Ett antal politiska initiativ som syftar till landsomfattande täckning av fast och mobilt bredband stöder de danska bredbandsmålen. Regeringen arbetar för att göra Danmark till en digital föregångare genom att skapa en grund för danska företag att utnyttja digital teknik.
Sammanfattning av bredbandsutvecklingen i Danmark
I Danmarks bredbandsstrategi fastställs ambitiösa täckningsmål för 2025. De digitala strategierna 2022–2025 och 2024–2027 tar upp brist på arbetstagare, stöd till begränsning av klimatförändringar, digital inkludering, artificiell intelligens, grön omställning och digital utbildning.
Nationell bredbandsstrategi och bredbandspolitik
Ansvariga myndigheter
- Klimat-, energi- och försörjningsministeriet (Klima,Energi- og Forsyningsministeriet)ansvarar för utvecklingen och förvaltningen av den danska bredbandspolitiken. Bland de viktigaste åtgärderna finns regelverket för telekomsektorn och fastställandet av bredbandsmål, som regeringen gemensamt kommer överens om.
- Energistyrelsenär en del av ministeriet för klimat, energi och allmännyttiga tjänster och fungerar som den viktigaste nationella tillsynsmyndigheten för telekommunikation i Danmark. Myndigheten är det nationella kompetenscentrumet för bredband och dess uppgifter omfattar genomförandet av bredbandspolitiken, frågor som rör fysisk infrastruktur, ledningsnät, radioutrustning, nätneutralitet och spektrumhantering.
- Näringslivsstyrelsen , en myndighet under Näringsdepartementet , är den oberoende tillsynsmyndighet som ansvarar för marknadsanalyser och marknadsbeslut och utför uppgifter som rör reglering av internet och e-integritet.
- Den danska myndigheten för digital förvaltning är en myndighet vid finansministeriet som inrättats för att påskynda de digitaliseringsprocesser som krävs för att modernisera det danska välfärdssamhället. Myndigheten ansvarar för digitaliseringen av Danmark och för genomförandet av regeringens digitala ambitioner inom den offentliga sektorn.
Huvudsakliga mål för bredbandsutveckling
Danmarks bredbandsstrategi antogs 2021. Målen i strategin är att: a) täcka alla hushåll och företag med 100/30 Mbps-anslutning senast 2025, b) täcka 98 % av hushållen och företagen med 1 Gbps nedladdningshastighet senast 2025 och c) identifiera behoven och efterfrågan på gigabithastigheter senast 2030.
Staten, regionerna och kommunerna har enats om den digitala strategin 2022–2025. Strategin omfattar initiativ för att avhjälpa bristen på arbetstagare, stödja begränsning av klimatförändringar och digital inkludering.
Digitaliseringsstrategin för 2024–2027 tillkännagavs i november 2023. Regeringen avser att investera cirka 800 miljoner danska kronor i utvecklingen mot en bättre digital framtid för danska medborgare och företag. Strategin innehåller 25 initiativ som anger riktningen för de kommande årens digitala utveckling, bland annat inom artificiell intelligens, grön omställning och digital utbildning bland barn och ungdomar.
Huvudsakliga åtgärder för bredbandsutveckling
- Bredbandskartläggning: Den danska energimyndigheten övervakar bredbandsutvecklingen via kartläggningsverktyget (Tjekditnet). Det är en interaktiv kartläggning av erbjudna och tekniskt möjliga hastigheter, tillgänglig teknik och leverantörer av abonnemang på adressnivå för alla danska adresser, inklusive företag, hushåll, offentliga byggnader och fritidshus. Kartläggningen omfattar både fast tillgång och mobil täckning. Aggregerade uppgifter om täckning på kommunal eller regional nivå finns också tillgängliga. Webbplatsen erbjuder ett verktyg för att mäta hastigheten och kvaliteten på användarnas nuvarande anslutning.
Nationella och regionala finansieringsinstrument för bredband
Danmarks främsta fokus ligger på utbyggnaden av höghastighetsnätinfrastruktur baserad på privata investeringar, främst genom en marknadsbaserad utbyggnad och teknikneutral reglering, med stöd av begränsade offentliga bidrag i landsbygdsområden som inte är kommersiellt bärkraftiga. Kommunerna har en nyckelroll när det gäller att samordna och främja processen i samarbete med teleoperatörerna. Offentlig finansiering är reserverad för områden med dålig bredbandstäckning. I detta sammanhang har 13,5 miljoner euro anslagits till den nationella bredbandspoolen under 2022 och 2023.
Uppgifter om bredbandsutveckling och bredbandsteknik i Danmark
För de senaste uppgifterna om bredbandstäckning, abonnemang och penetration, täckning av olika bredbandstekniker och kostnader, se resultattavlans rapporter och landsrapporterna från indexet för digital ekonomi och digital amp; samhälle (Desi). Nationella uppgifter finns också tillgängliga på Energimyndighetens webbplats.
Spektrumuppdrag för trådlöst bredband
För närmare uppgifter om harmoniserad spektrumtilldelning, se Europeiska 5G-observatoriet.
Publikationer och pressdokument på nationell nivå och EU-nivå
engelska
- Den digitala strategin 2022–2025
- Handbok för bredbandsinvesteringar
- Priser för mobilt och fast bredband i Europa 2022
- Studie om nationella bredbandsplaner i EU-27
- Rapporter och analyser om bredbandsanslutning
danska
Kontaktuppgifter
BCO Denmark (nationella byrån för bredbandskompetens): Den danska myndigheten för dataförsörjning och infrastruktur (Styrelsen for Dataforsyning og Infrastruktur)
Adress: Rentemestervej 8, 2400 København, Danmark
Kontakt via e-post
Telefon: +45 51 15 78 92
Webbplats
Det danska ministeriet för klimat, energi och allmännyttiga tjänster (Klima, Energi- og Forsyningsministeriet)
Adress: Stormgade 2-6, 1470 Köpenhamn, Danmark
Kontakt via e-post
Telefon: +45 33 92 28 00
Webbplats
Näringsdepartementet (Erhvervsministeriet)
Adress: Slotsholmsgade 10-12, 1216 Köpenhamn, Danmark
Kontakt via e-post
Telefon: +45 33 92 33 50
Webbplats
Erhvervsstyrelsen
Adress: Langelinie Allé 17, 2100 Köpenhamn, Danmark
Kontakt via e-post
Telefon: +45 35 29 10 00
Webbplats
Myndigheten för digital styrning (Digitaliseringsstyrelsen)
Adress: Landgreven 4, 1017 Köpenhamn, Danmark
Kontakt via e-post
Telefon: +45 3392 5200
Webbplats
Senaste nytt
Läs mer
Översikt
Här hittar du aktuell information om bredbandsutvecklingen i varje land samt nationella strategier och strategier för bredbandsutveckling.
Se också
Sveriges nationella bredbandsplan, som antogs 2016, har visionen om ett helt uppkopplat Sverige och har mål för både mobiltäckning och höghastighetsbredband för hushåll och företag.
Digital konnektivitet och 5G-utbyggnad hör till de tio strategiska prioriteringarna i Spaniens digitala 2025-agenda.
Slovenien väljer teknikneutralitet och marknadsdynamik vid utvecklingen av bredbandsnät, särskilt infrastruktur- och tjänstebaserad konkurrens.
Slovakien har fastställt det långsiktiga målet att ge alla hushåll tillgång till ultrasnabbt internet senast 2030.
Rumänien fokuserar på att bygga upp ett nationellt bredbandsnät som ett steg mot att uppnå EU:s konnektivitetsmål.
Agenda Portugal Digital och den nationella strategin för konnektivitet i elektroniska kommunikationsnät med mycket hög kapacitet för 2023–2030 formar utvecklingen av en digital infrastruktur i Portugal.
Polens nationella bredbandsplan för 2025 är i linje med EU:s mål för gigabitsamhället.
Alla hushåll i Nederländerna bör ha möjlighet att få tillgång till bredbandsnät på minst 100 Mbit/s och en stor majoritet bör utnyttja 1 Gbit/s senast 2023.
Maltas bredbandspolitik är teknikneutral och främjar en konkurrensutsatt marknadsmiljö.
Utvecklingen av en kommunikationsinfrastruktur med målet att ge tillgång till gigabitbredband i hela landet är en av prioriteringarna i Luxemburgs regeringsprogram.
Litauen har som mål att tillhandahålla 100 Mbit/s senast 2027 till landsbygdsområden och stödja gigabitsamhällets mål för 2025.
Lettland stöder gigabitsamhällets mål och siktar på 100 Mbit/s, som kan uppgraderas till gigabit, för stads- och landsbygdsområden samt 5G-täckning för alla stora stadsområden.
Den italienska strategin för ultrabredband mot gigabitsamhället syftar till att tillhandahålla gigabitkonnektivitet för alla senast 2026.
Enligt den nationella bredbandsplanen för Irland ska alla lokaler i Irland ha tillgång till höghastighetsbredband senast 2026.
Ungerns nationella digitaliseringsstrategi 2021–2030 syftar till att uppnå målet att 95 % av hushållen ska omfattas av gigabitnät senast 2030.
Den nationella bredbandsplanen 2021–2027 främjar användningen av fasta nät med mycket hög kapacitet och 5G-nät. Den grekiska bibeln om digital omvandling 2020–2025 lyfter fram konnektivitet som en av de fem strategiska axlarna och erkänner målen för gigabitsamhället 2025.
I koalitionsavtalet från 2021, den digitala strategin och den tyska förbundsregeringens gigabitstrategi 2022 prioriteras det landsomfattande utbudet av FTTH- och 5G-nät.
I det nationella bredbandsprogrammet France Très Haut Débit fastställs ett mål om snabb bredbandstillgång för alla hushåll senast 2022 och fiber för alla senast 2025.
De finska myndigheterna förespråkar en konkurrensdriven, fiberbaserad nätutbyggnad med hjälp av offentliga medel för eftersatta områden och råd till lokala kommuner om hur bredbandsnät ska byggas ut.
Estland har etablerat grundläggande bredbandstäckning i hela landet. I Estlands digitala agenda fastställs ambitiösa mål för 2030.
I den nationella planen för utveckling av nät med mycket hög kapacitet, som godkändes i mars 2021, fastställs Tjeckiens strategi för byggandet av nät med mycket hög kapacitet.
Cyperns bredbandsplan fastställer strategiska mål för 2021–2025 och omfattar lagstiftnings- och regleringsåtgärder samt praktiskt stöd till utvecklingen av bredbandsinfrastruktur.
Kroatiens nationella plan för bredbandsutveckling 2021–2027 uppfyller målen för det europeiska gigabitsamhället 2025 och delvis de digitala målen för 2030.
Den nationella planen för bredbandsinfrastruktur för nästa generations accessnät ”Connected Bulgaria” och policyn för elektronisk kommunikation uppdaterades och antogs i augusti 2020.
Belgiens bredbandsstrategi ingår i en bredare politisk strategi Digital Belgium. Syftet med den nationella planen för fast och mobilt bredband är att eliminera de återstående vita områdena där höghastighetstjänster inte är tillgängliga. Genom att sänka kostnaderna och minska de...
Österrikes bredbandsstrategi är inriktad på det landsomfattande utbudet av gigabitanslutningar (fasta och mobila) senast 2030.