Vägledning om förstärkning av uppförandekoden om desinformation

Om uppförandekoden

Vad är uppförandekoden om desinformation?

I uppförandekoden fastställs principer och åtaganden för onlineplattformar och reklamsektorn för att motverka spridningen av desinformation online i EU, som undertecknarna har enats om att genomföra. Det är världens första självreglerande instrument för att bekämpa desinformation. 2020 års bedömning av uppförandekoden visade att den är ett bra exempel på strukturerat samarbete med onlineplattformar för att säkerställa större transparens och ansvarsskyldighet. Den identifierade också brister, bland annat inkonsekvent och ofullständig tillämpning mellan plattformar och EU-länder, luckor i täckningen av uppförandekodens åtaganden som vägledningen för att stärka uppförandekoden om desinformation syftar till att åtgärda.

Vad är vägledningen om uppförandekoden?

I vägledningen anges kommissionens förväntningar på hur plattformar och andra berörda parter bör stärka uppförandekoden om desinformation för att åtgärda luckor och brister och skapa en mer transparent, säker och tillförlitlig onlinemiljö. Den lägger också grunden för en robust övervakningsram för kodens genomförande. Vägledningen syftar till att utveckla den befintliga uppförandekoden mot ett samregleringsinstrument som föreskrivs i rättsakten om digitala tjänster, utan att det påverkar den slutliga överenskommelsen om rättsakten om digitala tjänster och i enlighet med den europeiska handlingsplanen för demokrati. Den förstärkta uppförandekoden erbjuder ett tidigt tillfälle att utforma lämpliga åtgärder för att hantera systemrisker som härrör från plattformarnas tjänsters funktion och användning mot bakgrund av den förväntade ramen för riskbedömning och riskreducering i rättsakten om digitala tjänster.

Hur åtgärdar vägledningen bristerna i den nuvarande uppförandekoden?

Vägledningen tar upp de största brister och luckor som identifierades i kommissionens bedömning av uppförandekoden från 2020, och bygger också på lärdomarna från programmet för övervakning av desinformation om covid-19. Det efterlyser starkare åtaganden från undertecknarnas sida för att säkerställa ett effektivare svar på spridningen av desinformation, en mer konsekvent tillämpning av koden mellan plattformar och EU-länder, ett förstärkt övervakningssystem med tydliga centrala resultatindikatorer och en lämplig mekanism för regelbunden anpassning av koden. Den föreslår att kodens räckvidd och tillämpningsområde utvidgas och anger hur kodens åtaganden bör stärkas. Kommittén efterlyser till exempel kraftfullare åtgärder för att demonetarisera dem som sprider desinformation, öka insynen i politisk reklam, ta itu med manipulativt beteende, ge användarna egenmakt, förbättra samarbetet med faktagranskare och säkerställa tillgång till data för forskare.

Vilken räckvidd har den förstärkta koden enligt vägledningen?

I EU:s handlingsplan för demokrati definieras desinformation som ”falskt eller vilseledande innehåll som sprids i syfte att vilseleda eller säkra ekonomisk eller politisk vinning och som kan orsaka skada för allmänheten”. Uppförandekodens huvudmål är fortfarande desinformation i snäv bemärkelse, men den förstärkta uppförandekoden bör sträva efter att undertecknarna har infört lämpliga strategier och vidtar proportionella åtgärder för att minska riskerna med felaktig information, när det finns en betydande dimension av skada för allmänheten och med lämpliga skyddsåtgärder för yttrandefriheten. Den övergripande termen ”desinformation” som används i vägledningen omfattar även både informationsinfluensoperationer och inblandning, även från utländska aktörer, där informationsmanipulering används i syfte att orsaka betydande skada för allmänheten.

Vilka har undertecknat uppförandekoden?

De nuvarande undertecknarna omfattar stora onlineplattformar som är verksamma i EU samt branschorganisationer och relevanta aktörer i ekosystemen för online- och reklamtjänster. Det rör sig om följande: Google, Facebook, Twitter, Microsoft, TikTok, Mozilla, DOT Europe (tidigare EDiMA), World Federation of Advertisers (WFA) och dess belgiska motsvarighet, Union of Belgian Advertisers (UBA).  Europeiska sammanslutningen för kommunikationsbyråer (EACA) och dess nationella medlemmar från Frankrike, Polen och Tjeckien – Association des Agences Conseils en Communication (AACC), Stowarzyszenie Komunikacji Marketingowej/Ad Artis Art Foundation (SAR) respektive Asociace Komunikacnich Agentur (AKA) – Interactive Advertising Bureau (IAB Europe), Kreativitet & Kommunikation och Goldbach Audience (Schweiz) AG.

Hur kommer uppförandekodens åtaganden att verkställas? Hur är det med den samregleringsram som inrättats genom rättsakten om digitala tjänster?

Vägledningen är en del av kommissionens övergripande åtgärder för att ta itu med desinformation och lägger också grunden för en robust övervakningsram. Vägledningen syftar till att utveckla den befintliga uppförandekoden mot en uppförandekod som en del av den samregleringsram som föreskrivs i rättsakten om digitala tjänster, utan att det påverkar den slutliga överenskommelsen om rättsakten om digitala tjänster i medlagstiftningsprocessen. Som en del av samregleringsramen fastställs i rättsakten om digitala tjänster vissa mål och minimikriterier som uppförandekoderna måste respektera.

Mycket stora plattformar kommer att gynnas av att delta i den förstärkta uppförandekoden i väntan på nya obligatoriska skyldigheter som är tillämpliga på dem enligt den föreslagna rättsakten om digitala tjänster. Särskilt när det gäller riskbedömning, riskreducering, användarinflytande och transparens kring reklam. Den förstärkta koden erbjuder därför en tidig möjlighet att utforma lämpliga åtgärder för att hantera en av de största riskerna med plattformstjänster mot bakgrund av den föreslagna ramen för rättsakten om digitala tjänster. Mindre plattformar och andra berörda parter skulle också gynnas av att ansluta sig till lämpliga åtaganden i den förstärkta koden för att dra nytta av dess bästa praxis och skydda mot anseenderisker till följd av missbruk av deras system för att sprida desinformation.

Även om det finns många fördelar med att samarbeta inom ramen för uppförandekoderna kommer undertecknandet av uppförandekoden att förbli ett frivilligt beslut av plattformen, även inom ramen för den föreslagna rättsakten om digitala tjänster.

Kan nya undertecknare ansluta sig till koden?

Ja, kommissionen uppmuntrar nya undertecknare att ansluta sig till koden och delta i översynen av den, eftersom ett bredare deltagande ökar kodens genomslagskraft och effektivitet. En av kommissionens rekommendationer för den förstärkta koden är att inkludera skräddarsydda åtaganden som motsvarar mångfalden av tjänster som tillhandahålls av undertecknarna, deras storlek och de särskilda roller de spelar i ekosystemet. Undertecknarna bör underteckna de åtaganden som är relevanta för deras tjänster. De potentiella undertecknarna kan redan nu komma i kontakt med kommissionens avdelningar för att ansluta sig till den förstärkta koden och delta i utarbetandet av den.

Vem kan vara en potentiell ny undertecknare?

Potentiella nya undertecknare kan vara etablerade och framväxande plattformar som är aktiva i EU, privata meddelandetjänster, relevanta intressenter i ekosystemet för onlineannonsering (t.ex. annonsbörser, ad-tech-leverantörer, varumärkesägare), andra aktörer som tillhandahåller tjänster som kan användas för att demonetisera desinformation (t.ex. e-betalningstjänster, e-handelsplattformar, gräsrotsfinansierings-/donationstjänster) samt intressenter som kan bidra med verktyg, instrument, lösningar eller sakkunskap för att uppförandekoden ska fungera effektivt.

Övervakningsprogram för desinformation om covid-19

Hur kommer erfarenheterna från programmet för övervakning av desinformation om covid-19 att gynna den förstärkta uppförandekoden?

Programmet för övervakning av desinformation om covid-19 har gett en djupgående översikt över de åtgärder som plattformarna vidtagit för att bekämpa falsk och vilseledande information om coronaviruset och vacciner. Det har visat sig vara en användbar öppenhetsåtgärd för att säkerställa plattformarnas offentliga ansvarsskyldighet och har satt koden genom ett stresstest. Plattformarna har rapporterat om åtgärder som vidtagits för att öka synligheten för auktoritativa källor, verktyg som utvecklats för att underlätta tillgången till tillförlitlig information av allmänt intresse, degraderat och vidtagit åtgärder med avseende på innehåll som innehåller falsk eller vilseledande information som sannolikt kommer att orsaka fysisk skada, förbjuden reklam som utnyttjar krisen och ökade insatser för att tillhandahålla korrekt information om vacciner.

Övervakningsprogrammet belyste också ett antal brister. Det förbättrade övervakningssystemet bör möjliggöra en regelbunden bedömning av undertecknarnas genomförande av uppförandekodens åtaganden och möjliggöra en utvärdering av uppförandekodens effektivitet som ett verktyg för att bekämpa desinformation. Övervakningsramen bör baseras på starka och exakta centrala resultatindikatorer som mäter resultaten och effekterna av den politik som undertecknarna genomför (tjänstenivåindikatorer) samt centrala resultatindikatorer som mäter uppförandekodens övergripande inverkan på desinformation i EU (strukturella indikatorer). Den förstärkta uppförandekoden bör säkerställa att information och data tillhandahålls i standardiserade format, med uppdelningar mellan medlemsstaterna.

Annonsplaceringar och politisk reklam

Hur syftar vägledningen till att minska vinsten från desinformation?

Plattformar och alla andra aktörer i ekosystemet för onlineannonsering bör samarbeta för att stoppa monetariseringen av desinformation genom reklamintäkter. Den förstärkta uppförandekodens åtaganden bör därför vidta mer detaljerade, skräddarsydda åtgärder för att hantera desinformationsrisker i samband med distribution av reklam online. Dessutom bör varumärkesskyddsverktyg integrera analyser från faktagranskare och forskare om källorna till desinformationskampanjer. Varumärkesägare och annonsörer bör å andra sidan förbinda sig att undvika att deras reklam placeras bredvid desinformation eller på platser som upprepade gånger publicerar desinformation.

Hur kommer vägledningen att ta hänsyn till den kommande lagstiftningen om insyn i sponsrat politiskt innehåll?

Översynen av uppförandekoden på området politisk reklam kommer att behöva ta hänsyn till det kommande lagstiftningsförslaget och fungera som ett viktigt verktyg för att åstadkomma konkreta framsteg, både före lagstiftningen och genom den rättsliga ramen när den väl har införts. Den förstärkta uppförandekoden bör ta fram branschledda lösningar för att stödja dess genomförande och uppnå fortsatta framsteg på detta område. I vägledningen föreslås en förstärkning av de åtaganden som undertecknarna av uppförandekoden har gjort för att öka transparensen och offentliggörandet av politiska annonser. Dessa annonser bör tydligt och effektivt märkas och kunna särskiljas som betalt innehåll, och användarna bör kunna förstå att det innehåll som visas innehåller reklam som rör politiska frågor.

Användarinflytande

Hur bör den förstärkta koden hantera manipulativt beteende?

I vägledningen föreslås en förstärkning av uppförandekoden för att ge en heltäckande täckning av nuvarande och nya former av manipulativt beteende som används för att sprida desinformation, såsom bottar, falska konton, organiserade manipulationskampanjer och kontoövertaganden. Skräddarsydda åtaganden bör ta itu med sårbarheter och säkerställa transparens och ansvarsskyldighet när det gäller de åtgärder som vidtas för att minska effekterna av manipulativt beteende.

Vilka åtgärder föreslås i vägledningen för att öka användarnas medvetenhet?

Att ge användarna verktyg för att bättre förstå onlinemiljön och främja ett mer ansvarsfullt beteende online är avgörande för att begränsa spridningen av desinformation. I vägledningen uppmanas uppförandekodens undertecknare att förbinda sig till en ”säker utformning” som en vägledande princip för utformningen av sina tjänster. Detta innebär att undertecknarna bör åta sig att bedöma de risker som deras system utgör och utforma arkitekturen för sina tjänster på ett sätt som minimerar riskerna i samband med spridning och förstärkning av desinformation.

Den förstärkta uppförandekoden bör omfatta konkreta åtgärder för att minska riskerna med rekommendationssystem som underblåser viral spridning av desinformation, öka synligheten för tillförlitlig information av allmänt intresse och utfärda varningar till användare som har interagerat med innehåll som har identifierats som falskt eller vilseledande av faktagranskare. Användarna måste också ges större handlingsutrymme, till exempel genom att kunna flagga desinformation och genom att anpassa preferenserna i rekommendationssystemen. Undertecknarna uppmanas att fortsätta sina insatser för att främja mediekompetens.

Stärka forsknings- och faktagranskningsgemenskapen

Hur kan man säkerställa att forskarsamhället har tillgång till de uppgifter som krävs för att på ett korrekt sätt studera desinformation?

Forskare, organisationer i det civila samhället, undersökande journalister och icke-akademiska forskare spelar en viktig roll för att förstå utvecklingen av de risker som är kopplade till desinformation. Kvaliteten på forskningen inom detta område beror på vilka plattformsdata forskare får tillgång till. Kommissionen uppmanar signatärerna att drastiskt förbättra den nuvarande situationen, som kännetecknas av ett tillfälligt och godtyckligt tillhandahållande av uppgifter som inte tillgodoser alla forskningsbehov. Signatärerna bör därför, i samarbete med forskarsamhället, det europeiska observatoriet för digitala medier (Edmo) och relevanta nationella myndigheter, arbeta för att gemensamt skapa en rättslig och stabil ram för tillgång till data för forskningsändamål.

Hur kan uppförandekoden förbättra effekterna av faktagranskning?

För att ta itu med de betydande luckorna och den ojämna täckningen av faktagranskningsverksamhet mellan tjänster och EU-länder bör undertecknarna åta sig att utvidga samarbetet med faktagranskare. Att öka faktagranskningens genomslagskraft kan också uppnås genom att man bättre införlivar och synliggör innehåll som produceras av faktagranskare. Undertecknarna bör undersöka effektiva märkningssystem samt inrättandet av en gemensam databas med faktakontroller, vilket skulle underlätta en effektiv användning av den på alla plattformar för att förhindra att desinformation som har avslöjats av faktagranskare återuppstår. Samarbetet med faktagranskare bör säkerställa deras oberoende, skäliga ersättning, främja samarbete och underlätta flödet mellan olika tjänster.

Övervakning av koden

Hur kommer genomförandet av uppförandekoden att övervakas i framtiden?

Bedömningen av uppförandekoden och det pågående programmet för övervakning av desinformation om covid-19 har gett värdefull information om hur uppförandekodens övervakningssystem kan stärkas. Den förbättrade uppförandekoden bör omfatta ett förstärkt övervakningssystem och skapa en stabil ram som omfattar nya centrala resultatindikatorer som kan mätas på medlemsstatsnivå. De bör göra det möjligt att utvärdera effekterna av den politik som undertecknarna genomför för att fullgöra sina åtaganden enligt uppförandekoden samt uppförandekodens övergripande inverkan på desinformation i EU.

Undertecknarna bör offentliggöra regelbundna rapporter inom den förstärkta övervakningsramen med hjälp av harmoniserade mallar, inbegripet uppsättningar av standardformat och granskningsbara format för tillhandahållande av uppgifter mot de centrala resultatindikatorerna. Onlinetjänster med högre riskprofiler när det gäller spridning av desinformation bör rapportera var sjätte månad om genomförandet av åtagandena och bedöma riskerna i samband med desinformationsfenomenet varje år. Andra som har undertecknat uppförandekoden bör rapportera årligen och tillhandahålla uppgifter och mått som motsvarar deras verksamhet.

I vägledningen föreslås att undertecknarna åtar sig att skapa, inrätta och upprätthålla ett gemensamt öppenhetscentrum online som är tillgängligt för allmänheten och som ger en översikt över de särskilda strategier som undertecknarna har antagit för att genomföra uppförandekodens åtaganden.

Vilken roll har den permanenta arbetsgruppen?

Den permanenta arbetsgruppen bör undersöka hur koden kan utvecklas och anpassas mot bakgrund av den tekniska, samhälleliga, marknadsmässiga och rättsliga utvecklingen. Arbetsgruppen kommer att ledas av kommissionen och kommer att involvera uppförandekodens undertecknare och företrädare för Europeiska utrikestjänsten, Edmo och Europeiska gruppen av regleringsmyndigheter för audiovisuella medietjänster (Erga). Den bör till exempel titta på utvecklingen av strukturella indikatorer och mekanismer som är mätbara på medlemsstatsnivå eller på inrättandet av en metod för riskbedömning för att snabbt reagera i särskilda situationer och kriser som val eller pandemin.