-akademiska forskare spelar en viktig roll för att förstå hur riskerna med desinformation utvecklas. Kvaliteten på forskningen på detta område beror på att plattformsdata forskare ges tillgång till. Kommissionen uppmanar undertecknarna att drastiskt förbättra den nuvarande situationen som kännetecknas av ett tillfälligt och godtyckligt tillhandahållande av data, som inte tillgodoser alla forskningsbehov. Undertecknarna bör därför, i samarbete med forskarvärlden, Europeiska observatoriet för digitala medier (EDMO) och relevanta nationella myndigheter, tillsammans skapa en rättslig och robust ram för tillgång till data för forskningsändamål.

Hur kan koden förbättra effekten av faktakontrollverksamhet?

För att åtgärda de stora luckorna och den ojämna täckningen av faktagranskningsverksamhet mellan tjänste- och EU-länder bör undertecknarna åta sig att utvidga samarbetet med faktagranskare. Ökad genomslagskraft av faktagranskningen kan också uppnås genom bättre införlivande och synlighet av innehåll som produceras av faktagranskare. Undertecknarna bör undersöka effektiva märkningssystem och inrättandet av en gemensam databas med faktakontroller, som skulle underlätta en effektiv användning av den på alla plattformar för att förhindra att desinformation som har avslöjats av faktagranskare återuppstår. Samarbete med faktagranskare bör säkerställa deras oberoende, skäliga ersättningar, främja samarbete och underlätta flödet av tjänster.

Övervakning av koden

Hur kommer genomförandet av uppförandekoden att övervakas i framtiden?

Utvärderingen av uppförandekoden och det pågående programmet för övervakning av desinformation från covid-19 har gett värdefulla bidrag till hur kodens övervakningssystem kan stärkas. Den förbättrade koden bör omfatta ett förstärkt övervakningssystem och skapa en robust ram som omfattar nya centrala resultatindikatorer som kan mätas på medlemsstatsnivå. De bör göra det möjligt att utvärdera effekterna av den politik som undertecknarna genomför för att fullgöra sina åtaganden enligt uppförandekoden samt kodens övergripande inverkan på desinformation i EU.

Undertecknarna bör offentliggöra regelbundna rapporter inom ramen för den förstärkta övervakningsramen med hjälp av harmoniserade mallar, inklusive uppsättningar av standardformat och revisionsbara format för tillhandahållande av data mot nyckeltalen. Onlinetjänster med högre riskprofiler när det gäller spridningen av desinformation bör var sjätte månad rapportera om genomförandet av åtagandena och bedöma de risker som är förknippade med desinformationsfenomenet varje år. Andra kodundertecknare bör rapportera årligen och tillhandahålla data och mätvärden som motsvarar deras verksamhet.

I vägledningen föreslås att undertecknarna bör åta sig att inrätta, inrätta och upprätthålla ett gemensamt öppenhetscentrum online som är tillgängligt för allmänheten och som ger en översikt över den specifika politik som undertecknats av undertecknarna för att genomföra uppförandekodens åtaganden.

Vilken roll har den permanenta arbetsgruppen?

Den permanenta arbetsgruppen bör undersöka hur uppförandekoden kan utvecklas och anpassas mot bakgrund av den tekniska, samhälleliga, marknadsmässiga och lagstiftningsmässiga utvecklingen. Arbetsgruppen kommer att ledas av kommissionen och kommer att involvera kodexens undertecknare och företrädare för Europeiska utrikestjänsten, EDMO, Europeiska gruppen för regleringsmyndigheter för audiovisuella medietjänster (ERGA). Den bör t.ex. inriktas på att utveckla strukturella indikatorer och mekanismer som kan mätas på medlemsstatsnivå eller att fastställa en metod för riskbedömning för att snabbt reagera i särskilda situationer och kriser som val eller pandemin.