Sammanfattning av bredbandsutvecklingen i Lettland
Lettland strävar efter att tillhandahålla likvärdiga och högkvalitativa elektroniska kommunikationstjänster i hela landet till alla invånare, statliga och lokala myndigheter, företag och socioekonomiska drivkrafter. I både stads- och landsbygdsområden planeras hastigheter på minst 100 Mbps, uppgraderbara till en gigabit samt 5G-täckning för alla stora stadsområden. Genom bredbandsprojektet förbättras täckningen för Lettlands landsbygdsregioner, eftersom operatörerna kan tillhandahålla tillträdestjänster med hjälp av neutral passiv optisk infrastruktur som stöds av statliga stödprogram. Lettland stöder målen för gigabitsamhället i utvecklingsplanen för sektorn för elektronisk kommunikation 2021–2027 och riktlinjerna för digital omvandling för 2021–2027, som godkändes 2021. Den nationella 5G-färdplanen godkändes av ministerrådet i februari 2020.
Nationell bredbandsstrategi och nationell bredbandspolitik
Ansvariga myndigheter
- Transportministeriet (Satiksmes ministrija) ansvararför utvecklingen av politiken för elektronisk kommunikation och lagstiftningsakter (lagar och regeringsförordningar) samt för genomförandet av Lettlands bredbandspolitik.
- Ministeriet för miljöskydd och regional utveckling (Videsaizsardzības un re’ionālās attīstībasministrija) ansvarar för e-förvaltningsinitiativ, statliga IT-frågor och utveckling av nationella frekvens- och numreringsplaner.
- Public Utilities Commission (Sabiedrisko pakalpojumu regulēšanas komisija) ansvarar för reglering och tillsyn av sektorn för elektronisk kommunikation.
- Konkurences padome (Konkurences padome) fungerar som nationellt kompetenscentrum, främjar konkurrens inom alla sektorer och syftar till att säkerställa fri och rättvis konkurrens för alla marknadsaktörer.
- Lettlands statliga radio- och tv-central (Latvijas Valsts radio un televīzijas centrs,LVRTC) genomför bredbandsutbyggnadsprojektet.
Huvudmål för bredbandsutveckling
Lettland stöder målen för gigabitsamhället i utvecklingsplanen för sektorn för elektronisk kommunikation för 2021–2027 som godkändes 2021. Planen reglerar kommunikationssektorns politik i hela Lettland. Planens målgrupper är företag inom elektronisk kommunikation, planeringsregioner, kommuner och invånare. Planen syftar till att underlätta övergången till kommunikationsnät med mycket hög kapacitet som kan förse slutanvändare med internetanslutningstjänster med en dataöverföringshastighet på minst 100 Mbit/s i både stads- och landsbygdsområden. I planen fastställs två handlingssätt: a) utveckling av bredbandsinfrastruktur för elektronisk kommunikation och b) säkerhet för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster.
Med tanke på den begränsade offentliga finansiering som finns tillgänglig kommer insatserna, utan att ersätta privata investeringar, att koncentreras till områden där operatörer av elektronisk kommunikation av ekonomiska skäl inte har något intresse av att bygga ut infrastruktur eller göra det otillräckligt.
Lettland antog riktlinjerna för digital omvandling för 2021–2027. Detta är en övergripande strategi för landets digitala omvandling, som omfattar IKT-utbildning och -kompetens, tillgång till internet, modern och effektiv offentlig förvaltning, e-tjänster och digitalt innehåll för samhället. I riktlinjerna fastställs en vision om lika, snabbt och högkvalitativt tillhandahållande av elektroniska kommunikationstjänster på hela Lettlands territorium för alla invånare, statliga och lokala myndigheter och företag att tillhandahålla minst det minimum som krävs för samhällets och den ekonomiska utvecklingens tillgång till kommunikationsinfrastruktur. Syftet är att
- Alla hushåll har tillgång till internetuppkoppling med minst 100 Mbps nedladdningshastighet som kan uppgraderas till gigabithastighet, och
- 50 % 5G täckning i alla stora stadsområden (i Lettland – Riga, Jelgava, Liepāja, Daugavpils) och alla landtransport artärer.
Huvudåtgärder och finansieringsinstrument för bredbandsutveckling
- Regleringsåtgärder: Ministerrådets förordningar säkerställer möjligheten att ingripa i gemensamma projekt med andra handlare för investerare som utvecklar optiska fibernät (artikel 43).
- Genomförandet av bredbandsprojektet fortskrider i god takt. Med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) bygger projektet ut mörkfiber och accesspunkter upp till centrum för kommuner i landsbygdsområden som för närvarande inte betjänas av NGN och där det inte finns några planer för NGN-utveckling (”vita” områden som definieras enligt EU:s riktlinjer för bredband). Privata leverantörer måste leverera den sista milen, för vilka inget offentligt stöd planeras.
- Det lettiska parlamentet antog i april 2017 införlivandeåtgärder för direktivet om minskade kostnader, särskilt den nya lagen om höghastighetsbredband.
- I sin färdplan för att genomföra Connectivity Toolbox tillkännagav Lettland planer på att förenkla tillståndsförfarandet för att bygga elektroniska kommunikationsnät. Syftet är att bedöma möjligheten till tyst godkännande och ett påskyndat förfarande för ledningsrätter, vidareutveckla den gemensamma informationspunkten och förenkla distributionen av små celler. En arbetsgrupp har tillsatts för att utvärdera de elektroniska kommunikationsnätens miljöavtryck.
- Lettlands plan för återhämtning och resiliens omfattar två åtgärder för konnektivitetsinfrastruktur, med en sammanlagd budget på 16,5 miljoner euro, vilket motsvarar 4 % av den digitala budgeten för återhämtning och resiliens. De kommer att ta upp anslutningar på sista milen i landsbygdsområden och passiv infrastruktur på Via Baltica 5G-korridoren. Bredbands- eller VHCN-åtgärden för utveckling av infrastruktur på sista milen innebär att 1500 hushåll, företag, skolor, sjukhus och andra offentliga byggnader på landsbygden ska kunna anslutas. Den har en budget på 4 miljoner euro. En investering på 12,5 miljoner euro för byggande av passiv infrastruktur på Via Baltica-korridoren för 5G-täckning syftar till att säkerställa tillgången till 100 % fiberbackhaul längs den lettiska delen av Via Baltica.
Uppgifter om bredbandsutveckling och teknik i Lettland
För de senaste uppgifterna om bredbandstäckning, abonnemang och penetrationar, täckning av olika bredbandstekniker och kostnader, kontrollera resultattavlans rapporter och landsrapporterna för indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi).
Spektrumtilldelningar för trådlöst bredband
För närmare uppgifter om harmoniserade spektrumtilldelningar, se Europeiska 5G-observatoriet.
Nationella publikationer och pressdokument
Engelska
- Studie om nationella bredbandsplaner
- Guide till höghastighetsbredbandsinvesteringar
- Rapporter och analyser av bredbandsanslutning
- Mobila och fasta bredbandspriser i Europa
- Undersökning om bredbandstäckning i Europa
Lettiska
- Digitālās transformācijas pamatnostādnes 2021.–2027.gadam
- Elektronisko sakaru nozares attīstības plāns 2021. — 2027.gadam
- Platjoslas projekt, LVRTC
Kontaktuppgifter
BCO Lettland (nationellt bredbandskompetenskontor): Transportministeriet (Satiksmes ministrija)
Adress: Gogoаa iela 3, 1743 Riga, Lettland
Kontakt via e-post
Telefon: + 371 26082733 Webbplats
Ministeriet för miljöskydd och regional utveckling (Vides aizsardzības un reаionālās attīstības ministrija)
Adress: Peldu iela 25, 1494 Rīga, Lettland
Kontakt via e-post
Telefon: + 371 67026533 Webbplats
Kommissionen för allmännyttiga tjänster (Sabiedrisko pakalpojumu regulēšanas komisija)
Adress: Njias iela 45, 1039 Riga, Lettland
Kontakt via e-post
Telefon: + 371 67097200 Webbplats
Konkurrensrådet (Konkurences padome)
Adress: Brīvības iela 55, 1010 Riga, Lettland
Kontakt via e-post
Telefon: + 371 67282865 Webbplats
Senaste nytt
Läs mer
Översikt
Här hittar du aktuell information om bredbandsutvecklingen i varje land samt nationella strategier och strategier för bredbandsutveckling.
Se också
Sveriges nationella bredbandsplan, som antogs 2016, har visionen om ett helt uppkopplat Sverige och har mål för både mobil täckning och höghastighetsbredbandsanslutningar för hushåll och företag.
Digital konnektivitet och 5G-utbyggnad är en av de tio strategiska prioriteringarna i Spaniens digitala 2025-agenda.
Slovenien väljer teknikneutralitet och marknadsdynamik när det gäller att utveckla bredbandsnät, särskilt infrastruktur- och tjänstebaserad konkurrens.
Slovakien har satt upp det långsiktiga målet att ge alla hushåll tillgång till ultrasnabbt internet senast 2030.
Rumänien fokuserar på att bygga upp ett nationellt bredbandsnät som ett steg mot att uppnå EU:s konnektivitetsmål.
Agenda Portugal Digital och den nationella strategin för konnektivitet i nät för elektronisk kommunikation med mycket hög kapacitet för 2023–2030 formar utvecklingen av en digital infrastruktur i Portugal.
Polens nationella bredbandsplan för 2025 är i linje med EU:s mål för gigabitsamhället.
Alla hushåll i Nederländerna bör ha möjlighet att få tillgång till bredbandsnät på minst 100 Mbps och en stor majoritet bör utnyttja 1 Gbps senast 2023.
Maltas bredbandspolitik är teknikneutral och främjar en konkurrensutsatt marknadsmiljö.
Utvecklingen av en kommunikationsinfrastruktur med målet gigabit bredbandstillgång i hela landet är en av prioriteringarna i Luxemburgs regeringsprogram.
Litauen strävar efter att tillhandahålla 100 Mbit/s senast 2027 till landsbygdsområden samt att stödja gigabitsamhällets mål för 2025.
Den italienska strategin för ultrabredband mot Gigabit Society syftar till att ge gigabit-anslutning till alla år 2026.
Enligt den nationella bredbandsplanen för Irland ska alla lokaler i Irland senast 2 026 ha tillgång till höghastighetsbredband.
Ungerns nationella digitaliseringsstrategi 2021–2030 syftar till att uppnå målet att 95 % av hushållen ska omfattas av gigabitnät senast 2030.
I den nationella bredbandsplanen 2021–2027 främjas användningen av fasta nät med mycket hög kapacitet och 5G-nät. Den grekiska Digital Transformation Bible 2020–2025 lyfter fram konnektivitet som en av de fem strategiska axlarna och erkänner Gigabit Society 2025-målen.
I koalitionsavtalet från 2021, den digitala strategin och den tyska förbundsregeringens gigabitstrategi 2022 prioriteras det landsomfattande utbudet av FTTH- och 5G-nät.
I det nationella bredbandsprogrammet France Très Haut Débit fastställs målet att alla hushåll ska ha tillgång till bredband senast 2022 och fiber för alla senast 2025.
De finska myndigheterna förespråkar en konkurrensdriven, fiberbaserad nätutbyggnad med stöd av offentliga medel för områden med låg täckning och rådgivning till lokala kommuner om hur bredbandsnät ska byggas ut.
Estland har etablerat grundläggande bredbandstäckning i hela landet. I Estlands digitala agenda fastställs ambitiösa mål för 2030.
Ett antal politiska initiativ som syftar till rikstäckande fast och mobil bredbandstäckning stöder danska bredbandsmål. Regeringen arbetar för att göra Danmark till en digital föregångare genom att skapa en grund för danska företag att utnyttja digital teknik.
I den nationella planen för utveckling av nät med mycket hög kapacitet, som godkändes i mars 2021, fastställs Tjeckiens strategiska strategi för byggandet av VHCN.
Cyperns bredbandsplan fastställer strategiska mål för 2021–2025 och omfattar lagstiftnings- och regleringsåtgärder samt praktiskt stöd för utveckling av bredbandsinfrastruktur.
Kroatiens nationella plan för bredbandsutveckling 2021–2027 motsvarar målen för det europeiska gigabitsamhället 2025 och delvis till de digitala målen för 2030.
Den nationella bredbandsinfrastrukturplanen för nästa generations tillträde ”Connected Bulgaria” och policyn för elektronisk kommunikation uppdaterades och antogs i augusti 2020.
Belgiens bredbandsstrategi ingår i en bredare politisk strategi Digital Belgium. Syftet med den nationella planen för fast och mobilt bredband är att eliminera de återstående vita områden där höghastighetstjänster inte är tillgängliga. Genom att sänka kostnaderna och minska de...
Österrikes bredbandsstrategi fokuserar på den rikstäckande leveransen av Gigabit-anslutningar (fasta och mobila) fram till 2030.