Slovenien väljer teknikneutralitet och marknadsdynamik vid utvecklingen av bredbandsnät, särskilt infrastruktur- och tjänstebaserad konkurrens.
Sammanfattning av bredbandsutvecklingen i Slovenien
Utvecklingsplanen för gigabitinfrastruktur 2030 stöder målen för gigabitsamhället och det digitala decenniet.
Nationell bredbandsstrategi och bredbandspolitik
Ansvariga myndigheter
- Sloveniens ministerium för digital omvandling (Ministrstvo za digitalno preobrazbo) ansvarar för den nationella bredbandsstrategins politiska ram och fungerar som byrån för bredbandskompetens.
- Byrån för kommunikationsnät och kommunikationstjänster (Agencija za komunikacijska omrežja in storitve, AKOS) fungerar som nationell regleringsmyndighet på telekommunikationsområdet och främjar och övervakar konkurrens, öppenhet och vidareutveckling av kommunikationsnät och kommunikationsmarknader.
Huvudsakliga mål för bredbandsutveckling
Sloveniens utvecklingsstrategi för 2030 har fem huvudpelare: i) ett inkluderande, hälsosamt, säkert och ansvarsfullt samhälle, ii) lärande för och genom livet, iii) en mycket produktiv ekonomi som skapar mervärde för alla, iv) en välbevarad naturmiljö, v) en hög grad av samarbetsförmåga, kompetens och styrningseffektivitet.
Strategin för den digitala omvandlingen av ekonomin (januari 2022) är en del av åtgärderna inom ramen för återhämtnings- och resiliensplanen inom komponenten digital omvandling av företag. Den behandlar tre huvudsakliga eller prioriterade områden: i) avancerad digital teknik som möjliggör den digitala omvandlingen av ekonomin, ii) ett effektivt ekosystem för en konkurrenskraftig ekonomi och iii) ett öppet och hållbart samhälle som grund för den digitala ekonomins tillväxt.
De strategiska målen i utvecklingsplanen för gigabitinfrastruktur fram till 2030 är i linje med målen för gigabitsamhället och det digitala decenniet:
- gigabitkonnektivitet för alla de viktigaste möjliggörande faktorerna för socioekonomisk utveckling, såsom skolor, kulturinstitutioner, transportnav och de viktigaste leverantörerna av offentliga tjänster och digitalintensiva företag, senast i slutet av 2025,
- Kontinuerlig täckning med 5G-nät för alla stadsområden och alla större marktransportleder senast i slutet av 2025.
- Internetåtkomst med en hastighet på minst 100 Mbit/s för användaren, som kan uppgraderas till en gigabithastighet, för alla hushåll på landsbygden och i städer senast i slutet av 2025.
- gigabitkonnektivitet för alla hushåll, företag och andra som främjar socioekonomisk utveckling i landsbygds- och stadsområden senast i slutet av 2030,
- Täckning av alla befolkade områden16 med 5G-nätet senast i slutet av 2030.
Huvudsakliga åtgärder för bredbandsutveckling
- Regleringsåtgärder: Lagstiftnings- och regleringsåtgärder håller på att genomföras för att främja och säkerställa både konkurrens och ett snabbt uppnående av de önskade målen när det gäller utbyggnaden av Sloveniens bredbandsnät. De syftar till att förbättra lagstiftningens förutsägbarhet och undanröja hinder för investeringar, vilket gör Slovenien mer attraktivt för investerare. Det finns en offentlig översikt över operativa data.
- Bredbandskartläggning: Ett infrastrukturkartläggningsverktyg PROSTOR utvecklas av lantmäteri- och kartmyndigheten (Geodetska uprava Republike Slovenije). Kartläggningssystemet presenterar grafisk form av data om kanaler, kablar, noder, basstationer etc. Systemet samlar in data om elektroniska kommunikationsoperatörers anläggningar, främst plats och typ av nätverk som används. Medborgarna kan kontrollera tillgången till bredband som tillhandahålls av operatörerna.
Nationella och regionala finansieringsinstrument för bredband
- Statligt stöd (särskilda verksamheter – Eruf & Ejflu): Enligt utvecklingsplanen för nästa generations bredbandsnät fram till 2020 beräknas den totala kostnaden för att utveckla bredbandet enligt målen uppgå till 365 miljoner euro (offentliga och privata medel). I planerna för användning av de europeiska struktur- och investeringsfonderna 2014–2020 förutses ett totalt anslag på 72,5 miljoner euro i EU-medel för bredbandsutbyggnad.
- I Sloveniens återhämtnings- och resiliensplan planeras investeringar i konnektivitet (30 miljoner euro) för att överbrygga den digitala klyftan. Planen omfattar utveckling av färdplanen för verktygslådan för konnektivitet för att främja 5G och bredbandsutbyggnad med införandet av bästa praxis.
Uppgifter om bredbandsutveckling och bredbandsteknik i Slovenien
För de senaste uppgifterna om bredbandstäckning, abonnemang och penetration, täckning av olika bredbandstekniker och kostnader, se resultattavlans rapporter och landsrapporterna från indexet för digital ekonomi och digital amp; samhälle (Desi).
Spektrumuppdrag för trådlöst bredband
För närmare uppgifter om harmoniserad spektrumtilldelning, se Europeiska 5G-observatoriet.
Publikationer och pressdokument på nationell nivå och EU-nivå
engelska
- Handbok för bredbandsinvesteringar
- Priser för mobilt och fast bredband i Europa 2022
- Studie om nationella bredbandsplaner i EU-27
- Rapporter och analyser om bredbandsanslutning
slovenska
- Strategija digitalne transformacije gospodarstva 2030 (inte översatt till svenska)
- Načrt razvoja gigabitne infrastrukture do leta 2030 (inte översatt till svenska)
- Slovenska digitalna koalicija - digitalna.si
Kontaktuppgifter
BCO Slovenia (nationella byrån för bredbandskompetens): Ministeriet för digital omvandling (Ministrstvo za digitalno preobrazbo)
Adress: Davčna ulica 1, 1000 Ljubljana, Slovenien
Kontakt via e-post
Webbplats
Sloveniens byrå för kommunikationsnät och kommunikationstjänster (Agencija za komunikacijska omrežja in storitve Republike Slovenije)
Adress: Stegne 7, 1000 Ljubljana, Slovenien
Kontakt via e-post
Telefon: +386 1 583 6300
Webbplats
Senaste nytt
Läs mer
Översikt
Här hittar du aktuell information om bredbandsutvecklingen i varje land samt nationella strategier och strategier för bredbandsutveckling.
Se också
Sveriges nationella bredbandsplan, som antogs 2016, har visionen om ett helt uppkopplat Sverige och har mål för både mobiltäckning och höghastighetsbredband för hushåll och företag.
Digital konnektivitet och 5G-utbyggnad hör till de tio strategiska prioriteringarna i Spaniens digitala 2025-agenda.
Slovakien har fastställt det långsiktiga målet att ge alla hushåll tillgång till ultrasnabbt internet senast 2030.
Rumänien fokuserar på att bygga upp ett nationellt bredbandsnät som ett steg mot att uppnå EU:s konnektivitetsmål.
Agenda Portugal Digital och den nationella strategin för konnektivitet i elektroniska kommunikationsnät med mycket hög kapacitet för 2023–2030 formar utvecklingen av en digital infrastruktur i Portugal.
Polens nationella bredbandsplan för 2025 är i linje med EU:s mål för gigabitsamhället.
Alla hushåll i Nederländerna bör ha möjlighet att få tillgång till bredbandsnät på minst 100 Mbit/s och en stor majoritet bör utnyttja 1 Gbit/s senast 2023.
Maltas bredbandspolitik är teknikneutral och främjar en konkurrensutsatt marknadsmiljö.
Utvecklingen av en kommunikationsinfrastruktur med målet att ge tillgång till gigabitbredband i hela landet är en av prioriteringarna i Luxemburgs regeringsprogram.
Litauen har som mål att tillhandahålla 100 Mbit/s senast 2027 till landsbygdsområden och stödja gigabitsamhällets mål för 2025.
Lettland stöder gigabitsamhällets mål och siktar på 100 Mbit/s, som kan uppgraderas till gigabit, för stads- och landsbygdsområden samt 5G-täckning för alla stora stadsområden.
Den italienska strategin för ultrabredband mot gigabitsamhället syftar till att tillhandahålla gigabitkonnektivitet för alla senast 2026.
Enligt den nationella bredbandsplanen för Irland ska alla lokaler i Irland ha tillgång till höghastighetsbredband senast 2026.
Ungerns nationella digitaliseringsstrategi 2021–2030 syftar till att uppnå målet att 95 % av hushållen ska omfattas av gigabitnät senast 2030.
Den nationella bredbandsplanen 2021–2027 främjar användningen av fasta nät med mycket hög kapacitet och 5G-nät. Den grekiska bibeln om digital omvandling 2020–2025 lyfter fram konnektivitet som en av de fem strategiska axlarna och erkänner målen för gigabitsamhället 2025.
I koalitionsavtalet från 2021, den digitala strategin och den tyska förbundsregeringens gigabitstrategi 2022 prioriteras det landsomfattande utbudet av FTTH- och 5G-nät.
I det nationella bredbandsprogrammet France Très Haut Débit fastställs ett mål om snabb bredbandstillgång för alla hushåll senast 2022 och fiber för alla senast 2025.
De finska myndigheterna förespråkar en konkurrensdriven, fiberbaserad nätutbyggnad med hjälp av offentliga medel för eftersatta områden och råd till lokala kommuner om hur bredbandsnät ska byggas ut.
Estland har etablerat grundläggande bredbandstäckning i hela landet. I Estlands digitala agenda fastställs ambitiösa mål för 2030.
Ett antal politiska initiativ som syftar till landsomfattande täckning av fast och mobilt bredband stöder de danska bredbandsmålen. Regeringen arbetar för att göra Danmark till en digital föregångare genom att skapa en grund för danska företag att utnyttja digital teknik.
I den nationella planen för utveckling av nät med mycket hög kapacitet, som godkändes i mars 2021, fastställs Tjeckiens strategi för byggandet av nät med mycket hög kapacitet.
Cyperns bredbandsplan fastställer strategiska mål för 2021–2025 och omfattar lagstiftnings- och regleringsåtgärder samt praktiskt stöd till utvecklingen av bredbandsinfrastruktur.
Kroatiens nationella plan för bredbandsutveckling 2021–2027 uppfyller målen för det europeiska gigabitsamhället 2025 och delvis de digitala målen för 2030.
Den nationella planen för bredbandsinfrastruktur för nästa generations accessnät ”Connected Bulgaria” och policyn för elektronisk kommunikation uppdaterades och antogs i augusti 2020.
Belgiens bredbandsstrategi ingår i en bredare politisk strategi Digital Belgium. Syftet med den nationella planen för fast och mobilt bredband är att eliminera de återstående vita områdena där höghastighetstjänster inte är tillgängliga. Genom att sänka kostnaderna och minska de...
Österrikes bredbandsstrategi är inriktad på det landsomfattande utbudet av gigabitanslutningar (fasta och mobila) senast 2030.