Kroatiens nationella plan för bredbandsutveckling 2021–2027 uppfyller målen för det europeiska gigabitsamhället 2025 och delvis de digitala målen för 2030.
Sammanfattning av bredbandsutvecklingen i Kroatien
Den nationella planen för bredbandsutveckling 2021–2027 syftar till att ge nedladdningshastigheter på minst 100 Mbit/s till alla hushåll med möjlighet att uppgradera till 1 Gbit/s och 1 Gbit/s för statliga kontor och offentliga byggnader såsom skolor och hälso- och sjukvårdsinrättningar. 5G-näten ska täcka alla större städer och huvudvägar.
Nationell bredbandsstrategi och bredbandspolitik
Ansvariga myndigheter
- Ministeriet för hav, transport och infrastruktur (Ministarstvo mora, prometa i infrastrukture) är det centrala statliga förvaltningsorganet med sakkunskap och ansvar för administrativa uppgifter på området elektronisk kommunikation, inbegripet bredbandspolitik och bredbandsstrategi. Direktoratet för flygtrafik, elektronisk kommunikation och posttjänster ansvarar för att utarbeta förslag till strategier, studier, riktlinjer, program och genomförandeplaner. I direktivet fastställs de allmänna principerna och målen för politiken för utveckling av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, inklusive bredbandsinfrastruktur.
- Ministeriet för regional utveckling och EU-medel (Ministarstvo regionalnoga razvoja i fondova Europske unije)förvaltar två nationella EU-finansierade NGN-system, det nationella ramprogrammet för utveckling av bredbandsinfrastruktur och det nationella programmet för utveckling av bredbandsinfrastruktur i backhaul.
- Den kroatiska tillsynsmyndigheten för nätverksindustrier HAKOM (Hrvatskaregulatorna agencija za mrežne djelatnosti) säkerställer marknadskonkurrens, stabil tillväxt och miljö för innovationer på marknaden för elektronisk kommunikation och posttjänster.
Huvudsakliga mål för bredbandsutveckling
Republiken Kroatiens regering antog den nationella planen för bredbandsutveckling 2021–2027 i mars 2021. Planen motsvarar målen för det europeiska gigabitsamhället 2025, delvis de digitala målen för 2030 och handlingsplanen för 5G för Europa. Den kroatiska planen syftar till att tillhandahålla konnektivitet med nedladdningshastigheter på minst 100 Mbit/s till alla hushåll, samtidigt som statliga kontor och offentliga byggnader såsom skolor och hälso- och sjukvårdsinrättningar förses med symmetriska anslutningar på minst 1 Gbit/s. Det söker också 5G-nät i alla större städer och längs större motorvägar.
Huvudsakliga åtgärder för bredbandsutveckling
Bredbandskartläggning: HAKOM har utvecklat och uppdaterat ett centralt kartläggningsverktyg, Interactive GIS portal, som ger information om tillgången till bredband, en konsoliderad plan för mobil kommunikationsinfrastruktur samt publikationer om avsikter för utbyggnad och bandbreddshastigheter.
Nationella finansieringsinstrument för bredband
Det nationella ramprogrammet för utveckling av bredbandsbackhaulinfrastruktur i områden som saknar tillräckligt kommersiellt intresse för investeringar (ONP) är ett nationellt (paraply)system för statligt stöd till bredband. Förutom allmänna regler för statligt stöd ger ONP också riktlinjer för lokala kommuner för genomförande av enskilda projekt inom ONP. Den totala beräknade (högsta) finansieringen på nationell nivå för ramprogrammet uppgår till 257,9 miljoner euro, varav 123,1 miljoner euro ska finansieras genom Eruf och de återstående 134,8 miljoner euro som ska täckas av EIB-lånet. Båda finansieringskällorna (Eruf- och EIB-lån) utgör bidrag till offentliga myndigheter på lokal och regional nivå (städer, kommuner och län). Bidraget från privata medel till samfinansieringen av NGA-bredbandsnät under genomförandet av programmet förväntas uppgå till 120 miljoner euro. Programmets genomsnittliga årliga budget för 2016–2023 uppgår till 31,5 miljoner euro. Den kroatiska tillsynsmyndigheten för nätverksindustrier (Hakom)har utsetts till innehavare av ONP.
Det nationella programmet för backhaulinfrastruktur för bredband (NP-BBI) omfattar statliga stödåtgärder för backhauldelen av NGN-nätet i vita områden och syftar till att utveckla den nationella backhaulen för NGN-bredband som ett nätsegment som kopplar samman NGA-nät och nationella stomnät. Programmet har godkänts av Europeiska kommissionen och kommer att genomföras med hjälp av en modell för offentliga investeringar. Den passiva fiberinfrastrukturen kommer att utformas och byggas och behållas i permanent offentligt ägande. Efter att infrastrukturen har byggts kommer den att erbjudas operatörer på marknaden på lika villkor. På grundval av resultaten av offentliga samråd syftar programmet till att omfatta minst 540 bosättningar, som inledningsvis prioriteras och fastställs som riktade bosättningar (minst 25 % av befolkningen), belägna i förorts- och landsbygdsområden i Kroatien. Den totala beräknade (högsta) budgeten för åtgärden är 101,4 miljoner euro, varav 86,2 miljoner euro (85 %) kommer att finansieras av Eruf och resterande 15,2 miljoner euro (15 %) av nationella medel. Ordningens årliga budget uppgår till 14,5 miljoner euro för perioden 2017–2023.
Inom ramen för det nya partnerskapsavtalet och det nya operativa programmet ”Konkurrenskraft och sammanhållning” föreslås två verksamheter för perioden 2021–2027:
- Nästa generations system för bredbandsinfrastruktur: Byggandet av nästa generations bredbandsinfrastruktur, tillsammans med anslutningar till slutanvändare, kommer att stödja åtkomsthastigheter på 100 megabit per sekund (Mbps). Systemet omfattar 540 prioriterade bosättningar som var och en har mer än 1 000 invånare, plus cirka 5 800 mindre bosättningar. Alla platser som omfattas av investeringen ligger demografiskt, socialt och ekonomiskt under det nationella genomsnittet. Cirka 5,650 km fiber kommer att installeras. Där så är möjligt kommer befintliga ledningar att användas, även om det uppskattas att nya ledningar kommer att behövas för cirka 45 % (cirka 2 450 km) av den utbyggda fibern. Systemet är uppdelat i två enheter: Den ena omfattar byggandet av nästa generations backhaulinfrastruktur för nätet. Den andra omfattar anslutning av offentliga förvaltningar till fiberinfrastrukturen. Den totala investeringen för stödordningen uppgår till 129,1 miljoner euro, och Europeiska regionala utvecklingsfonden bidrar med 86,2 miljoner euro genom det operativa programmet ”Konkurrenskraft och sammanhållning” för programperioden 2014–2020. Investeringen ingår i prioriteringen ”Användning av informations- och kommunikationsteknik”. Kroatien bidrar med 42,5 miljoner euro.
- Investeringar i utbyggnad av nät med mycket hög kapacitet i vita och grå NGA-områden till slutanvändare i enlighet med programmet för stöd till digital konnektivitet, med Kroatiens bidrag på 57,5 miljoner euro.
Kroatiens återhämtnings- och resiliensplan innehåller konnektivitetsåtgärder för att stärka konnektiviteten som en hörnsten i samhällets och ekonomins digitala omställning. De är värda omkring 106 miljoner euro och syftar till att tillhandahålla konnektivitetstjänster med mycket hög kapacitet i linje med EU:s mål för gigabitsamhället 2025:
- Tjänster på 100 Mbit/s till 100 000 kroatiska hushåll (700 000 invånare) i 20 projekt i lika många lokala förvaltningsenheter, i synnerhet för att övervinna konnektivitetsbarriären för distansarbete och distansundervisning, särskilt på landsbygden och bland utsatta grupper såsom studenter från missgynnade familjer eller personer med funktionsnedsättning.
- 1 Gbit-tjänster till alla viktiga socioekonomiska drivkrafter som skolor, universitet, forskningscentrum, transportnav, sjukhus, offentliga myndigheter och företag.
Andra investeringar från faciliteten för återhämtning och resiliens på cirka 20 miljoner euro kommer att inriktas på följande: i) Bygga passiv infrastruktur för elektronisk kommunikation för att ge tillgång till VHCN- och 5G-tjänster i landsbygdsområden och glesbefolkade områden där det inte finns några marknadsvillkor för att locka privata investeringar.” och ii) 5G-täckning i stadsområden och de viktigaste landtransportlederna (5G-korridorer). Omkring 55 % av de hushåll som omfattas av dessa åtgärder finns på landsbygden, 26 % i förortsområden och endast 19 % i stadsområden. Cirka 400 000 euro kommer att investeras i reformverksamhet för att minska hinder och riktlinjer för byggande och tillståndsgivning samt harmoniseringsförfaranden.
I sin färdplan för att genomföra verktygslådan för konnektivitet tillkännagav Kroatien planer på att ta itu med de största hindren för en effektiv utbyggnad av nät med mycket hög kapacitet, såsom planeringsbegränsningar, snabbare förfaranden för ledningsrätter och behovet av att inrätta ett samordningsorgan för tillståndshantering och utarbeta riktlinjer för tillämpningen av avgifter.
Uppgifter om bredbandsutveckling och bredbandsteknik i Kroatien
För de senaste uppgifterna om bredbandstäckning, abonnemang och penetration, täckning av olika bredbandstekniker och kostnader, se resultattavlans rapporter och landsrapporterna från indexet för digital ekonomi och digital amp; samhälle (Desi).
Spektrumuppdrag för trådlöst bredband
För närmare uppgifter om harmoniserad spektrumtilldelning, se Europeiska 5G-observatoriet.
Publikationer och pressdokument på nationell nivå och EU-nivå
engelska
- Investeringsprogram Anläggning av nationell infrastruktur för nästa generations bredbandsbackhaulnät och anslutning av målinriktade slutanvändare inom en grupp av offentliga förvaltningsorgan till nästa generations accessinfrastruktur för bredband
- Handbok för bredbandsinvesteringar
- Priser för mobilt och fast bredband i Europa 2022
- Studie om nationella bredbandsplaner i EU-27
- Rapporter och analyser om bredbandsanslutning
kroatiska
- Nacionalni plan razvoja širokopojasnog pristupa u Republici Hrvatskoj u razdoblju od 2021. göra 2027. godine
- Okvirni nacionalni program za razvoj infrastrukture širokopojasnog pristupa (ONP) (inte översatt till svenska)
Kontaktuppgifter
BCO Croatia (nationella byrån för bredbandskompetens): Kroatiska tillsynsmyndigheten för nätverksindustrier, avdelningen för utvecklingsprogram (HAKOM, Hrvatska regulatorna agencija za mrežne djelatnosti)
Adress: Roberta Frangeša Mihanovića 9, 10110 Zagreb, Kroatien
Kontakt via e-post
Telefon: +385 1 700 7399
Webbplats
Ministeriet för hav, transport och infrastruktur (Ministarstvo mora, prometa i infrastrukture)
Adress: Prisavlje 14, 10000 Zagreb, Kroatien
Kontakt via e-post1 eller e-post2
Telefon: +385 1 6169 -060 / -110
Webbplats
Senaste nytt
Läs mer
Översikt
Här hittar du aktuell information om bredbandsutvecklingen i varje land samt nationella strategier och strategier för bredbandsutveckling.
Se också
Sveriges nationella bredbandsplan, som antogs 2016, har visionen om ett helt uppkopplat Sverige och har mål för både mobiltäckning och höghastighetsbredband för hushåll och företag.
Digital konnektivitet och 5G-utbyggnad hör till de tio strategiska prioriteringarna i Spaniens digitala 2025-agenda.
Slovenien väljer teknikneutralitet och marknadsdynamik vid utvecklingen av bredbandsnät, särskilt infrastruktur- och tjänstebaserad konkurrens.
Slovakien har fastställt det långsiktiga målet att ge alla hushåll tillgång till ultrasnabbt internet senast 2030.
Rumänien fokuserar på att bygga upp ett nationellt bredbandsnät som ett steg mot att uppnå EU:s konnektivitetsmål.
Agenda Portugal Digital och den nationella strategin för konnektivitet i elektroniska kommunikationsnät med mycket hög kapacitet för 2023–2030 formar utvecklingen av en digital infrastruktur i Portugal.
Polens nationella bredbandsplan för 2025 är i linje med EU:s mål för gigabitsamhället.
Alla hushåll i Nederländerna bör ha möjlighet att få tillgång till bredbandsnät på minst 100 Mbit/s och en stor majoritet bör utnyttja 1 Gbit/s senast 2023.
Maltas bredbandspolitik är teknikneutral och främjar en konkurrensutsatt marknadsmiljö.
Utvecklingen av en kommunikationsinfrastruktur med målet att ge tillgång till gigabitbredband i hela landet är en av prioriteringarna i Luxemburgs regeringsprogram.
Litauen har som mål att tillhandahålla 100 Mbit/s senast 2027 till landsbygdsområden och stödja gigabitsamhällets mål för 2025.
Lettland stöder gigabitsamhällets mål och siktar på 100 Mbit/s, som kan uppgraderas till gigabit, för stads- och landsbygdsområden samt 5G-täckning för alla stora stadsområden.
Den italienska strategin för ultrabredband mot gigabitsamhället syftar till att tillhandahålla gigabitkonnektivitet för alla senast 2026.
Enligt den nationella bredbandsplanen för Irland ska alla lokaler i Irland ha tillgång till höghastighetsbredband senast 2026.
Ungerns nationella digitaliseringsstrategi 2021–2030 syftar till att uppnå målet att 95 % av hushållen ska omfattas av gigabitnät senast 2030.
Den nationella bredbandsplanen 2021–2027 främjar användningen av fasta nät med mycket hög kapacitet och 5G-nät. Den grekiska bibeln om digital omvandling 2020–2025 lyfter fram konnektivitet som en av de fem strategiska axlarna och erkänner målen för gigabitsamhället 2025.
I koalitionsavtalet från 2021, den digitala strategin och den tyska förbundsregeringens gigabitstrategi 2022 prioriteras det landsomfattande utbudet av FTTH- och 5G-nät.
I det nationella bredbandsprogrammet France Très Haut Débit fastställs ett mål om snabb bredbandstillgång för alla hushåll senast 2022 och fiber för alla senast 2025.
De finska myndigheterna förespråkar en konkurrensdriven, fiberbaserad nätutbyggnad med hjälp av offentliga medel för eftersatta områden och råd till lokala kommuner om hur bredbandsnät ska byggas ut.
Estland har etablerat grundläggande bredbandstäckning i hela landet. I Estlands digitala agenda fastställs ambitiösa mål för 2030.
Ett antal politiska initiativ som syftar till landsomfattande täckning av fast och mobilt bredband stöder de danska bredbandsmålen. Regeringen arbetar för att göra Danmark till en digital föregångare genom att skapa en grund för danska företag att utnyttja digital teknik.
I den nationella planen för utveckling av nät med mycket hög kapacitet, som godkändes i mars 2021, fastställs Tjeckiens strategi för byggandet av nät med mycket hög kapacitet.
Cyperns bredbandsplan fastställer strategiska mål för 2021–2025 och omfattar lagstiftnings- och regleringsåtgärder samt praktiskt stöd till utvecklingen av bredbandsinfrastruktur.
Den nationella planen för bredbandsinfrastruktur för nästa generations accessnät ”Connected Bulgaria” och policyn för elektronisk kommunikation uppdaterades och antogs i augusti 2020.
Belgiens bredbandsstrategi ingår i en bredare politisk strategi Digital Belgium. Syftet med den nationella planen för fast och mobilt bredband är att eliminera de återstående vita områdena där höghastighetstjänster inte är tillgängliga. Genom att sänka kostnaderna och minska de...
Österrikes bredbandsstrategi är inriktad på det landsomfattande utbudet av gigabitanslutningar (fasta och mobila) senast 2030.